"KOMMUNIKATION"
En litteraturstudie som belyser kommunikationens betydelse för patientsäkerheten
I dagens globaliserade samhälle blir det allt vanligare att barn växer upp med fler än ettspråk i sin omgivning. Det kräver en ökad kunskap om flerspråkighet och vad somsärskiljer flerspråkiga barn från enspråkiga barn. Då de mätinstrument som idaganvänds i Sverige för att utröna om ett barn har en språkstörning endast är utformade förenspråkiga barn riskerar flerspråkiga barn att över- eller underdiagnostiseras. För attråda bot på den problematik som uppkommit i samband med diagnostisering avflerspråkiga barn och språkstörning har ett europeiskt forskningsnätverk bildats, kallatCOST Action IS0804. Syftet med nätverket är att kartlägga SLI (specific languageimpairment) hos flerspråkiga barn genom att koordinera forskning inom lingvistisk ochkognitiv förmåga över ett stort antal länder. Denna studie syftar till att samla in ochanalysera referensdata för enspråkigt svensktalande barn med typisk språkutveckling,samt jämföra resultatet med referensdata från andra grupper som använt samma materiali Sverige på flerspråkiga barn i jämförlig ålder. Det övergripande syftet är attreferensdatan på sikt kan användas för att öka kunskapen om skillnader och likhetermellan en- och tvåspråkiga barn med målet att differentiera dessa från flerspåkiga barnmed SLI genom COST projektet. Då tidigare studier i Sverige endast använt materialettill att studera berättande, syftar denna studie även till att samla in referensdata för bådeberättande och återberättande. Deltagarna är fjorton barn mellan 5:6 och 7:5 år som fåttberätta och återberätta kring fyra bildberättelser samt besvara ett antal förståelsefrågortill varje bildberättelse. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan hur barnenpresterar på berättande och på återberättande, vilket är intressant då narrativernaeliciterades med bildsekvenser som är makrostrukturellt lika. Dessa skillnadermanifesteras både beträffande makrostrukturen i form av story grammar poäng, dååterberättande både ger högre min - och maxpoäng samt total poäng överlag, och påmikrostrukturen då återberättande ger något längre och mer varierade texter änberättande. Vid en jämförelse av resultaten vid berättande från tidigare studier inomCOST som studerat flerspråkiga barn i Sverige föreligger en mikrostrukturell skillnad,då de enspråkiga deltagarna i denna studie producerar något längre texter på svenska ände flerspråkiga barnen i samma ålder. Denna skillnad verkar dock inte ha någonmakrostrukturell påverkan då antalet story grammar poäng på deltagarnas narrativer ärrelativt likvärdig över de olika studierna. Resultatet stödjer tidigare forskning sompåvisat att den narrativa makrostrukturen är språkligt obunden. Mer forskning kringskillnader i narrativförmåga mellan barn med och utan språkstörning behövs dock innandet går att dra mer långtgående slutsatser om makrostruktur som klinisk markör förspråkstörning hos flerspråkiga barn.