I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att låta demokratiska värden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och värden är dock två komplexa begrepp och det är svårt att tala om globala demokratiska värden. Av denna anledning är det av intresse att undersöka vilka värden som framställs som önskvärda i skolor i andra delar av världen, och hur dessa värden kan förstås utifrån den svenska värdegrunden. Den här studien syftar till att öka kunskapen om värdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom en fallstudie i en lågstadieklass i östra Uganda, där dokumentstudier av läroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet användes som datainsamlingsmetoder.

Titel: Hur påverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lärares föreställningar om projektarbete.Författare: Veronica Andersson & Camilla AxelssonTyp av arbete: Examensarbete (10p)Handledare: Gunnar CardellExaminator: Maud SöderlundProgram: Lärarprogrammet, Högskolan GävleDatum: December -2007Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda på hur projektarbete påverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmässigt utan också om det har någon påverkan på elevernas personliga utveckling och för stämningen i klassen. Vi intervjuade två stycken lärare med lång lärarerfarenhet och som båda har arbetat en längre tid med olika projekt på samma skola. Skolan är en byskola i mellansverige där ett 20 tal lärare och pedagoger arbetar.Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv påverkan på elevernas personliga utveckling.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna.

Syftet med vår studie är att medvetandegöra och uppmärksamma betydelsen av olika faktorers påverkan när det gäller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. Vår frågeställning är; Vilka faktorer anser lärarna i vår undersökning påverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkäter till verksamma lärare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nå ut till ett större antal lärare och få ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av människors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod.

Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den Svenska skolan har fått dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ?Vad får eleverna att uppleva sig inkluderade?. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på.

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolår fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, välmående och hur den främjar inlärning och koncentration. Genom litteraturen belyses även hur viktig skolans inställning är, och vilka faktorer i skolan som påverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkätundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolår fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas inställning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansåg att det var roligt att röra på sig och insåg att rörelse bidrar till att de mår bättre..

Syfte: Syftet med studien var att studera hur några lärare på en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvårigheter med föräldrar som inte behärskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmål än svenska. Alla lärare på skolan besvarade en enkät. Med enkäten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lärare.

Sammanfattning Syftet med min undersökning är att ta reda på vad barn i förskoleklass och årskurs ett läser hemma och vad föräldrarna tror kan öka deras läslust såväl i hemmet som i skolan. Min frågeställning är: Vad läser barn hemma? Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att väcka och öka barns läslust? Undersökningen är gjord i form av enkätundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen är gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna är i åldrarna 6-8år. I undersökningen har sexton föräldrarana obsververat sina barns läsvanor i hemmet.

Studien visar att det i de studerande fallen sker ett konstituerande av en egen subjektiv syn på skolan genom en sammanblandning av egna erfarenheter och ett förvärvande och absorberande av oändligt kopierade bilder i media. Det sker en jakt på bekräftelse av den egna förutfattade bilden av skolan. Tolkningen av ny information jämkas till den egna världsbilden för att slutligen utgöra den egna subjektiva sanningen.Vi menar att en skola byggd på ofullständiga argument kan bli en skola med helt felaktiga metoder och system..

Konventionen om barnets rättigheter gör anspråk på att vara universell och har ratificerats av majoriteten av världens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen står det att barn har rätt till utbildning och att den ska syfta till att lära barn om deras rättigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs på en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rättigheter realiseras i det pedagogiska arbetet på skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlärningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rättigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mångkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lärare ? elev och mellan elev ? elev har en stor betydelse för hur elevernas rättigheter realiseras.

Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattarsamtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtalmed skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp?kapital?, ?habitus? och ?det sociala rummet?. Resultatet av vår studie visar att föräldrarnavill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling.

Föreliggande undersökning redovisar 6 intervjuer av elever med läs- och skrivsvårigheter samt ytterligare4 intervjuer med elevernas klass- respektive speciallärare. Syftet var främst att beskriva hur dessa elever upplever sin situation i skolan och hur de ser på framtiden. Av intervjuerna framgår att eleverna ofta bär på positiva upplevelser i skolan, samt att deras syn på framtiden inrymmer övervägande positiva bilder. Resultaten ger således en positivare bild än vad litteraturen ofta målar upp..

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor.

Detta examensarbete handlar om miljöcertifiering i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur miljöcertifiering av skolor går till. En specifik skola har studerats och jag har undersökt om den specifika skolan når upp till målet med miljöcertifieringen, att skapa en bättre miljö genom att skapa aktiva och deltagande samhällsmedborgare. Arbetet består av en litteraturstudie och en intervjustudie. För att erhålla utmärkelsen Grön Flagg, att bli miljöcertifierad, krävs att skolan gör en anmälan till organisationen Håll Sverige Rent, arbetar för att förbättra miljön genom att följa vissa riktlinjer och principer och slutligen lämnar in en rapport där resultaten redovisas.