Denna uppsats ger en tillbakablick på skolämnet svenska som andraspråks något komplexa historia och karaktär. Här undersöks även hur det ser ut för elever med huvudämnet svenska som andraspråk i dagens skolverklighet, samt hur elevernas utbildning i sin tur ses på av lärare och skolledning: det vill säga vilken status ämnet har. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på IVIK (individuella programmet introduktionskurs för invandrare) på gymnasieskolan. Fyra lärare, en rektor samt en kurator har intervjuats, alla med koppling till IVIK. Resultatet visar att det råder stor okunskap om ämnet svenska som andraspråk inom skolvärlden, och många däri ser ämnet som ett stödämne.

Den här studien syftar till att relatera läromedel i svenska som andraspråk till kursplaner i ämnet som varit aktuella när läromedlen publicerades. Nedslagen representeras av kursplanen i svenska som andraspråk 1996, tillhörande läroplanen Lpo94 och kursplanen i svenska som andraspråk 2011 tillhörande läroplanen Lgr11. Läromedlen har analyserats med hjälp av analysscheman som skapats genom noggrann läsning och granskning av de båda kursplanerna. Analysschemana har fokuserat på centrala teman som har identifierats i kursplanerna. Med utgångpunkt från dessa nyskapade centrala teman har definitioner skrivits, vilka vilar på vad kursplanerna i svenska som andraspråk sätter i fokus.

Syftet med detta arbete är att förstå hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjälper elever i deras arbete med texter. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur i ämnet och genomfört en mindre undersökning där jag provade teorierna på en grupp elever. Därefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att få veta vad de tyckte om arbetssättet. Resultatet av intervjuerna pekar på att skrivprocessen är en modell som hjälper de flesta elever men kräver övning och förståelse för hur man kan bli hjälpt. Dessutom anser jag att varje lärare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

Denna studie har till syfte att undersöka hur lärare i de tidigare årskurserna arbetar med elevers läsförståelse och vilken roll elevernas förkunskaper kring innehållet spelar för elevers läsförståelse samt hur läraren väljer att lägga upp arbetet. Detta har jag valt att undersöka då svenska elevers resultat i läsförståelse sjunker i internationella studier. Samtidigt visar tidigare forskning att förkunskaperna har stor betydelse för läsarens förståelse av en text. I studien har jag intervjuat sex lärare kring hur de arbetar med läsförståelse och elevers förkunskaper. I studien intervjuas tre lärare som undervisar i mer mångkulturella klasser och tre lärare som undervisar i mer kulturellt homogena klasser, detta för att kunna se eventuella skillnader i arbetssätt.

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.

Nyanlända elevers erfarenheter i en svensk skola ? en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative StudyDen senaste tiden har antalet flyktingar från Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige på grund av oroligheterna som förekommer i dessa länder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fått ta emot många nyanlända elever. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de nyanlända elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlända elevernas upplevelser av mötet med det svenska språket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan.

This paper examines Systembolaget and Svenska Spel, two Swedish state-owned enterprises, both functioning as monopolies. Systembolaget is the state owned monopoly for marketing of alcoholic beverages. Svenska Spel is the state owned gaming operator. Svenska Spel's task is to provide citizens with gaming products. Both companies are expected to market their products and services while taking caution and minimize damages, but are also supposed to deliver various degrees of economic revenue.

Syftet med vår studie var att se hur pedagoger stimulerar elever med utländsk bakgrund i svenska som andra språk vid förskolor och förskoleklasser i Hudiksvall och Boden. Vi ville även se i vilken utsträckning modersmålet stimulerades och förekom i dessa verksamheter. För att få svar på våra frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med förskollärare som arbetar inom förskolan och förskoleklass vid de två kommunerna. Vår studie visar att pedagogerna i de två kommunerna stimulerar barnen i deras språkutveckling efter bästa förmåga, men de saknar utbildning inom svenska som andraspråk. Vi har vidare kunnat se att modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andra språk förekom i mycket liten grad..

