Syftet med min undersökning var att undersöka vilka uppfattningar om nivågruppering i svenskämnet på högstadiet som finns hos några lärare med stor erfarenhet av arbetssättet. Metoden jag valt är kvalitativa intervjuer, och jag har intervjuat sex lärare med stor erfarenhet av att nivågruppera i ämnet svenska, som alla jobbar på samma skola. Resultatet visade att beroende på vilken syn lärarna har på ämnet svenska och på språkutveckling så har de också olika inställningar till nivågruppering. Med en mer formaliserad syn på svenska och språkinlärning ter sig nivågruppering som ett naturligare val än om man har en funktionaliserad och kursplansorienterad ämnessyn. Slutsatser som kan dras från resultatet är att svenska passar mindre bra för nivågrupperad undervisning och majoriteten av de intervjuade lärarna ställer sig emot eller är tveksamma till att använda arbetssättet i svenskundervisningen. Anledningen till att nivågruppering ändå görs är att mina informanter upplever påtryckningar från skolledningen att arbeta så och för att de kompromissar med kollegor i arbetslaget..

Med hänvisning till diskrimineringslagens skärpning beslutade SF bio, i syfte att förbättra tillgänglighet för alla, att alla svenska filmer ska kunna ses med svenska undertexter för hörselskadade. Detta möttes med kritik från flera håll. Undersökningen har två syften. Det första syftet är att utreda om det finns fog för kritik som gör gällande att undertexter ?stör? och förstör filmupplevelsen.

Detta arbete har visat hur det rättsligt oklara produktansvarsområdet ökat i aktualitet och utvecklats från praxis till lagstiftning under större delen av 1900-talet. Vidare har visats hur den internationellt påverkade PAL tillkommit efter neurosedynkatastrofen, hur lagen är uppbyggd och förhåller sig till övrig köp- och skadeståndsrättslig lagstiftning. Produktansvar innebär ett ansvar för en produkts farliga egenskaper, eller säkerhetsbrister och skall inte förväxlas med felansvaret inom köprätten. Produktansvaret omfattar de följdskador som en säkerhetsbrist orsakar på annan person eller egendom. I förhållande till sedvanligt fel- och skadeståndsansvar, innebar produktansvaret en hel del svårigheter och särdrag, som tidigare lett till ett oklart rättsläge.

Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal läroböcker och lärare valt att belysa Sveriges nationella minoritetsspråk i Svenska B på gymnasiet. Jag har analyserat fem läroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter år 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetsspråken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar på vilka minoritetsspråken är och vilka rättigheter de sedan 2000 erhållit. I tre av de analyserade böckerna nämns den historiska aspekten men informationen är ofta tagen ur sin kontext.

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) är alla forskare i svenska som andraspråk och de är överens om att ett villkor för att eleverna ska få optimal undervisning i svenska som andraspråk är att läraren gör en bedömning av vilken språklig nivå eleven befinner sig på. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur ämnet svenska som andraspråk organiseras på tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara på hur förutsättningarna ser ut för lärarna att språkligt kunna nivåplacera elever med svenska som andraspråk. Genom att intervjua de lärare som undervisar i svenska som andraspråk på högstadiet och komplettera med enkäter till mellanstadielärarna i samma ämne och i samma kommun så har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av ämnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som på skolorna spelar en direkt roll för lärarnas möjligheter att nivåplacera eleverna efter språkbehärskning: lärarnas utbildning och kunskaper i ämnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielärare, att undervisningen inte organiseras som lärarna önskar och skolledningens inställning till ämnet..

I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för motiv till sitt hållbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förändrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara är bankernas CSR- aktiviteter som har förändrats eller om detta även gäller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjälp av intervjuer på samtliga svenska storbanker, en intervju på Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hållbarhetsrapporter från 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras är att huvudmotiv till CSR-arbetet på alla storbanker är långsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende från kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förändrats men att det tillkommit motiv sedan krisen.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som reflekterar den tidsmässiga samordningen av talmotoriken. VOT betraktas som det mest pålitliga akustiska kännetecknet på huruvida en klusil är tonlös eller tonande.Föreliggande studies syfte var att studera och jämföra VOT hos svenska barn (8, 9, 10, 11 år) och vuxna för att se hur utvecklingen sker samt för att ta fram svenska normvärden. Ljudinspelningar genomfördes på 150 barn och 36 vuxna vid uttal av de svenska klusilerna i minimala par. Akustiska analyser av materialet utfördes sedan.Resultatet visade att de tonlösa klusilerna föreföll produceras med vuxenlika VOT-värden från och med cirka nio års ålder. De tonande motsvarigheterna producerades med vuxenlik VOT omkring tio års ålder.

