I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andrasprÄk kallad kortskrivande med dynamisk sjÀlvreglerande korrigerande Äterkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas pÄ ett unikt sÀtt hÀnsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande Äterkoppling i andrasprÄksundervisning. DSK anpassas hÀr till gymnasiet utifrÄn Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya Àmnesplanen i svenska som andrasprÄk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, frÀmst enkÀt, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlÀrare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande Àr positiva till DSK.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

This study deals with the way how people think about life after death from the perspective of individualization. Individualization is something that affects all aspects of society, especially inSweden, which is of the most individualized countries. It also affects how people think about their own death.I have compared what people think about life after death with five theologians who have different views; Per Block, Sallie McFague, Krister Stendahl, Maurice Wiles and JĂŒrgen Moltmann.I have compared the difference between individualism and individualization, andformulated some problems regarding how to think of individualism in terms of good and bad. Finally, I have finally discussed how I think Svenska kyrkan, the Church of Sweden, should meet the individualization, individualism and peopleÂŽs opinion about life after death.The main question of the essay is partly unanswered because there is very little material and studies made about life after death contra individualization. One conclusion of my study, however, that I have reached is that people are allowed to choose freely nowadays, and that leads to a big difference in the system of beliefs.

Lexin-projektet startade 1979 i Sverige med syftet att utreda och skapa förutsÀttningar för produktion av lexikon för invandrare. Den svenska Lexin-serien bestÄr i tryckt form av en svensk ensprÄkig ordbok och flertalet tvÄsprÄkiga ordböcker. Det svenska kÀllmaterialet har under projektets gÄng legat till grund för lexikon i andra nordiska lÀnder samt utgivits i en internetversion.Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för en undersökning av den svenska och den norska internetversion av Lexin-projektets ensprÄkiga ordböcker utifrÄn perspektivet att hitta möjliga förbÀttringar inför en ny upplaga av den svensksprÄkiga hemsidan.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ undersökning av 27 vanliga ord, slumpmÀssigt utvalda via en frekvensordbok. Ett flertal lexikografiska aspekter behandlas, t.ex. strukturering och Ätkomst av uppslagsorden.

I takt med medielandskapets föraÀndring sÄ utvecklas möjligheterna för medier att positionera sig digitalt alltmer. Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka hur denna förÀndring pÄverkar de svenska dagstidningarna nÀr det kommer till Apples iPad. VÄr frÄgestÀllning Àr sÄledes; hur tar svenska dagstidningar sig an iPad som en ny medieplattform?Vi har valt att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer med de ledande aktörerna pÄ den svenska dagstidningsmarknaden. Eftersom det hÀr Àr ett sÄ pass nytt och outforskat omrÄde finns det begrÀnsat med relevant teori att tillgÄ.

En fallstudie av tvÄ svenska företags idrottssponsring..

Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gÄnger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som pÄverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet frÄn vÄr undersökning konstaterade att rÀttslÀget för redovisningsregler och rÀttspraxis överstÀmmer med kriterierna i redovisningsmodellen dÀr det rÄder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra lÀnder samt hur svenska ortnamn benÀmns i moderna icke-svenska kÀllor. Om man anvÀnder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero pÄ omskrivningar, uttalssvÄrigheter eller bara felskrivningar. Jag har vÀnt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att fÄ deras syn pÄ sprÄkets anvÀndning av endonymer och exonymer. Materialet kommer frÄn sju lÀnder i Europa, bÄde frÄn mejlintervjuer och frÄn Internetsidor.

