Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, dÀrför ska denna tid kÀnnas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som Àr samlade i lÀroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i lÀs- och skrivutveckling med utgÄngspunkt i gÀllande lÀroplan. LÀroplanens formuleringar innebÀr stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar pÄ att pedagogerna arbetar utifrÄn sin egen tolkning.

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

Syftet med studien var att ta reda pÄ vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville Àven undersöka vilka olika arbetssÀtt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har Àven berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten nÀr det gÀller miljö. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod, dÀr observation, intervju och dokumentanalys anvÀndes som teknik.

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Bakgrund: FÄ barn föds varje Är med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsÀttning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och nÀrstÄende krÀvs och audionomen bör vara inlÀst pÄ hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och nÀrstÄende. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och nÀrstÄende spelar i samverkan med barnet.Syfte: Att utifrÄn litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och nÀrstÄende och barnet med dövblindhet samt se pÄ de karaktÀristiska kommunikationssÀtten för barnet med dövblindhet.Metod: Litteraturstudie dÀr kvalitativa och kvantitativa studier anvÀnts.                                Resultat: TvÄ olika utbildningsmodeller hittades. En Äterkom i flera studier och byggde pÄ lÀmpliga samt olÀmpliga beteenden, en beskrev tillvÀgagÄngssÀtten i interaktionen. Ett varierat resultat pÄvisades hos pedagogerna/nÀrstÄende, mestadels positivt och ett fÄtal mindre optimala resultat.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers uppfattningar om varför de inte uppnÄtt godkÀnda betyg i nÄgot eller nÄgra av Àmnena svenska, engelska och matematik nÀr de gick ut Äk nio i grundskolan.Studien bygger pÄ en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade djupintervjuer. Studien har en fenomenologisk livsvÀrldsansats dÄ avsikten varit att ta reda pÄ en del om hur vÀrlden har visat sig och uppfattats av dessa sex elever. Resultatet visar bl. a. att samtliga respondenter tycker att de fÄtt den hjÀlp de hade behövt alldeles för sent. Vidare anser de att de flesta lÀrare visat ett för dÄligt engagemang och intresse samt en för liten förstÄelse för deras behov.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga eventuella missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssÀtt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod anvÀndes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. PÄ grund av den ringa forskningen inom gymnasiet bÄde nationellt och internationellt, inkluderades studier frÄn olika delar av vÀrlden men ocksÄ frÄn olika skolnivÄer. De inkluderade studierna hade sin fokus pÄ fysikinnehÄll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgrÀnsningar gÀllande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken.Resultatet visar bland annat att elever kan bÀra pÄ missuppfattningar bÄde vad gÀller ljudets natur och dess utbredning, samt missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet Àr relaterade.

Syftet med denna studie Ă€r att, med fokus pĂ„ nyanlĂ€nda elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande Ă€mnen i Ă„rskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar: arbetar lĂ€rare för att integrera svenska i naturorienterande Ă€mnen för nyanlĂ€ndaelever? Vilket undervisningsmaterial anvĂ€nder Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare för nyanlĂ€nda elever i naturorienterande Ă€mnen? Är materialet anpassat förnyanlĂ€nda elever? Hur ser samarbetet ut mellan lĂ€rare som kommer i kontakt med nyanlĂ€nda elever? Hur Ă€r lĂ€rares syn pĂ„ undervisning och undervisningsmaterial för nyanlĂ€nda elever? Är lĂ€raremedvetna om sprĂ„kets roll i Ă€mnesundervisningen? För att svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna anvĂ€ndes treolika metoder baserat pĂ„ klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som anvĂ€nds underobservationen samt intervju med tre av de lĂ€rare (Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare) som arbetar med samma nyanlĂ€nda elever i Ă„rskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus pĂ„ svenska som andrasprĂ„k i den naturvetenskapliga kontexten Ă€r liten. Vidare tyder resultaten pĂ„ att det material som anvĂ€nds i undervisningen Ă€r Ă„ldersadekvat men att detinte Ă€r anpassad till den nivĂ„ de nyanlĂ€nda eleverna befinner sig pĂ„.

Syftet med studien var att visa pÄ de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare Är bedrivs Àmnesövergripande eller inte. Syftet var Àven att undersöka hur elever uppfattar att arbeta Àmnesövergripande. Detta för att ge studien tvÄ perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lÀrarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar pÄ mÄnga avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan Àven lÀraren sjÀlv.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur homosexuella förÀldrar upplever sin tillvaro i ett heteronormativt samhÀlle samt hur de ser pÄ skolans bemötande av dem och deras barn..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra intervjupersoner som Àr lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lÀrande. Jag avser att jÀmföra deras upplevelser mot styrdokument lÀroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig pÄ en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lÀrare frÄn de bÄda gymnasieskolorna och tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lÀrare pÄ respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen Àr att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, dÀremot ansÄg inte lÀrarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

 Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning mÄlar upp. Studien syfte var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrare resonerar för att skapa meningsfullt lÀrande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lÀrare i naturvetenskap pÄ grundskolans senare Är och gymnasietHÀr menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för mÄnga mÄl, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta gÄr i sin tur ut över elevernas förstÄelse, intresse och motivation. Man menar dÀrför att det Àr viktigt att stimulera eleverna och hjÀlpa dem att förstÄ innehÄllet sÄ att intresset och en god sjÀlvkÀnsla bibehÄlls.

Denna undersökning tar sig an problematiken i översĂ€ttning frĂ„n danska till svenska. DĂ„ litteratur och tidigare forskning i Ă€mnet Ă€r mycket sparsam, bygger undersökningen framförallt pĂ„ erfarenheter frĂ„n verksamma dansk-svenska översĂ€ttare. Även sprĂ„kvetare och en förlagsredaktör har bidragit med sina kunskaper kring översĂ€ttning i allmĂ€nhet och hur danskan och svenskan skiljer sig i uttryckssĂ€tt. Innan resultaten sammanstĂ€lldes utfördes teoretiska studier i dansk och svensk sprĂ„khistoria och översĂ€ttningsproblematik. Intervjuer har genomförts bĂ„de genom direkta samtal och via e-post.