I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

I den hÀr konsumtionsuppsatsen ligger fokus pÄ hur livet i Sverige skildras för bÄde en etnisk svensk och för en invandrare i lÀroböcker för SFI samt svenska som andrasprÄk. ForskningsomrÄdet Àr tÀmligen outforskat och litteraturen som har anvÀnts i arbetet har hittats via litteratursökningar i olika databaser samt bibliotekets katalog. Som metod har jag anvÀnt mig av allmÀn litteraturstudie och har valt studier utifrÄn Àmnesrelevans för uppsatsen.Först och frÀmst skildras lÀrobokens roll i samhÀllet och vikten av lÀromedelsanalyser samt de relevanta forskningsfrÄgorna. DÀrefter fÄr man lÀsa om hur arbetet har skrivits och analyserats utifrÄn ett forskningsöversiktligt perspektiv. Detta följs av sjÀlva analysen dÀr man kommer fram till att den analyserade litteraturen pekar pÄ att det ofta skildras en stereotyp bild av Sverige och dess invÄnare i lÀroböcker inom SFI och svenska som andrasprÄk.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

SammandragFranker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lÀrare anvÀnder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats Àr att tillfrÄga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjÀlper dem att lÀra sig svenska och som engagerar och gör att de anvÀnder sprÄket. De metoder jag anvÀnder Àr gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött mÄnga olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlÀttar förstÄelsen och tillÀgnandet av sprÄket. Det som hjÀlper dem mest och som gör att de lÀr sig svenska och att kommunicera Àr lÀroboken. .

Uppsatsen tar upp SFI:ns karaktÀr och uppbyggnad, manligt och kvinnligt och motivation. Syfte Àr att mot bakgrund av tidigare forskning och litteratur undersöka om det finns skillnader mellan mÀns och kvinnors motivation att lÀra sig det svenska sprÄket i en SFI-klass. Det Àr viktigt att uppmÀrksamma om sÄdana skillnader finns sÄ att pedagoger i sÄ fall kan arbeta aktivt för att öka motivationen hos den grupp dÀr det brister. DÄ kvinnor och mÀn skiljer sig Ät pÄ mÄnga omrÄden Àr det troligt att Àven ÄtgÀrder för att öka motivationen bör se olika ut, beroende pÄ vilken grupp man vÀnder sig till. Resultaten av denna undersökning Àr dÀrför i högsta grad relevanta för utformningen av en god SFI-undervisning.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns dÄ en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika Äldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen pÄ detta omrÄde Àr sparsam Àven om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vÀgen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lÀrare och en elev anvÀndes pÄ olika sÀtt för att informera om den pÄgÄende integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lÀrare och elev pÄgick under fyra veckor i oktober Är 2006. Det visade sig att svÄrigheterna för eleverna att fÄ en fullgod undervisning, dvs.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tÀnker kring att arbeta med hÄllbar utveckling i sin undervisning utifrÄn dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hÄllbarhet. Vi ville se hur lÀrare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av en intervjustudie med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. LÀrarna undervisade i olika Àmnen, sÄsom svenska, samhÀllsoriterande Àmnen och naturorienterande Àmnen.Vi har anvÀnt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Syftet med fallstudien Àr att undersöka praktisk tillÀmpning av ett genrebaserat sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt i en förberedelseklass i Är 4-6. UtifrÄn kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lÀrarens teoretiska modell och sprÄkutvecklande arbete i undervisning av nyanlÀnda elever.Resultatet visar att de aspekter som lÀraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning Àven förekommer i lÀrarens egen undervisning. LÀrarens genrebaserade undervisning utgÄr ifrÄn elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kÀnnetecknas av meningsfullhet, höga förvÀntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillÄtande klimat. Elevernas modersmÄl anvÀnds som resurs i lÀrandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt mÄnga och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrÄn elevernas förutsÀttningar och behov.Resultatet i föreliggande studie bekrÀftar tidigare forskning, dessutom bekrÀftas bilden av att det Àr fullt möjligt att i undervisningen av nyanlÀnda elever lÄta dem mötas av höga förvÀntningar och utmanas tankemÀssigt i sitt lÀrande Àven om de Ànnu inte utvecklat ett svenskt sprÄk som Àr tillrÀckligt för lÀrande i skolan.

