Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra sex flickors läsning på fritiden med läsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara på vad flickorna läser utan även vilken funktion de uppger att läsningen har, det vill säga hur och varför flickorna läser.Läsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiämne genom att se om flickorna, i läsningen, får en ökad förståelse för sig själva och omvärlden och får reflektera över moraliska och etiska problem.I studien har sex flickor valts ut efter vad de läser på sin fritid. Det går inte att dra några generella slutsatser kring vad flickorna läser på fritiden utan läsningen är individuell och skiljer  sig åt mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar läsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar.Läsningens funktion skiljer sig också åt då vissa läser för ett rent tidsfördriv medan andra använder läsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder på att fritidsläsningens funktion tas med in i skolan när flickorna läser.

Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka.Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande.Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro?Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gå till skolan?Vad tror eleverna är orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron?För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

I modern tid, andra världskriget och framåt, har finansanalytikerns roll vuxit markant och dess inverkan på börsen diskuteras numera flitigt. Forskning har bedrivits flitigt utomlands om hur dem arbetar inom yrket men materialet I Sverige är dessvärre väldigt tunt. Det finns en studie från 1992 av Lars Olbert där han kartlägger svenska finansanalytikers informationsanvändning och vilka värderingsmodeller som används i praktiken och inte bara i teorin. Denna kartläggning skulle vara intressant, och releveant, att uppdatera. Därav denna studie.Syftet med denna studie är att undersöka vilken information och värderingsmodeller som svenska finansanalytiker använder vid företagsvärdering 2011 samt att kartlägga om det finns skillnader i informationsanvändning mellan 1992 och 2011.Studien utgår ifrån en kvantitativ metod där empirin samlades in genom en webenkät.

Syftet med denna uppsats är att skildra inkluderingsarbetet på två grundskolor i södra Sverige. Den ger uttryck för berörd personals åsikter i frågan, samt diskuterar eventuella skillnader mellan begreppen integrering och inkludering. Den försöker också definiera de båda begreppen och ge en tillbakablick på hur det har sett ut tidigare i den svenska skolan. Vi har intervjuat ett antal lärare och skolledare som på olika sätt är berörda av grundsärskolans verksamhet och arbetet skildrar en bild av hur de ser på inkluderingsarbetet. Resultatet av denna undersökning visar att det inte finns några gemensamma riktlinjer för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas, men våra respondenter upplever att delaktighet är väldigt viktigt. Det saknas också samstämmighet kring innebörden av begreppet inkludering. I arbetet diskuteras huruvida det är möjligt för skolan att få en gemensam definition av begreppet inkludering och vems uppgift det är att utforma riktlinjerna för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas..

Vad kan skolan göra för att förbättra ungdomars kost och hälsovanor? Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka ungdomars kost och hälsovanor som underlag för vad skolan kan och bör göra för att stimulera och motivera ungdomar till bättre kosthållning. För att nå syftet har jag använt metoden enkätundersökning och intervjuer. I undersökningen har 40 elever från IV-programmet ingått. Litteraturen som presenteras belyser kunskap och lärande om skolans roll till att förbättra ungdomars kost och hälsovanor.

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjälp av estetiska uttrycksformer stärka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

En undersökning och jämförelse om på vilka grunder två skolor har valt att organisera ämnet svenska som andraspråk och hur det gynnar elever med annat modersmål än svenska, samt vilken ämneskompetens som krävs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmål än svenska..

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger i grundskolan arbetar med och tänker kring etikundervisning. Arbetet utgår från läroplanens mål och hur pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgången behandlar styrdokument, grundläggande gemensamma värden, teoretiska utgångspunkter för kunskap och lärande, perspektiv på barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio pedagoger verksamma i olika skolår.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning är viktigt för pedagoger i skolan. Utifrån intervjuerna har vi sett att en sådan undervisning bedrivs om än i olika former. En del pedagoger säger sig ha etik på schemat, medan andra låter det integreras i alla ämnen. Centralt är att skolan är viktig för barns lärande och etikutveckling och det viktigaste är att diskussioner kring etik och moral får utrymme i skolan.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Bildpedagogik.

Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska specialskolan och främst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lärare konkret arbetar för att lära de döva invandrareleverna svenskt teckenspråk och svenska skriftspråket. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med två experter inom dövområdet, nämligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även två verksamma lärare från två olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lärarna är döva och vid intervjuerna med dem användes både teckenspråkstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lärarnas erfarenheter av det allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den allra första språkinlärningen och språkutvecklingen inleds via teckenspråket, för många av barnen är språklösa när de börjar specialskolan.

Läxor är ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att många har positiva minnen utav läxor från sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vårt samhälle är det inte så vanligt att människor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad arbetstid. Så ser det dock ut i den svenska skolan.  Jag vill med denna studie ta reda på hur lärare motiverar användandet av läxor. Samt hur man resonerar generellt kring ämnet läxor.

SAMMANDRAGSyftet med studien är att skapa kunskap om hur en lärare i ett interkulturellt klassrum synliggör flerspråkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare språkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lärare och två rektorer verksamma på en mellanstor skola i en mellanstor kommun, där läraren även har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgår det att samtliga informanter är införstådda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flerspråkiga eleverna. Det framgår av resultatet att informanterna är väl införstådda med miljöns betydelse för vidare språkutveckling och att skolan använder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt språkutveckling. Resultatet visar också att skolan har en positiv inställning gentemot flerspråkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar språkstimulerande.

Föreliggande studies övergripande syfte har varit att undersöka vilka attityder gymnasieelever i den svenska skolan har till religionsämnet i skolan och vilka generella attityder de har till andra aspekter av religion och kunskap om religion samt att undersöka vilka samband som råder mellan attityderna. Metoden för genomförandet av studien har varit kvantitativ och tillvägagångssättet för insamling av datamaterial har varit gruppenkäter. Alla gymnasieelever som deltog i studien gick på en och samma mångkulturella skola som var belägen i en av Stockholms förorter. Sammanlagt deltog 84 gymnasieelever i studien. Statistiskprogrammen Excel och SPSS har fungerat som verktyg för att organisera materialet och stapeldiagram, korstabeller och korrelationsanalyser har använts för att analysera och tolka resultatet.

Dagens samhälle blir alltmer mångspråkigt. Ungdomar från olika delar av världen och med olika bakgrund och språk samlas inom en och samma sociala praktik för att lära, i skolan. De nyanlända eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och även att de utvecklas olika språkligt. Hur påverkar olika sociala praktiker elevernas andraspråksutveckling? Varför är språkinlärningen så varierad hos olika elever? Jag har valt att utgå från sådana frågor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andraspråksperspektiv.