Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehållet i ett urval av samtida läseböcker i svenska för lågstadiet. Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt de förändringar som skedde i det svenska samhället under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var Läroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehåller även forskningsbakgrund kring läseböcker från 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska läsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av läseböcker som använts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehåll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gäller struktur, disposition och val av illustrationer.

Den svenska biståndspolitiken utformades på 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har åtskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för biståndspolitiken. Den här studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska biståndspolitiken har förändrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som biståndspolitiken bygger på. En slutsats jag har dragit är att flera av de grundläggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 återfinns i dagens biståndspolitik..

Denna uppsats tar upp frågan om drivkrafter hos svenska personer som idag driver en blogg av personlig karaktär. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: ?Vad är drivkraften bakom bloggande hos svenska bloggare??. Bloggens popularitet och framfart de senaste åren gör den lättillgänglig som läsare men också som bloggförfattare, vem som helst kan idag enkelt skapa en egen blogg och börja blogga. Vad är det då som driver svenska bloggare till att starta och sedan kontinuerligt driva en blogg? Vad skulle kunna få en bloggare att sluta blogga? Empirin samlas in från relaterad forskning och intervjuer av svenska bloggare med ett kvalitativt angreppssätt.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Denna studie genomfördes genom ettspråksociologiskt perspektiv som bland annat studerar språk i ett socialtperspektiv. Tankar till studien grundades sig i att det verkar råda en hel delengelska lånord i svenskan och det finns delade meningar om hur pass mycket detpåverkar det svenska språket och hotar det. I ?Mål i mun-handlingsplan för det svenska språket? menar man att detska räcka med svenska men trots det verkar de engelska lånorden få en alltstörre plats i det svenska språket. Denna studie syftade därför att undersökavilka allmänna attityder 10 stycken informanter har till engelska lånord.Strävan var även att undersöka hur pass medveten vi är i användandet av lånordsamt om där fanns vissa lånord som föredras.

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav. Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål..

Denna uppsats har för avsikt att undersöka det negativa sambandet mellan arbetslöshet och tillväxt i svenska län. Sambandet vi använder oss av är den inom nationalekonomin välkända Okun?s lag. Denna lag kommer vi att applicera på Sveriges 21 län mellan åren 1986 till 2003. Vi förväntar oss att sambandet kommer att variera mellan länen.

Syftet med studien var att undersöka vuxna elevers inlärningsstrategier vidandraspråksinlärning. En kvantitativ undersökning genomfördes som baserades påenkäter i pappersform vilka delades ut till eleverna. Enkäterna syftade till att även tareda på om faktorer som utbildning, antal språk och motivation påverkar valet avordinlärningsstrategier för inlärningen av svenska språket. Resultaten visade att utbildningsnivån bland vuxna inlärare inte är betydelsefull föranvändning av ordinlärningsstrategier. Däremot tyder enkäternas svar på attmotivationen och antalet språk som respondenterna talar, förutom modersmålet ochsvenska, är avgörande för valet av ordinlärningsstrategier..

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.

Uppsatsen undersöker om det är möjligt att differentiera och positionera sig på en mogen marknad, detta med hjälp av en studie av den svenska hemelektronikmarknaden. Vi undersöker följande aktörer; El-Giganten, Expert, ONOFF och SIBA. Vi undersöker marknaden genom en konsumentundersökning där vi får fram vilka differentieringsvariabler konsumenterna värdesätter, vart de gör sina inköp, samt vilka differentieringsvariabler de förknippar med de olika aktörerna. Slutsats: Vi anser att de går att differentiera och positionera sig på den svenska hemelektronikmarknaden, och därmed en mogen marknad, förutsatt att det finns differentierings- och positioneringsvariabler som konsumenterna värdesätter..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..