Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nÄgra grundskoleelevers syn pÄ Àmnet svenska som andrasprÄk utifrÄn dess bakgrund som ett stödÀmne. NÀr Àmnet introducerades i Lgr 80 syftade det till att vara ett nybörjarstöd, vilket gÄr att utlÀsa i Àmnets kursplan. Som en följd av detta har det funnits delade uppfattningar om huruvida Àmnet ska vara sjÀlvstÀndigt med egen kursplan eller om kursplanen i svenska ska följas. FrÄgan omdebatterades flitigt under 90-talet och pÄverkade implementeringen av Àmnet i samband med etablerandet av Lpo 94. Med tanke pÄ Àmnets historia har det varit av uppsatsförfattarnas intresse att nÀrmare studera dagens kursplan som Äterfinns i Lgr 11.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppen genre och texttyp anvÀnds i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielÀrare i svenska tolkar begreppen och ser pÄ begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskÀmnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lÀrarnas förstÄelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningslÀget. LÀrarna har Àven en skiftande syn pÄ huruvida begreppen Àr relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses vÀsentlig Àr att elever bör kunna förstÄ att olika texter har olika funktion.

Syftet med denna uppsats Àr att studera elevers tvÄsprÄkiga anvÀndning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vÀnner. 41 elever i Ärskurserna 4-9 har fyllt i en enkÀt som behandlar Àmnet tvÄsprÄkighet. Dessa elever gÄr i en tvÄsprÄkig skola och utifrÄn deras svar har jag försökt att ta reda pÄ i vilka sammanhang eleverna talar respektive sprÄk samt om det finns nÄgon skillnad pÄ pojkars respektive flickors val av sprÄk beroende pÄ situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkÀten.Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget Àr med förÀldrar, dÀr de flesta informanter talar finska.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage sÀljer in den livsstil som Àr sÄ efterstrÀvansvÀrd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad Àr köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling pÄ eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen pÄ det svenska köket, hushÄllsarbetet och vilken effekt dessa har haft pÄ utformningen av just det svenska köket.

I denna studie undersöks effekterna av en minskning av den svenska kÀrnkraften pÄ elpriset för svenska hushÄll pÄ den nordiska elmarknaden. En grafisk modell som Àr baserad pÄ utbudskurvan för elkraft och en ekonometrisk modell har anvÀnds i analysen. Den ekonometriska modellen bygger pÄ tidsseriedata över perioden 1970-2013 för sex variabler som historiskt kan antas ha pÄverkat elpriserna. Studien har avgrÀnsats till insamling av datamaterial frÄn Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultatet frÄn den grafiska modellen visar att en 20 procents minskning av den svenska kÀrnkraftsproduktionen skulle leda till en höjning av hushÄllens elpriser med drygt 9 procent.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader pÄ tre olika nivÄer. (1) PÄ den nationella nivÄn framhÄlls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrÀtten och den generösa sjukförsÀkringen som potentiella orsaker till att sjukfrÄnvaron Àr högre i Sverige Àn i Danmark. (2) PÄ den organisatoriska nivÄn konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande samt anvÀnder formella policys i större utstrÀckning Àn man gör pÄ de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades Àven pÄ den individuella nivÄn. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anstÀllda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frÄnvaropolicyn uppfattas.

The purpose of this Bachelor?s thesis is twofold. Firstly it aims to make a contribution to the understanding of how five Swedish Diocesan libraries have carried out the digitizing of their rare book and manuscript collections. Problem areas related to this activity are also investigated. Secondly, it aims to examine the relative guidelines and standardization norms, which have been formulated on a national basis.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger gör de val kring litteratur som eleverna pÄ grundskolans senare Är lÀser i Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger frÄn tvÄ olika skolor. I arbetet fÄr lÀsaren inblick i pedagogernas verklighet och det dras kopplingar till relevant forskning kring Àmnet. I resultatet framkommer det att de frÀmsta skÀlen bakom pedagogernas litteraturval handlar om textens innehÄll och sprÄkliga nivÄ samt elevernas erfarenheter, förförstÄelse och sprÄkliga nivÄ. Det Àr viktigt att textens och elevernas repertoarer samspelar för att eleverna ska kunna ta till sig och kÀnna igen sig i en text.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Denna uppsatssyfte var att ta reda pÄ vilken kÀnnedom som finns om de svenskanÀringsrekommendationerna hos mÀnniskor pÄ ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har Àven inne-fattat att ta reda pÄ huruvida man anvÀnder sig av denna kÀnnedom eller inte.Metod: Enkvantitativ ansats i en tvÀrsnittsstudie har anvÀnts i denna undersökning och hundratio enkÀter har blivit besvarade. Dessa enkÀter har analyserats bÄde kvantitativt och kvalitativt.Resultatetvisade att majoriteten av respondenterna inte kÀnde till de svenska nÀringsrekom-mendationerna. Majoriteten var ocksÄ omedvetna om hur den procentuella energifördelningen sÄg ut. JÀmförbart med tidigare studier sÄ underskattade mÀnnen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kÀnnedom om rekommendationerna som helhet.

Det svenska sprÄket ska finnas tillgÀngligt för alla som bor och verkar i Sverige. DÀrförÀr det viktigt att det finns lÀttlÀsta alternativ för dem som har svÄrighet att lÀsa svensktext. Detta arbete bygger vidare pÄ att visa att det Àr möjligt att skapa ett automatisktomskrivningsprogram som gör texter mer lÀttlÀsta. Till grund för arbetet liggerCogFLUX som Àr ett verktyg för automatisk omskrivning till lÀtt svenska. CogFLUXinnehÄller funktioner för att syntaktiskt skriva om texter till mer lÀttlÀst svenska.Omskrivningarna görs med hjÀlp av omskrivningsregler framtagna i ett tidigare projekt.I detta arbete implementeras ytterligare omskrivningsregler och Àven en ny modul förhantering av synonymer.

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affÀrssystem. Vid genomgÄng av tidigare studier och forskning specificerades Ätta olika teman, som stod som grund för utveckling av vÄr kvantitativa enkÀtundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pÄlitlighet och sÀkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt anvÀndarvÀnlighet och anvÀndbarhet. Undersökningspopulationen delades Àven in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag vÀrderar affÀrssystems pÄlitlighet och sÀkerhet högst.