Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

Uppsatsen undersöker fem lÀrares arbete och undervisning om litteraturoch lÀsstrategier utifrÄn skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lÀsstrategier och godlÀsförstÄelse. Litteratur anses vara traditionsbÀrare för kultur, historia ochgemenskap och för mÀnniskorsutveckling. LÀroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av lÀsningoch lÀsstrategier i undervisningen. Elever behöver tillgÄng till lÀsstrategierför att kunna lÀsa olika typer av texter pÄ ett ÀndamÄlsenligt och effektivtsÀtt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

Syftet med denna studie var att belysa nÄgra modersmÄlslÀrares tankar om sitt arbete med att stödja andrasprÄkselevers lÀrande och sprÄkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flersprÄkiga lÀrare verksamma i studieverkstÀder anvÀnder sig av modersmÄlet i sin undervisning av elever med annat modersmÄl Àn svenska. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr vi har intervjuat fem informanter frÄn fyra grundskolor. Vi anser att vÄrt val av metod har lÀmpat sig vÀl för vÄrt syfte dÄ vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar pÄ att modersmÄlet har en viktig roll för sprÄklig och kognitiv utveckling.

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen pÄgÄr inom en mÀngd omrÄden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat pÄ en stor variation mellan ledarskap i Europeiska lÀnder, samtidigt som andra studier pÄvisar att nationell kultur tycks ha inverkan pÄ ledarskap. TvÄ lÀnder inom EU som skiljer sig avsevÀrt Ät med avseende pÄ kultur Àr Sverige och Spanien. Det blir dÄ intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som Àr prÀglad av den svenska kulturen i sitt sÀtt att leda, antar i Spanien. PÄverkar den spanska kulturen svenska ledare, och sÄ fall hur mycket och pÄ vilket sÀtt? Syfte: Syftet Àr att bidra med förstÄelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha pÄverkat ledarskapsstilen.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur instrumentallÀrare bedriver sin undervisning i förhÄllande till ramfaktorerna: den givna tiden och styrdokumenten. Detta intresserade oss eftersom vi sjÀlva kommer att arbeta som instrumentallÀrare nÀr vi avslutat vÄra studier vid musikhögskolan i PiteÄ. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn ramfaktorteorin eftersom vi sett att det finns mÄnga faktorer som har stor inverkan pÄ undervisningens genomförande. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning som riktades till sÄng- och instrumentalpedagoger i kulturskolan, gymnasiet, folkhögskolan och musikhögskolan. I enkÀten kommunicerade vi pÄstÄenden som relaterade till lÀrarnas syn pÄ kursplanens funktion och eleven i förhÄllande till kursplanen och lektionstiden.

BÄde internationella och nationella kunskapsundersökningar visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap har försÀmrats under flera Ärtionden. Svenska elever presterar relativt bra i naturvetenskap i Ärskurs 4 men det sker en kraftig förÀndring nÀr eleverna gÄr i Ärskurs 8. Intresset bakom studien Àr dÀrför att se hur den svenska biologiundervisningen genomförs i Ärskurs 4-6 eftersom elevernas instÀllning och kunskaper försÀmras efter dessa Ärskurser. I lÀroplanen framhÄlls ett antal förmÄgor inom vardera skolÀmne som eleverna ska utveckla i grundskolan. I biologiÀmnet finns tre förmÄgor och den förmÄga som jag upplever Àr viktig för att bibehÄlla intresset för Àmnet handlar om att eleven ska kunna anvÀnda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i mÀnniskokroppen, naturen och samhÀllet.I studien har nio grundskollÀrare intervjuats för att urskilja faktorer de upplever pÄverkar elevens möjligheter att utveckla förmÄgan.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur sjuksköterskan genom olika viktminskningsmetoder kan förebygga följdsjukdomar. Resultatet redovisar följande metoder: Tallriksmodellen, lÄgkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, Àtbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförÀndringar och medicinsk behandling..

Alla elever Àr unika och tar in kunskap pÄ olika sÀtt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov Àr det dÀrför nödvÀndigt för oss pedagoger att ha detta i Ätanke nÀr vi planerar vÄr undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgÄr elevers individuella förutsÀttningar. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ vilken förstÄelse pedagogerna har kring begrepp som inlÀrningsstil och sinnespreferens. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar pÄ en F- 5 skola. Resultatet visade pÄ ett intresse hos pedagogerna nÀr det gÀller den lÀrstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svÄrt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lÀrare i Är 1- 3, tre lÀrare i Är 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda pÄ om det eventuellt finns nÄgra skillnader i motiv och syften till att arbeta Äldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka fÄ svar pÄ varför Äldersintegrerade klasser har blivit sÄ populÀrt. De intervjuades uppfattningar har stÀllts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera pÄ Àr om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktÀr. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom nÄgra uttalade skillnader i motiven till Äldersintegrerad undervisning.

Enligt Skolverket (2008) har ungefÀr en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstasprÄk. FlersprÄkiga barn eller barn med smÄ eller inga svenskkunskaper Àr dÀrför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvÀrtom nÄgot som allt fler lÀrare i allt större utstrÀckning kan förvÀntas komma i kontakt med. Detta krÀver speciell kompetens av lÀrarna. Det övergripande syftet med detta arbete var dÀrför att nÀrmare studera hur arbetet med flersprÄkiga elever sker i skolan. I det hÀr examensarbetet gjordes en undersökning av hur lÀrare i praktiken arbetar med flersprÄkiga elever, detta genom en observation av tre lÀrare i deras undervisning av samma förstaklass med mÄnga (tre av fyra) flersprÄkiga elever.

SyfteSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjÀrntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom.MetodSexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade pÄ sjÀlvrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009.ResultatI ett flertal studier jÀmfördes överlevarnas mentala och fysiska hÀlsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. DÀremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan pÄverka livskvaliteten negativt. StrÄlbehandling och cytostatikabehandling kan pÄverka tillvÀxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulÀra komplikationer. Behandlingarna tycks ocksÄ pÄverka fysisk och kognitiv funktion.

This study is a survey concerning learning on equal terms. The purpose of the survey is to get a look into how teachers of today integrate students to obtain an individually adapt education. A good education is where every single student can evolve from an individual level and how education is adapted to let high-achieving students keep their motivation and thus develop from their own level of knowledge.Data has been collected through a qualitative method using semi-structured interviews. In the result the answers of the interviews are presented and it shows that teachers turn their focus towards low-achieving students. Low-achieving students are more in need of support to reach the required amount of knowledge, but that the high-achieving students must not be forgotten by the teachers. .

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.