Som en direkt reaktion på företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssäkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen förespråkar starkt att företagen ska stärka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som är noterade på den amerikanska börsen är idag skyldiga att följa lagen och detsamma gäller deras dotterbolag i hela världen. Det har inneburit att lagen har fått en global betydelse för finansmarknaden och påverkar även företag här i Sverige. Det svåraste för företagen har varit att ta till sig lagen.

Under senare år har miljömedvetenheten ökat bland politiker och i näringslivet. I dagens samhälle är hållbar utveckling ett allt viktigare begrepp. Det är för många företag viktigt att visa sitt miljöarbete, exempelvis för att skapa legitimitet hos intressenter och i samhället. Företagets miljöarbete kan skrivas ner i en miljöredovisning som sedan förmedlas till intressenterna. Lagen som reglerar miljöredovisning är otydlig och berör dessutom inte alla företag.

SammanfattningTitel: Lagen om anmälningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.Nivå och ämne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmälningsplikt, förväntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet är ett växande problem, både i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa åtgärder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. Bestämmelserna härom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmälningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmäla misstanken om brott på grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut.

Syftet med denna uppsats är att utföra en granskning av samäganderättslagen, samt företa en komparativ studie av norsk rätt och med hjälp av dessa två underlag som utgångspunkt utröna om och i sådana fall hur lagen bör ändras eller anpassas så att fler alternativa möjligheter kan ges när meningsskiljaktigheter kring samägandet uppstår..

Idag väljer många företag och kommuner att placera data i molnet istället för på en lokal server, detta medför nya problem som tidigare inte varit aktuella. Datainspektionen har påpekat brister i hur två kommuner använder molntjänster för att lagra personlig data då de ställer sig tveksamma till molnleverantörernas hantering av data samt insynen till molnleverantörerena. I detta arbete kommer det undersökas hur den svenska personuppgiftslagen fungerar när data läggs ut i en molntjänst. Resultatet av uppsatsen kommer även visa på de olika säkerhetshoten som finns i molnet och se vad säkerhetsexperter säger för att ta reda på om kommuner och företag är medvetna om och uppmärksammar samma hot. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med en svensk molnleverantör, företag som utvecklar tjänster mot molnet, privatpersoner som nyttjar molnet och experter inom säkerhet från Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Resultatet av studien visar att det är svårt att se om en amerikansk leverantör uppfyller de svenska lagarna för personuppgifter, det visar också att det är teoretiskt möjligt att anlita en svensk leverantör och uppfylla lagen. Det har även visat sig att den största oron gällande molnet är bristen på kontroll av data..

Idrotten fyller en värdefull funktion i vårt samhälle, den verkar som en inspiration och är främjande för den allmänna folkhälsan. Idrotten har även en uppfostrande egenskap för unga i samhället och sysselsätter många människor som få andra företeelser kan mäta sig med. Det är därför av vikt att elitidrotten framstår som ett föredöme, eftersom dess värderingar genomsyrar hela den svenska breddidrotten. Våld inom sport, och i synnerhet inom ishockey, är vanligt förekommande i dagens samhälle. Faktum är att det inte existerar någon lagstiftning som reglerar att den idrottsliga verksamheten skulle vara undantagen från de allmänna lagreglerna om skadestånd och straffansvar.

SammanfattningSvartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige ochRestaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade iårsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund avsvartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb.Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för högaarbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragittill att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva.Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrikanäringsidkare undandrar skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, äralla de tillfällen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga.Orsakerna tycks vara många.Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb.

Syfte och frågeställning: Studien är gjord för att undersöka sambandet mellan den fysiska prestationsförmågan hos manliga innebandyspelare på elitnivå och lagets tabellplacering efter avslutat grundserie.Är det så att det lag som har bäst fysik också uppvisar bäst resultat i form av tabellplacering efter avslutad grundserie?Metod: Fyra lag i den svenska elitserien för herrar, alla med ambitionen att nå slutspelsplats valdes ut för att delta i studien. Efter kontakt med lagens ansvariga coacher, där förutsättningarna noggrant förklarades angående anonymitet och upplägg etc. testades lagen i en rad olika fysiska tester baserade på de grenspecifika krav som ställs på en innebandyspelare. De tester som genomfördes var chins, dips, brutalbänk, moment som är vanligt förekommande inom fysprofiler.

Som ett resultat av ekonomiska skandaler, såsom Enron och Worldcom, där man har konstaterat att bristen på den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gäller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag är till följd av att ägarna ställer högre krav på Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiärerna eftersom i dagens komplexa bolag är ägandet och styrningen till stor del åtskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fått en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gäller för svenska börsnoterade företag.Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Syfte: I november år 2010 avskaffas revisionsplikten i Sverige för mindre företag. Med den utgångspunkten grundar sig studien i att studera och identifiera de nya förutsättningarna på revisionsmarknaden efter att revisionsplikten avskaffats.Metod: Uppsatsen är inriktad i ett kvalitativt perspektiv. Empirin som samlats in via personliga intervjuer utgår från teori om revisionspliktens avskaffande, från Europanivå till den svenska lagen, för att sedan mynna ut i en analys och en slutsats.Resultat & slutsats: Undersökningen påvisar att såväl större som mindre revisionsbyråer har haft kundförluster, men bara i enstaka fall och har inte påverkat byråerna i någon större utsträckning. Studien är för tidigt ute för att se någon radikal förändring. .

Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rättighet baserat på hur den framställts i artikeln ?Avskaffa lagen om religionsfrihet?. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar.Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst troende har större friheter än icketroende. Det visades på att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som eftersträvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mån tillgodose denna frihet.

Syfte. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vem den svenska journaliststudenten är samt att få en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..