I den hÀr studien undersöks hur ett antal lÀrare arbetar med genrer/texttyper och om deras arbetssÀtt passar andrasprÄkselever, alltsÄ om deras undervisning Àr tillrÀckligt tydlig för att andrasprÄkselever ska uppnÄ en genrekunskap. Den teoretiska delen av studien presenteras i form av en litteraturgenomgÄng om forskning kring andrasprÄkslevers sprÄkutveckling och olika genrepedagogiska inriktningar. I undersökningens litteraturstudier framkom tvÄ genredefinitioner som ger tvÄ olika genrepedagogiska inriktningar, dÀrav en lÀmpar sig bÀttre utifrÄn andrasprÄkselevers behov. Intressant Àr att de tvÄ olika genredefinitionerna ger lÀrare olika utgÄngspunkter vilka pÄverkar deras arbetssÀtt. LÀrarnas arbetssÀtt utifrÄn genredefinition ger eleverna olika förutsÀttningar för hur, bland annat, sprÄkliga och strukturella skillnader tydliggörs mellan olika genrer/texttyper, vilket den hÀr undersökningen synliggör.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikÀmnet i den svenska skolan sÄ finns det lÀrare vars elever har en hög uppfyllelse av mÄlen i lÀroplan och kursplan. Denna studie Àgnas Ät att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklÀrare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lÀrare som bedriver framgÄngsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mÄl med undervisningen. Det andra Àr att de alla tar pÄ sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, bÄde direkt och indirekt.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka avtryck ett kompetensutvecklingsprojekt i svenska som andrasprÄk sÀtter hos de deltagande lÀrarna och deras undervisningspraktik. Kompetensutvecklingen genomfördes pÄ en skola dÀr majoriteten av eleverna Àr flersprÄkiga och mÄluppfyllelsen Àr lÄg. I studien följs tre lÀrare under projektets gÄng, dvs. över tvÄ terminer. Undersökningen har drag av ett aktionsforskningsprojekt, dÄ jag har varit bÄde lÀrarnas handledare under kompetensutvecklingen samt genomfört undersökningen.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Att elevernas kunskap i matematik sjunker Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, bÄde nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försÀmras. Vidare visar studier Àven att elevernas lust till att lÀra matematik sjunker ju Àldre eleverna blir. Hur ser dÄ eleverna sjÀlva pÄ sin nuvarande matematikundervisning? Vad Àr det som kÀnnetecknar en lustfylld och lÀrorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkÀtstudie, med öppna frÄgor, dÀr 157 elever i Ärskurs 4 och 5 fick svara pÄ frÄgor som berör deras uppfattningar om lÀrorik och lustfylld matematikundervisning.

Studien ska ge mig och de som lÀser studien en insikt i vikten av och hur man kan anvÀnda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska lÀraren kunna fÄ en grundlÀggande förstÄelse samt en hjÀlp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. LÀrare bör kunna koppla samman skolans vÀrld med verkligheten och utöka elevernas förstÄelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd frÄn bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

VÄr uppsats handlar om elever som Àr födda och uppvuxna i Sverige och som lÀser Àmnet svenska som andrasprÄk (SVA) istÀllet för Àmnet svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en klarhet i vad skillnaderna mellan Àmnena svenska och SVA Àr, hur skolorna delar in eleverna i respektive Àmne samt vad syftet med SVA Àr. Syftet Àr ocksÄ att belysa segregationen och det sociala sammanhangets betydelse i tillÀmpningen av SVA. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem rektorer och en lÀrare intervjuats. Vi har anvÀnt oss av metoderna semistrukturerad intervju samt tematisk analys.

Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger upplever att lÀroplanens mÄl om undervisning utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare, speciallÀrare och lÀrare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sÀtt att se pÄ förutsÀttningar och behov samt pÄ den grupp de bedriver undervisning i. NÄgot enhetligt svar finns inte, den hÀr studiens informanter individualiserar utifrÄn olika premisser samt pÄ olika sÀtt. Faktorer sÄ som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal lÀroböcker och lÀrare valt att belysa Sveriges nationella minoritetssprÄk i Svenska B pÄ gymnasiet. Jag har analyserat fem lÀroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter Är 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetssprÄken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar pÄ vilka minoritetssprÄken Àr och vilka rÀttigheter de sedan 2000 erhÄllit. I tre av de analyserade böckerna nÀmns den historiska aspekten men informationen Àr ofta tagen ur sin kontext.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..