Elever med annat modersmål än svenska besitter oftast inte den språkliga kompetens som förväntas av dem när de når skolåldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlärningen i matematik. Syftet med denna studie är att beskriva hur verksamma lärare arbetar med begreppsinlärning i klasser som har elever med annat modersmål än svenska. I studien har verksamma lärare intervjuats och observerats med fokus på begreppsinlärning och på elever med annat modersmål än svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lärarna är överens om att i klasser med elever med annat modersmål än svenska går det inte utgå ifrån att alla elever förstår begrepp genom ord.

Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a då en tillgång förflyttas från Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker då uttagsbeskattning blir aktuellt är att den tillgång som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett värde motsvarande marknadsvärdet och företaget beskattas för övervärdet. Efter Sveriges inträde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterätten påverkats i stor utsträckning av EG-rätten och de svenska skattereglerna måste bl. a. vara förenliga med bestämmelserna i det grundläggande EG-fördraget, däribland etableringsrätten.

Risken för en organisation med betydande humankapital är att redovisningen blir missvisande, då stora skillnader uppstår mellan verkligt värde och bokfört värde. I en elitidrottsförenings humankapital framstår spelarna som en betydande immateriell tillgång. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur svenska elitidrottsföreningar värderar och redovisar sitt humankapital samt att identifiera motiven till varför dessa väljer att redovisa respektive inte redovisa sitt humankapital. För att uppfylla vårt syfte genomfördes en fallstudie i tre stycken svenska fotbollsföreningar och tre stycken svenska ishockeyföreningar. Vår studie visar att de undersökta fotbollsföreningarna värderar och redovisar sitt humankapital efter Svenska Fotbollförbundets rekommendationer.

Denna studie redovisar den frivilliga information som svenska VD och koncernchefer tar upp i VD orden i sina årsredovisningar. Syftet är att analysera var Sveriges redovisningsutveckling är på väg, genom att bland annat ställa de svenska VD orden i jämförelse med utvecklingen av öppenhet i årsredovisningar inom detta område i framför allt USA och Storbritannien. De undersökta VD orden kommer från årsredovisningarna hos de 18 svenska börsnoterade företag med högst värde på sin aktieomsättning år 2005. Eftersom det fortfarande inte finns någon fullständig teori inom detta område har ett induktivt förhållningssätt använts. De metodologiska val som gjorts är inspirerade av det som Glaser och Strauss (1967) kallar för grounded theory..

1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut.

I den här rapporten beskriver vi utifrån litteratur och intervjuer våldets bakomliggande orsaker samt varför kvinnan stannar kvar hos den man som plågar henne. Vi redovisar även den lagstiftning och det stöd som finns för misshandlade kvinnor. Med tanke på vårt framtida yrke där vi med stor sannolikhet kommer möta många fall av våld i nära relation, så var valet av ämne tämligen lätt. Det är en kvalitativ studie där vi intervjuat två personer som är väl insatta i ämnet. Resultatet vi kom fram till att den nya kvinnofridslagen, (Brb 4:4a, 2 st), inneburit ett stort steg framåt till förmån för utsatta kvinnor.

Lagen om offentlig upphandling reglerar sedan 1994 hur upphandlingar i offentliga sammanhang ska genomföras. Syftet med lagen är att konkurrensutsätta marknader och förhindra att skattemedel används på ett otillbörligt sätt. En konsekvens av lagen är att offentligt upphandlande myndigheter tenderar att lägga stor vikt vid priset och kostnader istället för att väga in faktorer som till exempel kvalitet. Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur olika delar i upphandlingsprocessen påverkar kvaliteten på de tjänster som upphandlas. Undersökningen har genomförts som en fallstudie av en kommunal förvaltning i Sverige.

Den svenska marknaden för dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer harvarit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nyautländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till attde stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sinapositioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhetoch utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nyakonkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång..