Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra idrottslÀrare genomför dansundervisning samt hur nÄgraelever upplever dansundervisningen i skolan utifrÄn Lgr 11. Jag vill ocksÄ finna aspekter som finnsför en undervisning som tilltalar och engagerar fler elever. För att besvara syftet genomfördesintervjuer med lÀrare, gruppintervjuer med elever, samt enkÀter för bÄde lÀrare och elever. Insamlatmaterial bearbetades till kategorier.Resultaten tyder pÄ att det inte skett nÄgon större förÀndring hur dansundervisningen bedrivs ijÀmförelse med tidigare studier. NÀstan en tredjedel av undervisningen handlar om kulturell dans,en fjÀrdedel dÀr eleverna skapar egen dans och en femtedel med dans som trÀningsform.

Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för inlÀrning genom olika lÀrstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda pÄ huruvida grammatikundervisningen sÄ som den ser ut idag ger somliga elever sÀmre förutsÀttningar för att gÄ vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskÀmnet pÄ högstadie- och gymnasienivÄ och tar reda pÄ i hur stor utstrÀckning lÀrstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rÄdande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgÄngar till kulturellt kapital. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr Dunn & Dunns lÀrstilsforskning, som gör gÀllande att olika individers inlÀrningsförmÄga pÄverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp pÄ svenska förhÄllanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgÄngar till kulturellt kapital.Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frÄgeformulÀr, klassrumsobservationer och enkÀtundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser frÄn tvÄ skolor.Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, fÄr möjlighet till inlÀrning genom sin starkaste lÀrstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lÀrstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen.

Syftet med denna interventionsstudie Àr att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan frÀmja elevers förstÄelse av text samt förmÄga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, dÀr lÀrande genom praktisk handling och interaktion med andra stÄr i fokus. Ansatsen för studien Àr i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i Ärskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier utifrÄn reciprok undervisning dÀr lÀrare och elever tÀnkte högt kring texter.

 Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklÀrare pÄ högstadiet förhÄller sig till grammatikundervisningen i svenska sprÄket. I forskning hÀvdas att grammatikundervisningen fortfarande prÀglas starkt av traditionella drag med fokus pÄ mycket undervisningstid, sprÄkets minsta delar, formell fÀrdighetstrÀning, standardisering av skriftsprÄket, nÀrhet till lÀroböcker samt fokus pÄ grammatiska former och inte texter och dess innehÄll.  I tidigare forskning hÀvdas Àven en motsatt utveckling som har lÀmnat den traditionella synen och gÄtt mot en mer deduktiv undervisning det vill sÀga att förstÄelse skapas under anvÀndning och tillÀmpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lÀrare förhÄller sig till grammatikundervisning i svenska sprÄket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus pÄ de smÄ delarna av sprÄket samt den formella fÀrdighetstrÀningen. DÀremot Àr lÀroboken inte ensamt material i nÄgon av informanternas undervisning och anvÀnds enbart av tre av informanterna.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka Àmnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mÄngkulturella barngrupper i grundskolan. FrÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var de Àmnesdidaktiska frÄgorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flersprÄkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet Àr insamlat genom observationer och intervjuer under tvÄ dagar pÄ varje skola.

För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen Àr det viktigt att de har en god ordförstÄelse. All undervisning i skolan bygger pÄ sprÄket. SprÄket i skolan Àr för mÄnga elever ett annat sprÄk Àn det de möter pÄ sin fritid. SprÄket i skolan Àr skriftsprÄks baserat och mer abstrakt Àn det sprÄk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever mÄste lÀra sig detta nya sprÄk, skolsprÄket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Enligt lÀroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta Àmnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utstrÀckning. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka om och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning Àmnesövergripande arbete anvÀnds i Ärskurs 4 - 6. Vi efterstrÀvade Àven att ta reda pÄ hur lÀrare definierar Àmnesövergripande arbete.Vi Àmnade Àven studera om lÀrandeteorierna Àr av relevans för hur och om lÀrare vÀljer att anvÀnda Àmnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med Àmnesövergripande undervisning kopplades till vÄr empiriska undersökning. I vÄrt empiriska material ligger fokus pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lÀrarnas klassrum.

Aktiekursen pÄverkas av en rad olika faktorer, allt frÄn spekulationer- till nationella och internationella hÀndelser. MÄnga tidigare studier har genomförts för att undersöka i vilken utstrÀckning olika centrala makroekonomiska variabler pÄverkar aktiekursen, de flesta i USA och Asien. Studier pÄ den svenska marknaden har i stort sett lyst med sin frÄnvaro. Syftet med studien Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan olika aktieindex och makroekonomiska variabler genom att studera fyra olika branschindex; finans, fastighet, teknologi och industri. Syftet Àr att lyfta fram eventuella skillnader mellan branschindexen.

Internationalisering har lÀnge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillvÀxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock bÄde fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende pÄ företagets internationaliseringsprocess, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mÀngd forskare inom internationell affÀrsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men mÄnga av de senare forskningsresultaten tyder pÄ att ett icke-linjÀrt samband existerar. Inga likande studier har gjorts pÄ svenska företag vilket denna studie Àmnar göra.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser pÄ sin yrkesroll med hjÀlp av olika syn pÄ roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter har jag med hjÀlp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse. Under studiens gÄng har jag fokuserat pÄ lÀrarnas egen förestÀllning. Jag har avgrÀnsat mig till att intervjua lÀrare pÄ en skola i Stockholm av flera anledningar, dels pÄ grund av att det finns en intressant aspekt i hur lÀrare pÄ just den hÀr skolan ser pÄ roller, dels att jag lÀtt kunde fÄ tillgÄng till forskningsfÀltet. IntervjufrÄgorna byggde pÄ följande tre teman; förvÀntningar, erfarenhet och roller.

I forskning om den mÄngkulturella skolan ges stort utrymme Ät undervisning som bedrivs dÀr i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieÀmnet. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare i historia bedriver sin undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning.Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur Àr kvalitativ och tar sin utgÄngspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktÀr. Respondenterna utgjordes av sex stycken lÀrare i historia som undervisade pÄ mÄngkulturella högstadieskolor i nordöstra SkÄne. RÄmaterialet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns tvÄ diskurser betrÀffande historieundervisning med den mÄngkulturella elevsammansÀttningen.

I dagens skola Àr individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans lÀroplan, Lpo 94. LÀroplanens intention Àr att undervisningen skall individanpassas utifrÄn varje elevs behov och förutsÀttningar. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare Àr studiens syfte att belysa pedagogers syn pÄ individanpassad undervisning och vad det Àr som styr deras utformning av den.Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla Àr verksamma i skolÄr 3.

I detta arbete fanns som syfte att undersöka hur lÀsförstÄelse av en text pÄverkas av referensramar. I undersökningen jÀmfördes skriftliga ÄterberÀttelser av lÀsta texter mellan tio elever som lÀser svenska som modersmÄl och tio elever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ grundskolans senare Är. Varje elev fick lÀsa tre texter dÀr tvÄ av de tre texterna hade innehÄll som tog upp om svenskt traditionsfirande. Den tredje texten agerade som kontrolltext. I resultatet framgick det att det fanns bÄde en kvantitativ och en kvalitativ skillnad mellan eleverna med svenska som modersmÄl och eleverna med svenska som andrasprÄk i deras ÄterberÀttelser dÀr de senare tenderade att sakna viktiga ord och hÀndelser förknippade med traditionsfirande i de tvÄ texterna som handlade om detta.