IKT och digitala redskap Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur IKT anvÀnds i undervisningen och hur eleverna ser pÄ anvÀndningen av IKT, bÄde fördelar och nackdelar. I studien anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning med smÄ inslag av kvalitativa frÄgor som vi lÀt 83 elever besvara. Eleverna gÄr pÄ högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT anvÀnds i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrÄgade eleverna.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka lÀrares och elevers uppfattning om skönlitterÀr lÀsning pÄ tvÄ gymnasieskolor och ta del av det litterÀra utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr Molloys didaktiska frÄgor, den Àmnesdidaktiska triangeln ochtidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkÀter och fyralÀrarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lÀrares och elevers uppfattning omskönlitterÀr lÀsning och utbud. VÄr övergripande slutsats blev att den skönlitterÀra lÀsningenpÄ de tvÄ gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om och hur Learning study som Àr en metod att granska, analysera och utveckla pedagogiken, kan förbÀttra undervisningen i teater pÄ gymnasiets teaterestetiska inriktning. Jag vill sÀkerstÀlla att kommunikationen i undervisningen fungerar och förbÀttrar deras kunskaper gÀllande begreppet nÀrvaro inom teaterÀmnet. Enligt den ryske teaterpedagogen Stanislavskij sÄ innebÀr nÀrvaro en överensstÀmmelse mellan skÄdespelarens övertygelse i karaktÀren och det uttryck skÄdespelare och regissör vill förmedla. (JÀrleby, 2001, s. 174-175.) I detta arbete har jag Àven reflekterat och redogjort för tidigare forskning genom tvÄ studier inom Learning Study och en studie i teater.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjÀlpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv ge inblick i vad forskningen sÀger om vilka kunskaper som Àr lÀmpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna anvÀndas sÄ effektivt som möjligt i matematikundervisningen. FrÄgestÀllningarna behandlar lÀrares kunskapsbehov, vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lÀrarens roll förÀndras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundlÀggande kompetens inom IKT underlÀttar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men Àr Àven en förutsÀttning för en lyckad vidareutbildning inom omrÄdet. LÀrare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebÀr och hur detta kan förverkligas med hjÀlp av den interaktiva skrivtavlan. HÀr Àr lÀrarens egen instÀllning avgörande för att en förÀndring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs ett till tre tar hÀnsyn till flersprÄkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska sprÄket. Detta gÀllande val av arbetssÀtt och val av material för flersprÄkiga barn. Samt hur lÀrarnas uppfattningar kring modersmÄlslÀraren och fritidsledare Àr. Intervjuer har genomförts med tio lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lÀrarna har likadant synsÀtt pÄ hur lÀrare bör bemöta samt hur lÀrare ska arbeta med flersprÄkiga barn.

Tanken bakom det hÀr arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan Àr att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lÀrare att anvÀnda nÀrmiljön i undervisningen. Alla kursplanerna för de fyra SO-Àmnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hÀnvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. BÄde hur den ser ut idag och hur den sÄg ut förr.

Sammanfattning Bakgrunden till min studie Àr att i genomsnitt ungefÀr tjugo procent av eleverna i grundskolan har annat modersmÄl Àn svenska (Skolverket Greppa sprÄket, 2011) och vad detta kan innebÀra nÀr det gÀller lÀrandemiljöers utformning och innehÄll. Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolans tidiga Ärskurser tÀnker kring flersprÄkighet och kring lÀrandemiljöer och undervisning inriktad pÄ utveckling av sÄvÀl sprÄk som lÀrande. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ sprÄk och lÀrande i samklang med Vygotsky som en av förgrundsgestalterna. Vidare belyses tidigare forskning om flersprÄkighet och begrepp som t ex kodvÀxling och sprÄkinriktad undervisning Àr i fokus. Kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med fem lÀrare som Àr verksamma i skolans tidiga Är vid tvÄ skolor i en svensk storstad. Resultaten visar att lÀrarna till största delen har en positiv hÄllning till flersprÄkighet men ocksÄ att de till övervÀgande delen Àr inne pÄ att klassrumsundervisningen ska ske pÄ elevernas andrasprÄk, dvs.

