Sök:

Sökresultat:

16392 Uppsatser om Svenska retorikhandböcker - Sida 22 av 1093

"Det Àr upplevelsen som Àr i fokus" : En studie i hur en Destinations-Marknadsfo?rings-Organisation kan fo?rsta? turistens fo?rva?ntningar och skapa den destinationsupplevelse som efterfra?gas.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

VÄga,vilja och stÀrka det svenska sprÄket

Swedish as second language: A qualitative Study of Teachers view of pupils learning ability the Swedish language as the second language.

SprÄket, ett verktyg i matematiken : - modersmÄlets betydelse för begreppsuppfattning i matematik

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andrasprÄk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen nÀr andrasprÄkselever genomför uppgifter pÄ sitt modersmÄl respektive pÄ svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andrasprÄkselever i matematik. det fördes Àven samtal med modersmÄlslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. En elevaktivitet med utgÄngaspunkt i matematiska begrepp genomfördes pÄ svenska respektive pÄ arabiska med elever i Är 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmÄlet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andrasprÄkselevernas matematikinlÀrning anvÀnder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrÄn elevernas veklighet och vardag.

LÀrares planeringsarbete inom svenska och matematik pÄ grundskolan

Syftet med denna studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur lÀrare arbetar med planering utifrÄn kursplaner och mÄl samt hur planeringen kan genomföras i Àmnena svenska och matematik pÄ grundskolan. UtifrÄn studiens syfte stÀlls dessa frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder lÀrare skolverkets kursplaner och mÄl i planeringen? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i Àmnet svenska pÄ grundskolan? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i matematik pÄ grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod med utgÄngspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lÀrare som arbetar med svenska och matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggörs att lÀrares planeringsarbete kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt och att de intervjuade lÀrarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

PĂ„ lur i etern

En av Ring P1:s ambitioner Àr att lÄta svenska folket fÄ en röst i etern och i den offentliga debatten. Men Àr det verkligen svenska folkets röst som hörs i Ring P1? Vem Àr det egentligen som ringer in?.

ModersmÄlundervisningens betydelse för andrasprÄksutvecklingen : En kvalitativ studie utifrÄn ett lÀrarperspektiv

Studien inriktar sig pÄ vilken roll modersmÄlsundervisningen har i andrasprÄksutvecklingen och tydliggör Àven om huruvida ett samarbete mellan Àmnet svenska som andrasprÄk och modersmÄlsundervisningen samt den övriga undervisningen Àr möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk. Valet av denna metod gjordes med anledning att fÄ möjligheten att lyfta lÀrarnas egna Äsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssÀtt och pÄ vilket sÀtt modersmÄlet anvÀnds i undervisningen i svenska som andrasprÄk.

Det finns tvÄ sidor av samma mynt : Hur den svenska valutakursen pÄverkar smÄ- och medelstora tillverkningsföretags internationella konkurrenskraft

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur svenska smÄ- och medelstora tillverkningsföretag eventuellt pÄverkas i tider dÄ den svenska valutakursen fluktuerar och förstÀrks kraftigt. Vidare har mÄlet med uppsatsen varit att studera om, och i sÄ fall hur dessa företags internationella konkurrenskraft och strategier pÄverkats som en effekt av den svenska valutakursens fluktuationer. Den teoretiska referensramen inkluderar huvudsakligen teorier som behandlar företags strategi och internationella konkurrenskraft. Dessa teorier har vi anvÀnt med mÄlet att studera och förklara hur företag hanterar den svenska valutakursens fluktuationer för att bibehÄlla sin internationella konkurrenskraft. Vidare sÄ har vi försökt finna samband mellan hur dessa förÀndrats under tid inom företaget och om utvecklingen kan förklaras med utvecklingen av den svenska valutakursen som pÄverkande faktor.

Webbutveckling : spelterminal för Svenska spel AB

Svenska Spel har en programvara för att hantera den spelterminal dÀr kassören matar in kunders köp av spel. Denna terminal har idag sina brister och begrÀnsningar som Svenska Spel hoppas skulle lösas med en webbaserad ersÀttare.Mitt examensarbete har grundats i att undersöka om denna översÀttning skulle vara möjlig samt vilka för och nackdelar detta skulle innebÀra. Rapporten hanterar dÀrför de problem som behövs lösas för att möjliggöra en sÄdan implementation Hur man ska gÄ tillvÀga och vad man bör tÀnka pÄ.Examensarbetet har resulterat i utveckling av en prototyp som har tillrÀcklig implementation för att möta specifikationskraven. I stora drag ser jag vÀldigt positivt pÄ lösningen Àven om det finns delar att ta hÀnsyn till.Rapporten riktar sig frÀmst till Svenska Spel, men ocksÄ till dig som Àr ny inom webbapplikationsutveckling och vill ha en bra start att utgÄ ifrÄn..

