Syfte & FrÄgestÀllningarSyftet med detta projekt Àr att undersöka vilken bakgrund en trÀnare i svenska idrottsföreningar förvÀntas ha i framtiden.MÄlsÀttningen Àr att kartlÀgga vilken typ av krav och förvÀntningar som kommer att finnas pÄ framtidens anstÀllda trÀnare inom svenska idrottsföreningar.UtifrÄn ovan syfte och mÄlsÀttning skall projektet ge svar pÄ följande tvÄ frÄgestÀllningar:Vilken inriktning avseende verksamhet och syfte har framtidens svenska idrottsföreningar?Vilken kravbild kommer svenska idrottsföreningar i framtiden att ha pÄ anstÀllda trÀnare avseende utbildningsnivÄ och professionsgrad?.

In Sweden there are 354 000 private individuals owning forest. Of these forest owners there are at least two thirds that are self-employed, which means that about 215 000 forest owners conduct some kind of work in their own forest. Those numbers do not refer to firewood production, but every year 7.3 million piled cubic meters of firewood are used for heating Swedish households. This implies that many households are also producing firewood. The objective of this study was to assess and analyse the small-scale firewood production in the UmeÄ-region in terms of persons engaged in the work, equipment used, produced volumes and share of forest-owning households involved in these activities. According to results from a questionnaire, the average firewood producing person is a man between 40-60 years old.

The purpose of this essay was to investigate socialworker's perception of threats and violence in their daily work from the perspective of power. In order to obtain as clear and distinct responses as possible, I used qualitative interviews for this study. The respondents represent a "socialförvaltning" that handles financial assistance in a medium-sized city. This department was chosen because the socialworkers that handle financial assistance at this department have been identified by the media as particularly vulnerable. The study showed that verbal threats are commonplace but physical violence is rare.

Flera svenska kommuner anvÀnder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka om svenska kommuner Àr kreativa enligt Floridas teori. En jÀmförande fallstudie har gjorts dÀr tre kommuner som anvÀnder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna Àr SödertÀlje, Botkyrka och Ronneby.

Den svenska marinen likvÀl som vÀrldens handels sjöfart nyttjar alltmer satellitnavigering för sin positionering. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut kan sÄdana system störas med förhÄllandevis enkla medel. Nu nÀr den svenska marinen alltmer engagerar sig i insatser utomlands mot irreguljÀra motstÄndare vÀcks frÄgan om hur en irreguljÀr motstÄndare kan pÄverka den svenska marinen och den svenska marinens taktik. I denna uppsats kommer frÄgor kring en irreguljÀr motstÄndares förmÄga att pÄverka GNSS att stÀllas. Samt frÄgan om vilken pÄverkan detta har för sÄvÀl den svenska marinens fartyg som handelssjöfarten.

Den svenska Försvarsmakten har tagit steget frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter fÄr verka i olika konfliktnivÄer. Detta möjliggör ocksÄ för svenska enheter att fÄ verka i en konflikt inom en irreguljÀr kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jÀmföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka historiska hÀndelser och begrepp som Àr det samlande kittet för ungdomars svenska kulturella identitet idag. För att undersöka detta har vi genomfört en kvantitativ studie pÄ Pauliskolan, en gymnasieskola i Malmö. EnkÀten fokuserar pÄ frÄgestÀllningar som berör den svenska efterkrigsidentiteten. Begrepp som vi har lyft fram Àr bl.a. den svenska neutraliteten och folkhemmet.

Löslighet och transport av sÀllsynta jordartsmetaller i KÀllfallsfÀltets gruvsandsmagasinHugo de Campos PereiraSyftet med detta arbete har varit att kartlÀgga vilka mekanismer som styr lösligheten av sÀllsynta jordartsmetaller (eng. rare earth elements, REE) i sulfidhaltig anrikningssand vid den föredetta gruvan KÀllfallsfÀltet i VÀstmanland. För syftet har markvatten- och grundvattenprovtagning utförts, tillsammans med laktester och geokemisk modellering med Visual MINTEQ ver. 3.0.Resultaten visade att sulfidvittring Àr den frÀmsta processen som styr pH i anrikningssanden, och dÀrmed ocksÄ indirekt REEs löslighet. DÀremot Àr sulfidvittring ingen kÀlla till REE i sig dÄ Àmnena inte föreligger sulfidbundna, nÄgot som oxiderat tillgÀnglighetstest NT ENVIR 006 visade.

This study focuses on two text books, Magasinet and Ess i svenska, both common teaching material in Swedish schools. Since Swedish school system recently got a new curriculum and grading criteria, the purpose with this essay was to see how well the teaching materials used in school match the new documents.Since the subject has not really been studied before, the chapter containing recent studies focuses on layout, appearance and contents of good teaching material. The survey that I have implemented includes studies of the two text books, with comparison of the new curriculum, grading criteria and previous studies of what makes a good text book.Conclusions were that Magasinet is very comprehensive and match the criteria and curriculum very well, even though it spans over four classes and has to cover a lot of information. However, since it covers so much information, each section sometimes feels not as thorough as it perhaps should have been. Ess i svenska on the other hand, is a good complement to use in ninth grade, if you have studied the previous books for seventh and eight grade in the series.

En studie pÄ svenska företag listade pÄ svenska Large Cap-listan..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags Ärsredovisningar, i jÀmförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar Àven till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden..

Svenska som andrasprÄk Àr ett relativt sett nytt skolÀmne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att Àmnet skulle ge skolelever med utlÀndsk bakgrund det sÀrskilda stöd och inlÀrningspedagogik som dessa elever förvÀntades behöva för att lÀra sig svenska och för att förstÄ och integreras i det svenska samhÀllet. Den hÀr uppsatsens primÀra uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som fÄr sig svenska som andrasprÄk tilldelat, i grundskolans senare Är, vÀljs ut och om elev och mÄlsman har nÄgot inflytande. En sekundÀr frÄgestÀllning har varit att undersöka vad lÀrare och skolledarna tror om svenska som andrasprÄks framtid som skolÀmne. Den hÀr uppsatsen har visat att det rÄder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker pÄ olika sÀtt pÄ olika skolor och i olika kommuner. Den har Àven visat att mÄlsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nÀstan alla intervjuade nÀmnde sÀrskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolÀmnets utveckling..

I Sverige har man sedan flera Ă„r tillbaka arbetat för ett enklare ochbegripligare myndighetssprĂ„k. Idag Ă€r det till och med lag pĂ„ att myndigheterska uttrycka sig begripligt för att svenska medborgare ska fĂ„ insyn i derasarbete. I och med Sveriges intrĂ€de i EU stĂ€lls svenskan inför nya utmaningar.ÖversĂ€ttarna inom EU mĂ„ste exempelvis följa punktregeln vid översĂ€ttning avvissa typer av dokument, vilket innebĂ€r att en mening i kĂ€lltexten ska motsvaraen mening i mĂ„ltexten. Denna regel vĂ„llar problem för de svenska översĂ€ttarnaeftersom den ofta innebĂ€r att de svenska meningarna mĂ„ste packas med sĂ„mycket information att textens lĂ€sbarhet försĂ€mras. ?EU-svenska? brukardessa informationstunga meningar kallas, och de Ă€r ett svĂ„rt bakslag förmyndigheternas sprĂ„kvĂ„rdsarbete.I min uppsats har jag valt att titta nĂ€rmare pĂ„ svenska översĂ€ttningar avEU-texter som inte följer punktregeln för att se om EU-svenskan existerar Ă€vendĂ€r.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Anna Lyngfelt.