Föreliggande studies syfte var att undersöka validitet och intern konsistens för den svenska översättningen av Impaired control scale (ICS), en självskattningsskala som mäter grad av kontroll av alkoholkonsumtion. ICS består av subskalorna; Attempt control (AC), Failed control (FC) samt Predicted control (PC). Svar på ICS sammanställdes från respondenter (n = 203) som behandlats för alkoholproblem vid mottagningar i Västra Götaland. Faktoranalysen visade en bakomliggande faktor för AC, och två faktorer för FC respektive PC. Den interna konsistensen var god.

I dagens globaliserade samhälle blir det allt vanligare att barn växer upp med fler än ettspråk i sin omgivning. Det kräver en ökad kunskap om flerspråkighet och vad somsärskiljer flerspråkiga barn från enspråkiga barn. Då de mätinstrument som idaganvänds i Sverige för att utröna om ett barn har en språkstörning endast är utformade förenspråkiga barn riskerar flerspråkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För attråda bot på den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering avflerspråkiga barn och språkstörning har ett europeiskt forskningsnätverk bildats, kallatCOST Action IS0804. Syftet med nätverket är att kartlägga SLI (specific languageimpairment) hos flerspråkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk ochkognitiv förmåga över ett stort antal länder.

Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin.Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli ? 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser.Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga.

Syftet med denna undersökning är att förstå hur två individer motiverar och förklarar sina val att studera svenska på Sfi och/eller Komvux samt att genom fenomenografisk analys söka förstå vilka antaganden som kan tänkas ligga bakom beslutet. Studien är kvalitativ till sin karaktär och har inga generaliseringsmotiv. Frågeställningar för undersökningen är: På vilket sätt väljer informanterna att motivera varför de valt att studera svenska och vilka antaganden kan tänkas ligga bakom dessa motiveringar? Som metod används semistrukturerade intervjuer med två informanter och fenomenologisk analys. Resultatet visar att båda informanterna valt att studera svenska som ett sätt att lära sig språket och därigenom bli delaktiga i det svenska samhället och skapa sig goda möjligheter till vidare studier och ett gott liv.

Jag har i den här uppsatsen undersökt vilka svårigheter personer med albanska som modersmål möter när de ska lära sig svenska som andraspråk. Anledningen till att jag valt detta ämne för min uppsats är att albanska är ett indoeuropeiskt språk som utgör en egen gren i det indoeuropeiska språkträdet och svenska är ett nordgermanskt språk. Därför är en jämförelse mellan svenska och albanska intressant. Utgångspunkten för min uppsats är att det måste innebära en särskild utmaning för personer med albanska som modersmål att lära sig ett andraspråk som svenska. Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka vilka problem som personer med albanska som förstaspråk möter när de lär sig svenska.

Den här kvalitativa undersökningen syftar till att ta reda på hur fyra svensklärare uppfattar ämnesplanen för Svenska 1 samt hur deras tolkning av kunskapskraven i ämnesplanen påverkar bedömningen av en elevtext. Bland informanterna upplevs ämnesplanen för Svenska 1 som mer omfångsrik och att kraven är betydligt högre jämfört med kursplanen i Svenska A och problemet med kunskapskraven i ämnesplanen är dess ospecifika formuleringar och ordval som gör det svårt att avgöra tydliga gränsdragningar mellan de olika kvalitativa kunskapsnivåerna. Resultatet av undersökningen tyder också på att lärare till stor del tolkar kunskapskraven i ämnesplanen för Svenska 1 på olika sätt. Detta blir tydligt vid bedömningen av en elevtext där samtliga fyra informanter utgått från samma kunskapskrav och bedömt elevtexten med tre olika betyg ? E, D och C, vilket visar på en oroväckande trend för likvärdigheten i bedömning och betygssättning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns byteskostnader på den svenska bankmarknaden. Shy (2002) har utvecklat en metod för att estimera byteskostnader på olika marknader. Shys modell kommer att användas för att estimera byteskostnaderna på den svenska bankmarknaden. Resultatet visar att storbankerna, överlag, har högre priser och högre byteskostnader än nischbankerna. Resultatet är rimligt eftersom storbankerna erbjuder ett större produktsortiment och större möjlighet till personlig service, vilket borde innebära högre priser för deras kunder.