Sök:

Sökresultat:

16392 Uppsatser om Svenska retorikhandböcker - Sida 46 av 1093

ModersmÄlets betydelse för lÀrandet

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur nÄgra lÀrare upplever vikten avmodersmÄlsundervisning. Jag ville Àven undersöka hur personalen pÄ skolan arbetar för attfrÀmja lÀrandet hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska i Är 1 och Är 3.För att ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer och för att komplettera dessahar jag Àven valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville tareda pÄ hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmÄl Ànsvenska.Genom denna studie har jag fÄtt reda pÄ att man pÄ den undersökta skolan anvÀnder sig avnÄgonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte Àr att med hjÀlp av elevernasmodersmÄl och det svenska sprÄket fÄ barnen att enklare uppfatta det som sÀgs och görs i detordinarie klassrummet..

?Det som hÀnder med skolkuratorer, det Àr att de inte mÀrks nÀr rollerna inte Àr tydliga? : En kvalitativ studie om kuratorns roll i skolan

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

WHEN IN ROME ? : EN STUDIE AV NETTOS VÄG IN PÅ DEN SVENSKA LIVSMEDELSMARKNADEN

Hur gÄr ett företag tillvÀga nÀr de tar sig ut pÄ den internationella spelplanen. Vilka problemblir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats,deras intrÀde pÄ den svenska marknaden, det sÀtt de har gÄtt tillvÀga pÄ .Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att studera hur Netto har gÄtt tillvÀga vid intrÀdet pÄ densvenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandetoch vÀrdlandet har pÄverkat detta.UpplÀgget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera sÄvÀl primÀra somsekundÀra kÀllor utifrÄn aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med enförhandlingschef pÄ Netto Marknad Sverige. Men ocksÄ sÀtt till sekundÀra kÀllor för att fÄ enuppfattning i vilket sammanhang Netto verkar.Studiens visar pÄ att Netto tagit sig in pÄ den svenska marknaden pÄ ett sÀtt som i mÄngafall gÄr rakt emot den rÄdande teoribildningen inom omrÄdet. Genom att ingÄ i ett jointventure med ICA har Danska Netto gÄtt in pÄ den svenska marknaden som om det rörde sigom en mycket okÀnd och avlÀgsen marknad.

Revisorers syn pÄ marknaden för börsbolagsrevision

Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgÄtt stora förÀndringar till följd av de samgÄenden och skandaler som Àgt rum. Antalet stora revisionsbyrÄer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer sÄvÀl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut Är 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever revisorer pÄ svenska medelstora revisionsbyrÄer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar pÄ fyra omrÄden, dessa Àr: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, intrÀdesbarriÀrer och ÄtgÀrder.

Hur man skriver information sÄ att alla elever förstÄr

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Sverige Är 2020 - en ouppnÄelig innovationsdröm? : En upplevelsebaserad provokation mot den svenska innovationsstragegin N2012.27

En innovation handlar i grund och botten om en förstÄelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kÀrnvÀrden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer frÄn tio respondenter. UtifrÄn en fenomenologisk ansats har dessa kÀrnvÀrden utvecklats frÄn begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var ? relatera, förÀndra och kommunicera ? centrala begrepp för respondenterna.

Synliggöra sprÄket : Dynamisk sjÀlvreglerande korrigerande (DSK) Äterkoppling - en aspekt av lÀrande bedömning i gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andrasprÄk kallad kortskrivande med dynamisk sjÀlvreglerande korrigerande Äterkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas pÄ ett unikt sÀtt hÀnsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande Äterkoppling i andrasprÄksundervisning. DSK anpassas hÀr till gymnasiet utifrÄn Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya Àmnesplanen i svenska som andrasprÄk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, frÀmst enkÀt, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlÀrare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande Àr positiva till DSK.

Kulturella möten i den svenska skolan : En studie om möten mellan grundskollÀrare och barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

I Sverige finns döden idag inte i grytan, utan i buffén : Hur ?vanliga mÀnniskors? och teologers tankar kring vad som hÀnder efter döden pÄverkas av individualiseringen, samt hur Svenska kyrkan ska bemöta individualiseringen, individualismen och mÀnniskor

This study deals with the way how people think about life after death from the perspective of individualization. Individualization is something that affects all aspects of society, especially inSweden, which is of the most individualized countries. It also affects how people think about their own death.I have compared what people think about life after death with five theologians who have different views; Per Block, Sallie McFague, Krister Stendahl, Maurice Wiles and JĂŒrgen Moltmann.I have compared the difference between individualism and individualization, andformulated some problems regarding how to think of individualism in terms of good and bad. Finally, I have finally discussed how I think Svenska kyrkan, the Church of Sweden, should meet the individualization, individualism and peopleÂŽs opinion about life after death.The main question of the essay is partly unanswered because there is very little material and studies made about life after death contra individualization. One conclusion of my study, however, that I have reached is that people are allowed to choose freely nowadays, and that leads to a big difference in the system of beliefs.

Elektroniska ordböcker - En jÀmförelse mellan den svenska och norska internetversionen av Lexins ensprÄkiga ordböcker

Lexin-projektet startade 1979 i Sverige med syftet att utreda och skapa förutsÀttningar för produktion av lexikon för invandrare. Den svenska Lexin-serien bestÄr i tryckt form av en svensk ensprÄkig ordbok och flertalet tvÄsprÄkiga ordböcker. Det svenska kÀllmaterialet har under projektets gÄng legat till grund för lexikon i andra nordiska lÀnder samt utgivits i en internetversion.Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för en undersökning av den svenska och den norska internetversion av Lexin-projektets ensprÄkiga ordböcker utifrÄn perspektivet att hitta möjliga förbÀttringar inför en ny upplaga av den svensksprÄkiga hemsidan.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ undersökning av 27 vanliga ord, slumpmÀssigt utvalda via en frekvensordbok. Ett flertal lexikografiska aspekter behandlas, t.ex. strukturering och Ätkomst av uppslagsorden.

Svenska dagstidningar och iPad : Hur pÄverkar iPad tidningsmarknaden?

I takt med medielandskapets föraÀndring sÄ utvecklas möjligheterna för medier att positionera sig digitalt alltmer. Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka hur denna förÀndring pÄverkar de svenska dagstidningarna nÀr det kommer till Apples iPad. VÄr frÄgestÀllning Àr sÄledes; hur tar svenska dagstidningar sig an iPad som en ny medieplattform?Vi har valt att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer med de ledande aktörerna pÄ den svenska dagstidningsmarknaden. Eftersom det hÀr Àr ett sÄ pass nytt och outforskat omrÄde finns det begrÀnsat med relevant teori att tillgÄ.

Svenska företags idrottssponsring

En fallstudie av tvÄ svenska företags idrottssponsring..

Sambandet mellan redovisning och beskattning : hur pÄverkar en förÀndring av sambandet svenska företag och Skatteverket?

Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gÄnger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som pÄverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet frÄn vÄr undersökning konstaterade att rÀttslÀget för redovisningsregler och rÀttspraxis överstÀmmer med kriterierna i redovisningsmodellen dÀr det rÄder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.

Endonymer och exonymer : Om bruket av svenska ortnamn i nÄgra moderna utlÀndska kÀllor

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra lÀnder samt hur svenska ortnamn benÀmns i moderna icke-svenska kÀllor. Om man anvÀnder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero pÄ omskrivningar, uttalssvÄrigheter eller bara felskrivningar. Jag har vÀnt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att fÄ deras syn pÄ sprÄkets anvÀndning av endonymer och exonymer. Materialet kommer frÄn sju lÀnder i Europa, bÄde frÄn mejlintervjuer och frÄn Internetsidor.

Ur stiftsinformatörernas perspektiv : Svenska kyrkans kommunikation efter reformationen  frÄn statskyrka till frikyrka

I denna uppsats undersöks det hur fem stiftsinformatörer upplever Svenska kyrkans skilsmÀssa frÄn staten. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur kommunikationen hanterades nÀr Svenska kyrkan skiljdes frÄn staten samt hur den kommunikationen hanteras idag. Uppsatsen behandlar Àven Svenska kyrkans kommunikationsstrategi. Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ. Syftet med en kvalitativ undersökning Àr att fÄ en tydlig beskrivning av det fenomen som uppsatsen vill belysa.Min huvudfrÄga Àr MÀrks förÀndringsprocessen fortfarande av inom, och bortom, kyrkans vÀggar, och pÄ vilket vis speglas detta i organisationen? För att försöka besvara frÄgan tillkommer Àven detaljfrÄgor kring hur förÀndringsprocessen kring bytet frÄn statskyrka hanterades, om informatörerna upplever nÄgon skillnad i kommunikationen sedan millennieskiftet, pÄ vilket sÀtt förÀndringen för Svenska kyrkan kommunicerades samt om uppsatsen kan hitta stöd för informatörernas svar i kommunikationsstrategin.Det var en lÄng utveckling som slutligen ledde till att Sverige förlorade sin statskyrka.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->