I denna uppsats undersöks det hur fem stiftsinformatörer upplever Svenska kyrkans skilsmÀssa frÄn staten. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur kommunikationen hanterades nÀr Svenska kyrkan skiljdes frÄn staten samt hur den kommunikationen hanteras idag. Uppsatsen behandlar Àven Svenska kyrkans kommunikationsstrategi. Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ. Syftet med en kvalitativ undersökning Àr att fÄ en tydlig beskrivning av det fenomen som uppsatsen vill belysa.Min huvudfrÄga Àr MÀrks förÀndringsprocessen fortfarande av inom, och bortom, kyrkans vÀggar, och pÄ vilket vis speglas detta i organisationen? För att försöka besvara frÄgan tillkommer Àven detaljfrÄgor kring hur förÀndringsprocessen kring bytet frÄn statskyrka hanterades, om informatörerna upplever nÄgon skillnad i kommunikationen sedan millennieskiftet, pÄ vilket sÀtt förÀndringen för Svenska kyrkan kommunicerades samt om uppsatsen kan hitta stöd för informatörernas svar i kommunikationsstrategin.Det var en lÄng utveckling som slutligen ledde till att Sverige förlorade sin statskyrka.

I den hÀr uppsatsen studeras begripligheten i svenska översÀttningar av en av EU-kommissionens texttyper som kallas grönböcker. Begripligheten sÀtts i relation till EU-kommissionens riktlinjer för översÀttning. Analysmetoden Àr textanalys. Resultatet visar att det finns brister i begripligheten, bÄde pÄ makronivÄ och mikronivÄ..

Syftet med min studie var att undersöka hur nÄgra iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt förÀldraskap samt om det finns nÄgra skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn pÄ barnuppfostran. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger pÄ intervjuer med tvÄ svenska och tvÄ iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen Àr skolan, media, uppfostran, grÀnssÀttning, identitet, utanförskap och ensamhet.Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan stÀllde för lite krav pÄ de unga samt att massmedia hade delvis en negativ pÄverkan pÄ deras barn vilket kunde skapa problem i förÀldrarnas relation till sina barn.

I vÄr studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna Àgde rum pÄ Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vÄr studie Àr gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gÀrningsmÀnnen och vilka som fÄtt komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi nÀrstuderat 12 texter med fokus pÄ skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra frÄn vÄr studie Àr att rapporteringen skiljer sig Ät mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.

Syftet med denna undersökning Àr att studera vilken betydelse grammatiken har i svenskundervisningen pÄ högstadiet. Min undersökning bygger pÄ tidigare forskning och empiriska undersökningar i form av intervjuer och enkÀter med lÀrare och elever som Àr verksamma i grundskolan. De resultat som framkommer i undersökningen visar att det Àr framförallt renodlade sprÄklÀrare som lÀgger en relativt stor vikt vid grammatikundervisningen. SprÄklÀrarna anser att den svenska grammatikens fördelar Àr dess metasprÄk men ocksÄ hjÀlpen som grammatiken kan ge eleverna nÀr de lÀser frÀmmande sprÄk. LÀrare som endast undervisar i svenska ser inte nyttan som eleverna kan ha av den svenska grammatikundervisningen i andra sprÄk.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

BakgrundI vÄr undersökning kommer vi att belysa olika omrÄden som Àr relevanta till det fenomen som Àr i fokus i vÄr studie. Vi kommer Àven att lyfta fram olika metoder som anvÀnds ute i verksamheterna och vi lyfter Àven fram kultur, modersmÄlets betydelse och olika undervisningsmetoder.SyfteVi ville genom vÄr studie ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med svenskundervisning för barn med svenska som andrasprÄk. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger anvÀnder i förskolan och i förskoleklassen.MetodStudien bottnar i en fenomenografisk ansats. Detta Àr en kvalitativ undersökning och vi gjorde intervjuer med pedagoger i förskolan och i en förskoleklass för att komma fram till vÄrt resultat.ResultatResultatet visar att pedagoger i förskolan och i förskoleklassen har samma vÀrderingar Àr det gÀller svenska som andrasprÄk. Dock anser pedagogerna att det saknas tillrÀckligtMed resurser för att nÄ den optimala inlÀrningsmiljön i skolorna.Metoderna för svenskinlÀrningen som anvÀnds i förskolan och i förskoleklassen bygger oftast pÄ samma grundtanke..