Denna uppsats har undersökt lÀrares individualiseringsstrÀvanden i förhÄllande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Undersökningen bestÄr av intervjuer med Ätta SamhÀllskunskapslÀrare. Med hjÀlp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lÀrare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi stÀllt oss frÄgorna om lÀrarna har olika individualiseringsstrÀvanden samt om detta pÄverkar nivÄn pÄ undervisningen i SamhÀllskunskap A. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av olika individualiseringsstrÀvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende pÄ vilket program som Àr föremÄl för undervisning.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur eleverna i gymnasieskolan förbereds inför den skriftliga uppsatsen i det nationella provet i svenska. Jag vill Àven ta reda pÄ om gymnasielÀrare anvÀnder sig av ett processorienterat arbetssÀttet som en metod i undervisningen. För att fÄ en överblick av olika sÀtt att se pÄ skrivundervisning sÄ har jag i min bakgrund tagit del av den forskning som Àr aktuell för just mitt arbete. Jag har i min bakgrund sammanfattat ett processorienterat arbetssÀtt och dess utveckling. I bakgrunden har jag Àven skrivit om hur skrivuppgifter bedöms.

I vÀstvÀrlden sprids stressjukdomar och antalet sjukskrivningar ökar med rasande fart och bara i Europa pÄverkar detta över 40 miljoner yrkesarbetare. Det Àr frÀmst personal med kontaktyrken som drabbas. Tidigare studier visar kulturella skillnader vilket kan vara viktigt för mer förstÄelse och kunskap. Copingstrategier mot stress har studerats för att öka förstÄelse hur vi reagerar vid stress. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan italienska och svenska lÀrares utbrÀndhet och anvÀndande av copingstrategier.

Den ryska marknaden intresserar mÄnga svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet dÀr. Vad pÄverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som Àr viktiga för de svenska företag som jobbar pÄ den ryska marknaden. Genom att studera nÄgra svenska företag kommer författarna fram till nÄgra viktiga synpunkter som kan hjÀlpa att förstÄ hur den ryska markanden ser ut frÄn de svenska företag perspektiv..

Denna studie grundar sig i hur synen pÄ förutsÀttningarna för miljöarbete pÄ skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna pÄverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete Àr mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem nÀr man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svÄrigheter att bibehÄlla det holistiska och tvÀrvetenskapliga perspektivet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad religiösa personer anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lÀra sig av just deras religion. Undersökningen Àr inspirerad av Bo Dahlins Äsikter om att erfarenheter av andra religioner och kulturer ger eleverna underlag utifrÄn vilket de kan utveckla egna tankar och reflektioner, men Àven av Kjell HÀrenstams tankar om att det kan vara viktigt för elevernas utveckling och fostran att lÀra sig nÄgot av olika traditioner. Sex personer som Àr anhÀngare av olika religioner har intervjuats, intervjuerna har sedan anvÀnts som kÀllor och som underlag till undersökningen. Intervjuerna visade att de religiösa personerna anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lÀra sig av informanternas tankesÀtt angÄende bland annat gemenskap, framtid, det inre livet, personlig medvetenhet, inre och yttre svÄrigheter med mera..

Uppsatsen behandlar hur lÀrare i svenska som andrasprÄk arbetar med att bygga upp ordförrÄdet hos andrasprÄkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andrasprÄk) och segregerad klass (svenska som andrasprÄk). Detta urval har anvÀnts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssÀtten. Följande frÄgor besvaras och diskuteras: PÄ vilket/vilka sÀtt arbetar lÀrare med att bygga upp elevernas ordförrÄd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger pÄ ordförrÄdet? Vilka för- och nackdelar kan de bÄda undervisningsformerna innebÀra gÀllande arbetet med ordförrÄdet?Tidigare forskning berör svenska som andrasprÄksÀmnets historia, attityder, andrasprÄksinlÀrning, vikten av ett rikt ordförrÄd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.