Studiens syfte Àr att kartlÀgga yrkesverksamma sfi-lÀrares kunskaper om ordförrÄd och ordbildning i svenska sprÄket och vad de anser vara bra undervisning i detta Àmne. FrÄgestÀllningarna Àr vilka grundlÀggande kunskaper sfi-lÀrare har om ordförrÄdets uppbyggnad och organisation hos enskilda sprÄkanvÀndare, vilka grundlÀggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr en enkÀtundersökning som ocksÄ innehöll en kunskapskartlÀggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda nÄgra veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lÀrare, yrkesverksamma inom tvÄ olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lÀrare har grundlÀggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlÀrning men att det finns utrymme för kunskapsförbÀttringar.

Syftet med undersökningen Àr att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstÄ nÄgra av de problem som tycks finnas med att genomföra Àmnesövergripande undervisning. Undersökningens metod Àr litteraturstudiens och dess empiriska material bestÄr av tidigare genomförda studier och forskning kring Àmnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: LÀrardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen.Resultatet visar att det finns en samstÀmmighet gÀllande bÄde problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det Àr inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen ? antingen direkta eller indirekta.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med skönlitteratur, i sÄvÀl svenska som andra Àmnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är, med olika Àmnesinriktningar (se s. 17). Vi valde ocksÄ att observera tvÄ av dessa lÀrares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi ocksÄ Ätta elever, fyra i respektive klass. I vÄrt resultat har det framkommit att de observerade lÀrarna anvÀnder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den pÄ olika sÀtt och i olika omfattning.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar Àmnet inkludering inom specialpedagogiken. SÄvÀl svenska som internationella forskares syn pÄ inkludering och vÀgen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssÀtt som kan anvÀndas i den svenska skolan.  Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som kÀllor.  Resultaten pekade pÄ tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lÀrarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssÀtt.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har elever med flersprÄkighet. Genom intervjuer med fyra elever pÄ en grundskola i Malmö framkommer det, att det Àr ett svÄrt Àmne att diskutera med eleverna. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad forskningen sÀger om just flersprÄkiga elever vars utbildning sker pÄ ett annat sprÄk Àn deras modersmÄl, och hur skolan pÄ bÀsta sÀtt kan genomföra undervisningen sÄ att alla elever kan ha lika förutsÀttningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar pÄ att det Àr av största vikt att anvÀnda sig av sprÄkinriktad undervisning i klassrummen i alla Àmnen om alla elever ska skall ha en likvÀrdig utbildning..

Sammanfattning Examensarbetet handlar om hur undervisningssprÄket pÄverkar undervisningen i fysik. I denna studie Àr det fysiklÀrare med svenska som modersmÄl som undersöks. Studien undersöker fysiklÀrare som undervisar bÄde pÄ engelska och svenska. Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkÀt som jag utarbetat och skickat till lÀrare som undervisar i fysik pÄ bÄde svenska och engelska eller stÄr i begrepp att börja göra det. Ur svaren frÄn erfarna fysiklÀrare som undervisar pÄ ett annat sprÄk (bÄde svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lÀrare som precis har börjat undervisa pÄ ett sprÄk som inte Àr hennes/hans modersmÄl. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt sprÄk, planera sina lektioner och lÀttare övervinna den osÀkerhet som kan finnas nÀr en lÀrare ska övergÄ frÄn att undervisa pÄ sitt modermÄl till att göra det pÄ ett annat sprÄk. Mitt examensarbete fokuserar pÄ lÀrares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa pÄ engelska nÀr deras modersmÄl Àr svenska.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter pÄ svagpresterande elevers lÀrande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har ocksÄ sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolÄren 6-9.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utstrÀckning skulle gynna flersprÄkiga elevers skolframgÄng. Att ett stort antal elever med annat modersmÄl Àn svenska lÀmnar grundskolan med ofullstÀndiga betyg Àr ett tecken pÄ att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i Àmnet svenska som andrasprÄk och eventuellt nÄgon timmes modersmÄlsundervisning i veckan rÀcker ofta inte till som stöd för att inhÀmta kunskaper i andra skolÀmnen dÄ fokus i de förra i allmÀnhet ligger pÄ sprÄkets formsida. Det krÀvs dÀrför att klass/ÀmneslÀrarna tar större ansvar över elevernas sprÄkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien Àr att undersöka hur en lÀrare organiserar och arbetar med sprÄkutvecklande Àmnesundervisning.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda en skönlitterÀr roman och en underhÄllningsfilm i Àmnesintegrerad undervisning i syfte att uppnÄ mÄlen i svenska och historia pÄ gymnasiet. Som underlag för mitt arbete har jag anvÀnt Steven Spielbergs SchindlerŽs list och Jan Guillous VÀgen till Jerusalem. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt svensk- och historielÀrares Äsikter om mediernas anvÀndbarhet i Àmnesintegrerad undervisning. Undersökningen visade att lÀrare uppfattade filmens och romanens integrationsmöjligheter som mycket vÀl anvÀndbara i syfte att uppnÄ kursmÄlen, vilka i sin tur tydligt uttryckte en gemensam nÀmnare mellan svenska och historia, det vill sÀga som identitetsskapande. Vidare Äterfanns förenande element sÄ som en historisk dimension, en kritisk medvetenhet och sprÄket som medium för kommunikation.

Syftet med arbetet var att via en kvalitativ intervjustudie belysa vad lÀrare med lÄng erfarenhet av undervisning i matematik ansÄg vara orsakerna till att svenska elever i Ärskurs 9 presterar sÀmre i tester i matematik. De lÀroplaner som berördes i vÄr undersökning var: Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Olika studier redovisades sÄsom IEA-studien, PISA, NU-03 och Engström & Magnes Medelsta-matematik. Resultat visade att vissa grundkunskaper sjunkit och att ele-ver tenderar att bli allt mindre aktiva i klassrummet. Av arbetet framkom bland annat att de ansÄg att dagens elever Àr sÀmre pÄ mekanisk rÀkning och baskunskaper, lÀromedlen har blivit bÀttre och mer lÀttarbetade, undervisningen har gÄtt frÄn genomgÄngar i helklass till en mer individanpassad undervisning.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.