SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers läsvanor och lässtrategier och de-ras resultat på läsförståelsedelen av det nationella provet i svenska för år 9. Studiens forsk-ningsfrågor handlade om hur elevers läsvanor ser ut, vilka lässtrategier eleverna använder, vilka samband som går att finna mellan lässtrategier och resultatet på läsförståelseprovet, samt vilka skillnader som går att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i år 9, som besvarat en enkät, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frågor om läsvanor och lässtrategier vid inlärning och bearbetning av olika texter. Elevenkäterna har jämförts med elevernas svar och resultat på läsförståelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever läser i första hand datatexter, därefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att läsa, när de själva får bestämma vad de ska läsa. Många ut-trycker att det är tråkigt att läsa läxor.

Med detta arbete har jag försökt besvara frågan om progressiv form har ökat eller minskat i engelska skönlitterära romaner sedan 1813 till 1913 och vidare till 2001. Arbetet omfattar litteraturstudier avseende progressiv form och olika tempus i engelska språket. Mitt syfte var förutom att studera texter för att besvara frågan om frekvensen av progressiv form att klargöra vad progressiv form är och vilka tempus som finns, samt att besvara frågan om när man som språkstuderande bör vara medveten om vilken betydelseskillnad som föreligger då man använder enkel respektive progressiv form. Den tendens jag har funnit är att progressiv form har ökat från år 1813 till år 1913 och ytterligare till år 2001..

Språket spelar en avgörande roll för individen på vilket sätt han/hon kan klara av sin skolgång och integreras i det svenska samhället på ett så smidigt sätt som möjligt. Därför är det viktigt att alla pedagoger, som undervisar andraspråkselever, har kunskap om hur språkinlärningen underlättas för elever med ett annat modersmål än svenska.Många språkforskare har kommit fram till att användning av skönlitteratur i undervisningen främjar språkutvecklingen på olika sätt, både inom ämnet svenska och svenska som andraspråk.Syftet med undersökningen är att ta reda på i vilken utsträckning pedagoger inom andraspråksundervisningen använder skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning och vilken typ av skönlitteratur som används. I min undersökning vill jag få veta vad pedagogerna anser om språkinlärning med hjälp av skönlitteratur och på vilket sätt det lästa bearbetas. En viktig frågeställning är också huruvida andraspråkselevernas språkutveckling underlättas med hjälp av skönlitteratur.Jag har valt att göra en kvalitativ intervjuundersökning och målet är att få bekräftat det som sägs i litteraturen om betydelsen av att läsa skönlitteratur för språkinlärningen. Informanterna som jag har intervjuat är sex lärare i svenska som andraspråk, både inom ungdomsskolan och vuxenutbildningen.

Denna uppsats har som mål att undersöka begreppet kvalitetsfilm och dess användning med utgångspunkt i marknadsföringskanalerna public relations, marketing management och filmfestivaler i Sverige. Uppsatsen definierar marknadsföring och beskriver hur den kan praktiseras i filmindustrin. Begreppsanalysen av kvalitetsfilm refererar till Pierre Bourdieus sociologiska texter och har en kort historisk genomgång av hur begreppet kvalitetsfilm myntades i Sverige. Sedan följer en genomgång av kvalitetsfilm i förhållande till europeisk konstfilm samt hur begreppet influerat den svenska filmbranschen idag. Uppsatsen innehåller analyser utifrån tre kvalitativa intervjuer med anställda som i någon form arbetar med kvalitetsfilm, samt litteratur kring marknadsföring av film och kvalitetsbedömning..

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Syftet med mitt arbete var att utveckla andraspråkselevers förmåga att förstå det underförstådda i skönlitterära texter. Mina frågeställningar var hur andraspråkselever fyller tomrummen i litterära texter och på vilket sätt riktad loggskrivning med fokus på litterära tomrum kan bidra till att fördjupa andraspråkselevers språkliga medvetenhet. Min studie var en form av aktionsforskning där jag granskade min egen undervisning för att nå mitt syfte och besvara mina frågeställningar. Resultatet från undersökningen gällande elevernas förmåga att förstå det underförstådda visade att den går att utveckla i skiftande grad beroende på elevernas olika förutsättningar. Jag kunde konstatera att eleverna fyller de litterära tomrummen på olika sätt: en del klarade inte alls av att fylla dem medan några kunde läsa det underförstådda på egen hand medan ytterligare andra behövde hjälp för att klara av det.

Idag finns det m?anga system f¨or att bed¨oma och tolka ¨overs¨attningar av texter. Det finns system som l¨ankar delar av en k¨alltext och en ¨overs¨attning, det finns en ¨aven tekniker f¨or att bed¨oma ¨overs¨attningar f¨or ge ett m?att p?a hur bra de ¨ar. Ett exempel p?a en s?adan teknik ¨ar Token Equivalence Method(TEM).

Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lärare utifrån rättningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framåt i sin skriftspråksutveckling. Vår bakgrund bygger till stor del på tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftspråk. Studien genomfördes vid två grundskolor i Skellefteå kommun samt två grundskolor inom Gällivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en på respektive skola med lärare från grundskolans tidigare respektive senare år. För att få insikt i lärarnas sätt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

Vår bild av omvärlden skapas utifrån det vi vet om den. Min undersökning har närmat sig frågan vem som är skapare av dessa bilder med hjälp av i huvudsak diskursanalys och semiotik. För att ringa in frågan har jag valt att studera ett specifikt fenomen som förekommit flitigt i svensk media på sista tiden, nämligen Bonden. I skrivande stund har denna yrkeskategori sedan en tid tillbaka fått stor medial uppmärksamhet, och undersökningen belyser hur detta gjorts genom att analysera ett antal texter där bonden förekommit. Dessa texter är hämtade från TV4 och deras underhållningsprogram Bonde söker fru och Let?s Dance som visats under hösten 2007 och våren 2008.Syftet med studien är att genom att belysa dessa texter med dels diskursanalysens perspektiv och semiotikens teorier, i huvudsak med hjälp av Barthes mytbegrepp, lyfta fram svaret på frågan Vem och hur är bonden i svensk nutida media? Utifrån mitt perspektiv som mediepedagog är det centralt att uppmärksamma mediernas roll i samhället, och detta arbete ger ytterligare verktyg för att gripa media.I stora drag visar studiens resultat på att programmen uppvisar kommersiellt gångbara bilder där mytbildningen innehåller både konservativa och populistiska drag.

Syftet med denna studie är dels att jämföra användningen av allmänspråkliga ochfackspråkliga termer i amerikanska och svenska Runner?s World, dels att se hur passmycket man anpassat sig till den nya målgruppen då man översatt de amerikanskaoriginalartiklarna till svenska.Åtta vanliga löparskador presenteras med sina respektive latinbaserade ochallmänspråkliga namn på både engelska och svenska. Av jämförelsen framgår det attproblem som kan uppstå beror dels på de latinbaserade termernas status, dels på renaöversättningsproblem, såsom falska vänner. Exempelvis är löparknä och runnersknee inte överhuvudtaget besläktade skador, medan däremot hälsporre och heelspurär relaterade till varandra, även om de inte beskriver samma skada.De tre artiklar som analyserats belyser olika typer av problem, då två av dem ärbaserade på amerikanska studier och den tredje är en fristående artikel som intedirekt berör de skador som denna uppsats tar upp, utan snarare inkluderar dem för attbeskriva när man bör vara försiktig med olika typer av underlag.Med stöd av tre intervjuer visar jämförelserna på att typ av artikel, informationsgradoch relevans är de faktorer som spelat in vid översättningen av de tre artiklarna.Artiklar som baserats på studier verkar i högre grad ha behållit latinbaserade termer,medan rent informativa texter, vilka inte specifikt behandlar skadorna i fråga, tycksdra mer åt det allmänspråkliga hållet..

Syftet med min uppsats är att, med utgångspunkt i Spolskys teori om språkvård, kartläggabruket och attityderna till hen som könsneutralt pronomen. I kartläggningen granskar jag också vilka olika användningsområden hen har, och ifall studenter i genusvetenskap och studenter i svenska har olika inställning till ordet. Metoderna jag har använt mig av är enenkätundersökning och en bruksundersökning av bloggar och tryckta texter.Mina resultat visar att de olika grupperna har olika attityder till hen, och att pronomenet framförallt fyller en funktion när man problematiserar genus eller enskilda individers könsidentitet..

Sammanfattning Betyg och bedömning är ett ständigt aktuellt ämne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar på tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den här uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kunskapskrav och kursplaner används i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frågeställningar undersöks: 1. På vilket sätt används kunskapskraven och kursplanen i bedömningen på SFI? 2.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur reportagejournalistik skiljer sig i olika publiceringskanaler. Huvudpunkt för undersökningen ligger i att studera lingvistiska skillnader och undersöka hur journalistiska texter dras mot olika fält beroende på publiceringskanal.Undersökningen består av en lingvistisk textanalys ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Denna analys har jag gjort med hjälp av två journalistiska verk där det ena är publicerat på Aftonbladets webb och det andra i pappersmagasinet Offside. De slutsatser som dras utifrån undersökningen bör ses som ett första närmande av att undersöka de skillnader som finns mellan reportage publicerade i olika merdier. Enligt slutsatserna i denna uppsats kan man se klara lingvistiska skillnader mellan texter publicerade på webben kontra pappersmedia.

Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc.