Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion Àr ute i verksamheterna samt om samtalet anvÀnds i syfte att uppnÄ ett mÄl. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma pÄ tvÄ grundskolor i mellersta SkÄne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder pÄ att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lÀrande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmÀrks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Denna studie grundar sig pÄ en enkÀtundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de nÀrmaste 5 Ären pÄbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen Àr baserad pÄ Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pÄlitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bÀsta prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. DÀrtill undersöks dessa faktorers samband med förÀldrarnas utbildningsnivÄ.Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mÀtinstrument gÀllande studiens övriga frÄgor, dÀr den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gÀllande undersökningsdeltagarnas intentioner. DÀrtill pÄvisades samband mellan förÀldrars utbildningsnivÄ och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm.Författaren menar att studier likt denna ger ett vÀrdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvÀrdighetsmÄl..

Den hÀr C uppsatsen Àr en del av lÀrarutbildningen vid LuleÄ tekniska universitet. Studien har sin utgÄngspunkt i tidigare pedagogisk forskning gÀllande naturvetenskaplig undervisning. Studien tar upp perspektiv som kan anvÀndas vid forskning om lÀrande. Det perspektiv som sedan anvÀnds i studien Àr det variationsteoretiska perspektivet vilket fokuserar pÄ aspekter som gör lÀrande möjligt. I studien anvÀnds det variationsteoretiska perspektivet frÀmst för att undersöka olika sÀtt att förstÄ förbrÀnning.

Bakgrund och problem: Goodwill Àr ett aktuellt Àmne som mÄnga studier grundas pÄ. Sedan införandet av IFRS har goodwillposten i svenska bolags balansrÀkningar ökat exponentiellt. Varför Àr det pÄ det hÀr sÀttet? Vad ligger bakom avsaknaden av nedskrivningar? Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera svenska bolags goodwillpost för att ta reda pÄ vilka faktorer som driver nedskrivningar av goodwill och hur bolagens Àgare skyddar sig mot earnings management.Studieunderlag: För att undersöka vÄrt syfte kommer denna rapport undersöka hÀlsovÄrdsbolag som Àr noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholms Large Cap-, Mid Cap- och Small Caplista. De Är som kommer behandlas Àr frÄn de nya reglerna trÀdde i kraft fram till den senast publicerade Ärsredovisningen (2005 - 2013).

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

National and international studies, such as PISA and TIMSS, which are part of the national evaluation system, are carried out continuosly. Skolverket, in collaboration with researchers, are responsible for the implementation, evaluation, and analysis of the studies. National results show an increasing percentage of pupils who do not reach the goals in mathematics. The last completed international studies PISA 2009 and TIMSS 2007 show an impaired trend of knowledge, in international comparison. Moreover, studies also show that the differences between schools and also within the same school in Sweden have increased.

Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar valdes eftersom det Ă€r aktuellt inom skolans vĂ€rld. Tidigare forskning har visat att lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lĂ€rares erfarenhet gĂ€llande inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vilken kompetens har lĂ€rarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och pĂ„ vilka sĂ€tt har de erhĂ„llit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lĂ€rarna att det finns i arbetet med inkludering av diagnosticerade elever? PĂ„ vilka sĂ€tt anpassar lĂ€rarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnĂ„ kursmĂ„len? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden.

Denna rapport handlar om utveckling av ett undervisningsmaterial för elever pÄ fordonsprogrammet inom omrÄdet elektroniska styrsystem. Rapporten beskriver processen frÄn idé fram till fÀrdigt undervisningsmaterial. Detta har tagits fram för att ge eleverna en bredare, mer generell kunskap inom detta ÀmnesomrÄde Àn vad som Àr möjligt att fÄ genom enbart teoretisk undervisning kring utvalda mÀrkesspecifika system.  Undervisningsmaterialet bygger pÄ teoretiska avsnitt som varvas med praktiska övningar kring en mikrokontroller med tillhörande sensorer och aktuatorer. Genom att skapa korta styrprogram som hanterar dessa sensorer kan olika funktioner skapas med hjÀlp av mikrokontrollen. Detta gör att mÄnga av de delfunktioner som anvÀnds inom fordonselektroniska styrsystem kan simuleras..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur pedagogerna i grundskolans tidigare Är arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningen i sin undervisning och hur de arbetar med eleverna för att förhindra att lÀs- och skrivsvÄrigheter uppstÄr. Studien bygger pÄ intervjuer med 6 pedagoger vilka alla arbetar i grundskolans tidigare Är.Undersökningen visar att pedagogerna anpassar sin undervisning efter varje enskild elevs förutsÀttningar och behov, och att metoder och olika material anpassas efter den enskilda eleven. Rim, ramsor, sÄnger och kommunikation eller dialog mellan lÀraren och eleven anvÀnds för att öka elevernas sprÄkförstÄelse. För att upptÀcka och förebygga att lÀs- och skrivsvÄrigheter uppstÄr anvÀndes olika tester som undersöker elevernas sprÄkliga medvetenhet och fonologi. Testerna ger pedagogerna insyn i vad eleven kan och hur de ska gÄ vidare i sin undervisning.

Uppsatsen handlar om elevers attityder till de naturorienterade Àmnena och vilken betydelse lÀraren och lÀrarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i Ärskurs nio frÄn tvÄ olika skolor.Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade Àmnena och att dessa till stor del pÄverkades av lÀrarens förhÄllningssÀtt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos lÀraren: pedagogisk förmÄga, goda Àmneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att pÄverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske.

VÄr intention med detta arbete Àr att undersöka möjligheten att integrera sÄngteknik och interpretation i sÄngundervisningen. VÄra forskningsfrÄgor Àr följande: ?Finns det fördelar respektive nackdelar med att aktivt jobba med interpretation? ?PÄ vilket sÀtt pÄverkar sÄngteknik och interpretation varandra? ?Vilka tillvÀgagÄngssÀtt finns att tillgÄ för en integrerad undervisning? Vi har intervjuat fyra verksamma sÄngpedagoger inom afrosÄng och erhÄllit deras Äsikt om Àmnet. Syftet och frÄgestÀllningarna i vÄr undersökning kan efter vÄra intervjuer besvaras som följer; interpretation och sÄngteknik kan integreras i undervisningen, detta eftersom vÄra informanter ansÄg att de driver en integrerad undervisning. Fördelar Àr att genom en integrerad undervisning kan man med hjÀlp av interpretation hitta nya vÀgar till sÄngteknisk utveckling, pÄ motsatt sÀtt kan tekniken pÄverka uttrycket.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka matematiklÀrares syn pÄ modern teknik samt pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta anvÀndes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslÀrares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvÀndande i sin undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder den moderna tekniken som belöning, dÀr datortid anvÀnds för att locka elever att fÀrdigstÀlla uppgifter. De anvÀnder Àven modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller Àmnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Titel: Vilka effekter upplever svenska företag efter införandet av IFRS 3 med avseende pÄ goodwill? Har denna syn förÀndrats sedan tiden kring införandet av standarden? NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Jenny Lenell och Katarina Ström Handledare: Tomas KÀllqvist / Stig Sörling Datum: 2009 ? januari  Syfte: VÄrt syfte med detta arbete Àr att vi vill skapa förstÄelse och analysera hur svenska företag upplever införandet av IFRS 3 med avseende pÄ goodwill. Vi vill Àven titta pÄ om denna syn har förÀndrats sedan införandet av standarden och om den överensstÀmmer med tidigare studier. Metod: I detta arbete har vi valt att genomföra en kvalitativ studie. För att utföra studien har vi intervjuat ett antal svenska företag. Den information vi samlat in ligger till grund för vÄr analys och slutsats.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebÀra för enskilda lÀrare.