1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVåra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?3.

Upplevd likhet med målpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primära syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kände olika mycket empati beroende på målpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mål-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades från Mälar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade två signifikanta disordinala interaktioner där svenska deltagare kände signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk än icke-svensk målperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk än svensk målperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan äldre och yngre deltagare.

I detta arbete undersöker jag frågan om hur svenska företags Internetanvändning ser ut samt hur de upplever att de påverkas av Internet. Jag har även gjort en jämförelse i denna fråga mellan företag inom IT-området och företag inom andra områden.Rapporten inleds med en genomgång av de användningsområden för Internet som litteraturen anger vara de vanligaste för företag. Vidare presenteras vilka vinster och kostnader som kan härledas från en Internetsatsning, hur det dagliga arbetet kan förändras vid införandet av Internet samt hur företagen sköter arbetet med deras Internetsatsning.För att kunna besvara frågan har jag använt mig av telefonintervjuer som metod för att samla in material. 24 svenska företag fick frågor om deras Internetsatsning, 12 företag från IT-området och 12 företag från andra områden.Resultatet visar på en relativt stor kunskap om Internet inom svenska företag samt att IT-företagen ligger en bit före företagen med verksamhet inom andra områden än IT vad gäller användandet av Internet..

Ett generellt antagande i de flesta finansiella teorier handlar om att människor är rationella och riskaverta. En investerare bör därför diversifiera sin portfölj till att även inkludera tillgångar på den internationella finansiella marknaden. Detta innebär att dagens svenska investerare behöver läsa finansiell information på ett andraspråk, vanligtvis på engelska. Då tidigare studier inom beteendefinansiering visar på samband mellan språk och finansiella beslut, syftar den aktuella studien till att undersöka huruvida individers riskpreferenser vid beslutsfattande påverkas av om information läses på svenska (modersmål för svenska investerare) respektive engelska (andraspråk). Detta sker genom en enkätundersökning bland anställda på fyra svenska banker.

Nationalismens utbredning i svenska läroböcker förändras med tiden i form av illustrationer, omfattning samt text-och bildmaterial. De böcker som jag studerat i denna uppsats är valda utifrån tre tidsnedslag (1920-, 1960-, 2000-tal) där varje tidsnedslag representerar en form av nationalism som både är lik och olik de andra tidsnedslagen. Genrellt sett så utvecklas nationalismen i takt med samhällets förändringar och ideologier. Det är utifrån samhällets behov som nationalismens utbredning tar form, vilket sedan påvisas i läroböckerna. Historiskt har nationalismen i svenska läroböcker gått från att fungera som propagandamaterial till att spegla en typ av mångkulturalism..

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

Den här studien beskriver hur det har varit och hur livet är idag för tre grupper av äldre invandrare med annat modermål än det svenska och hur det svenska språket har påverkat deras liv. I Sverige förväntas populationen av äldre invandrare öka i de närmaste åren därför är det viktigt att försöka få en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det är och vilka eventuella hinder och förväntningar de ser inför sitt åldrande i relation till det svenska språket. Studien är baserad på empirin som kommit från tre fokusgruppintervjuer med äldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrågor och därmed har de varit fria att berätta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat så pass att det nästan varit omöjligt att göra jämförelser mellan företag, utan att göra betydande förändringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det både drivkrafter och hinder. Exempel på drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel på hinder kan vara nationalism och språk. Syftet med uppsatsen har varit att få en förståelse hur de svenska normbildarna ser på dessa drivkrafter och hinder som påverkar harmoniseringsprocessen.

Background: Budgets has always been a main factor for the management of organisations. Yet, lately has the role of budgets been increasingly questioned. But how is an organisation managed without budgets and what other alternatives can be used? And can these instruments work more effective?Purpose: The purpose of this essay is to describe how non-budget management distinguish compare to traditional management and how to design an effective non-budget system of management. Furthermore we intend to explain the reasons to such management and to present a model for how such a management can be performed.Research method: Empirical material has been performed based on seven interviews with persons within Svenska Handelsbanken.

Abstract I denna uppsats undersöker jag hur inställningen till slöja varit bland två grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig på att studera, är muslimska flickor som bär slöja samt pedagoger. Att få bära slöja kan för många flickor vara ett viktigt uttryckssätt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer så som skollagen. Följaktligen ställs krav på en anpassning av skolans miljö, både pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar när olika beteenden, tankar och värderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lärare sin undervisning så att alla elever kan delta efter sina förutsättningar?Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod där jag utfört kvalitativa intervjuer på en skola i södra Sverige.I resultatet framkom att de olika gruppernas syn på slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.

Avsikten med detta arbete är att genom litteraturstudie och program från Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen på. Vidare syftar arbetet till att jämföra den svenska läroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det är möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan präglas av engagemang och motivation. Arbetssättet är huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Syftet med arbetet var att jämföra den svenska och den finländska musikskolan i fråga om elevurval och progression, och att beskriva musikskolelärares attityder till dessa frågor. Detta gjordes genom enkäter till två musikskolor i Sverige och tre i Finland, och genom intervjuer av två musiklärare från vardera land. Resultatet visade på skillnader i styrramarna för musikskolan, och att de svenska musiklärarna i högre grad lade tyngdpunkten på elevens personliga utveckling, medan de finländska betonade musikkunskaper mer. Intervjuerna visade trots allt liknande åsikter i de två länderna, det är mer de yttre förutsättningarna som skiljer dem åt..

Sveriges medlemskap i EU innebär att den svenska arbetsrätten harmoniseras med EG-rätten. Den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivets skyddsregel om minimilön, genom kollektivavtal, har underkänts. Detta eftersom implementeringen medför en diskriminering av utländska tjänsteföretag som har utstationerad personal i Sverige. Diskriminering föreligger eftersom de svenska kollektivavtalen inte omfattar alla på arbetsmarknaden och att alla avtal inte reglerar minimilöner. Magisteruppsatsens syfte är att utreda vilka möjligheter som finns för att anpassa den svenska kollektivavtalsmodellen till EG-rätten efter EG-domstolens förhandsavgörande i Lavalmålet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll skönlitteraturen fyller i svenskundervisningen i årskurserna 4-6 och hur väl den uppfyller kraven beträffande skönlitteratur i den svenska kursplanen. Jag har analyserat tre läromedel och fokus på den analysen har varit skönlitteratur på de redan nämnda årskurserna. För att få ett kvalitativt resultat har jag valt fyra frågeställningar och dessa svar baserar min uppsats på. Läromedelsförfattarna har, enligt min analys, påvisat att det finns fem olika funktioner som skönlitteraturen uppfyller i deras läromedel. Dessa har jag sedan ställt mot varandra för att undersöka om de uppfyller kraven.