LĂ„ngsiktiga samband mellan aktiemarknader : En kointegrationsanalys av den svenska aktiemarknaden och fyra etablerade aktiemarknader

I denna magisteruppsats undersöks eventuella lÄngsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och aktiemarknaderna i Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. Detta sker genom en kointegrationsanalys med Engle-Grangers metod. Undersökningen omfattar Ären 1992-2010 och resultaten visar inga tecken pÄ att det skulle existera nÄgra lÄngsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och nÄgon av de utlÀndska aktiemarknaderna. Resultaten ger dÀrmed indikationer om att den svenska aktiemarknaden tillsammans med de utlÀndska aktiemarknaderna i undersökningen Àr kollektivt effektiva i Ätminstone den svaga formen enligt Fama (1970). DÄ inga lÄngsiktiga samband existerar bör Àven portföljdiversifiering mellan den svenska aktiemarknaden och de utlÀndska aktiemarknaderna i undersökningen fungera effektivt pÄ lÄng sikt..

Varför nivÄgrupperar man i svenska? Kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i grundskolans senare Är

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka uppfattningar om nivÄgruppering i svenskÀmnet pÄ högstadiet som finns hos nÄgra lÀrare med stor erfarenhet av arbetssÀttet. Metoden jag valt Àr kvalitativa intervjuer, och jag har intervjuat sex lÀrare med stor erfarenhet av att nivÄgruppera i Àmnet svenska, som alla jobbar pÄ samma skola. Resultatet visade att beroende pÄ vilken syn lÀrarna har pÄ Àmnet svenska och pÄ sprÄkutveckling sÄ har de ocksÄ olika instÀllningar till nivÄgruppering. Med en mer formaliserad syn pÄ svenska och sprÄkinlÀrning ter sig nivÄgruppering som ett naturligare val Àn om man har en funktionaliserad och kursplansorienterad Àmnessyn. Slutsatser som kan dras frÄn resultatet Àr att svenska passar mindre bra för nivÄgrupperad undervisning och majoriteten av de intervjuade lÀrarna stÀller sig emot eller Àr tveksamma till att anvÀnda arbetssÀttet i svenskundervisningen. Anledningen till att nivÄgruppering ÀndÄ görs Àr att mina informanter upplever pÄtryckningar frÄn skolledningen att arbeta sÄ och för att de kompromissar med kollegor i arbetslaget..

Strategier vid undertextning svenska till svenska ur ett jÀmlikhetsperspektiv

Med hÀnvisning till diskrimineringslagens skÀrpning beslutade SF bio, i syfte att förbÀttra tillgÀnglighet för alla, att alla svenska filmer ska kunna ses med svenska undertexter för hörselskadade. Detta möttes med kritik frÄn flera hÄll. Undersökningen har tvÄ syften. Det första syftet Àr att utreda om det finns fog för kritik som gör gÀllande att undertexter ?stör? och förstör filmupplevelsen.

MinoritetssprÄkens synliga osynlighet : En kvalitativ studie om hur lÀrare och lÀroböcker belyser minoritetssprÄken i Svenska B pÄ gymnasiet

Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal lÀroböcker och lÀrare valt att belysa Sveriges nationella minoritetssprÄk i Svenska B pÄ gymnasiet. Jag har analyserat fem lÀroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter Är 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetssprÄken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar pÄ vilka minoritetssprÄken Àr och vilka rÀttigheter de sedan 2000 erhÄllit. I tre av de analyserade böckerna nÀmns den historiska aspekten men informationen Àr ofta tagen ur sin kontext.

Det postkoloniala temat i Sara Lidmans roman Din tjÀnare hör : Om det koloniserade subjektet och konflikten mellan ord och jord

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

VÀlkomna till högstadiet! En undersökning om organisation och nivÄbestÀmning av elever i svenska som andrasprÄk pÄ tre högstadieskolor

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..

Varför arbetar svenska storbanker med CSR? : En studie av finanskrisens pÄverkan pÄ socialt ansvar

I denna studie har vi valt att undersöka vad de svenska storbankerna presenterar för motiv till sitt hÄllbarhetsarbete, samt huruvida motiven har förÀndrats sedan innan den senaste finanskrisen. Denna studie undersöker om det bara Àr bankernas CSR- aktiviteter som har förÀndrats eller om detta Àven gÀller för motiven till arbetet med CSR. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med hjÀlp av intervjuer pÄ samtliga svenska storbanker, en intervju pÄ Svenska Bankföreningen samt granskning av bankernas hÄllbarhetsrapporter frÄn 2007 och 2012. Den slutsats som kan dras Àr att huvudmotiv till CSR-arbetet pÄ alla storbanker Àr lÄngsiktig lönsamhet tillsammans med förtroende frÄn kunder och medarbetare. Studien visar att motiven till CSR inte har förÀndrats men att det tillkommit motiv sedan krisen.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->