Att leva med en kronisk sjukdom som hjÀrtsvikt innebÀr en stÀndig oro och ibland Ängest. Information och undervisning om den förÀndrade livssituationen som sjukdomen medfört kan bidra till ökade möjligheter att uppleva hÀlsa i samband med denna kroniska sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa mÀnniskors upplevelse av information och undervisning i samband med hjÀrtsvikt. Resultaten baserades pÄ 19 artiklar som sökts via databaserna Cinahl, SweMed+, Medline, Psyc Info men Àven manuell sökning i tidsskrifter vilka analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom i resultatet: att kÀnna brist pÄ och inte förstÄ information, att fÄ individuellt anpassad information, att information ökar livskvalitén och att behov av information och undervisning Àr större efter utskrivning.

Mitt syfte med arbetet har varit att med hjÀlp av litteratur i Àmnet Äldersintegrerad undervisning fÄ inblick i vad denna organisationsform kan innebÀra.I min litteraturstudie redogör jag för de olika motiv som ligger bakom införandet av Äldersintegrerade klasser. Dessa motiv kan vara bÄde pedagogiska och resursmÀssiga. Jag försöker ocksÄ ge en bild av hur spridd den Äldersintegrerade undervisningen Àr idag i Sverige. ArbetssÀttet i Äldersintegrerade klasser Àr ofta individualiserat och eleverna planerar sjÀlva en del av arbetet, annat bearbetas Äldersblandat och dÄ ofta i form av temaomrÄden. Avslutningsvis tar jag upp en del av den forskning som genomförts om Äldersintegreringens för- och nackdelar.

I följande arbete redovisas olika metoder pÄ hur man lÀr ut svenska som andrasprÄk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det Àr att undervisa i detta Àmne pÄ gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning pÄ olika nivÄer? Arbetet inriktar sig pÄ lÀrare som undervisar svenska som andrasprÄk. Vad vill lÀrare uppnÄ för mÄl med undervisningen samt vilka svÄrigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjÀlp av intervjufrÄgor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andrasprÄk, beroende pÄ Älder samt intresse för att lÀra sig ett nytt sprÄk.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDenna studie syftar till att undersöka idrottslĂ€rares instĂ€llning till, samt erfarenheter av Ă„ldersintegrerad undervisning i Östersunds kommun.? Vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslĂ€rare med Ă„ldersintegrerad undervisning i jĂ€mförelse med Ă„ldershomogen undervisning?? Vilka begrĂ€nsningar och möjligheter upplever idrottslĂ€rare med Ă„ldersintegrerad undervisning i jĂ€mförelse med Ă„ldershomogen undervisning?? Hur Ă€r förutsĂ€ttningarna för idrottslĂ€rare att lyckas fĂ„ till en god undervisning för samtliga elever om man jĂ€mför Ă„ldersintegrerad undervisning med Ă„ldershomogen undervisning?MetodI studien deltog fem idrottslĂ€rare som alla Ă€r eller har varit yrkesverksamma i Östersunds kommun. Alla fem har erfarenhet av bĂ„de Ă„ldersintegrerad och Ă„ldershomogen undervisning i Ă„rskurs 1-9. Jag genomförde en kvalitativ intervju med samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in pĂ„ band och transkriberades, för att sedan tolkas utifrĂ„n en ramfaktorteori och tidigare forskning.ResultatEnligt intervjuade personer Ă€r Ă„ldersintegrering Ă€r en ramfaktor som frĂ€mst ger begrĂ€nsningar, de var sparsamma med att pĂ„visa möjligheter med undervisningsformen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad tvÄ klasser som lÀser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssÀttet kan vara en tillgÄng i den svenska gymnasieskolan. TvÄ uppgifter med lÀrarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkÀt som behandlar attitydfrÄgor samt hur deras motivation i matematik Àr.

Syftet med arbetet Àr att visa hur lÀrare karaktÀriserar individanpassad undervisning. I detta ingÄr deras definition av begreppet och hur de gÄr tillvÀga i det praktiska arbetet. VÄr undersökningsgrupp bestÄr av sex gymnasielÀrare eftersom vi sjÀlv vill fÄ influenser till vÄrt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen Àr av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgÄtt ifrÄn Àr fyra frÄgestÀllningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.