Syftet med studien är att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska åsiktsbildning. Bakgrunden till studien är det skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frågetecken då resultatet skilde sig markant från det som framkom i riksdagsvalet. Frågeställningarna är följande:- Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut?- Vilka politiska sakfrågor tilltalar gymnasieelever?- Vilka faktorer påverkar ungdomarnas politiska ståndpunkt?Undersökningen skedde via en enkätstudie bland 131 gymnasieelever på Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren från dessa har sedan sammanställts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jämföra olika variabler med varandra.Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frågor.

Ungdomars attityder och värderingar gentemot politik är något som sedan årtionden tillbaka undersökts. Det finns undersökningar som visar att ungdomars politiska intresse minskar. Sociologen Ulrich Beck förklarar det minskade intresset som ett led i individualiseringsprocessen, vilket är teorin i föreliggande uppsats. Uppsatsen grundar sig på en enkätundersökning i tre städer, Stockholm, Norrköping och Skänninge. I varje stad har en klass i år 9 svarat på enkäten.

Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen när det gäller det centrala och underliggande i utvalda partiers flyktingpolitik. Frågeställningarna har varit: Hur beskriver några svenska riksdagspartier sin flyktingpolitik med avseende på centrala aspekter, såsom vem som skall få asyl, på vilka villkor, uppehållstillstånd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av några grundläggande perspektiv av EU: s flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehåll? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehållslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. Frågeställningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning.

Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan.

I den kurdiska delen i Irak finns det två stora partier som alltid har varit i konflikt med varandra men som kan träffas under samma tak som socialdemokraterna i Sverige med socialismen som ideologi. Syftet med denna undersökning är att testa ideologier för de politiska partierna som jag granskar, nämligen Kurdistan Parti Demokrati (KDP) samt Patriotiska Unionen i Kurdistan (PUK). I denna undersökning har jag använt mig av respektive partiprogram som material. Detta för att kunna komma fram till deras ideologiska grund samt att utforska deras likheter och skillnader. Teori som används i denna undersökning är det olika kriterierna för ideologin.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

I examensarbetet Svenska riksdagspartier i läroböcker för gymnasiet undersöks framställningen av svenska riksdagspartier i fyra läroböcker. Syftet är att undersöka böckerna utifrån ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och värderingar. Läroböckerna som undersöks jämförs också med varandra. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig på resonemang i Staffan Selanders Lärobokskunskap.

Vilka är det egentligen som får komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vårt samhälle får komma till tals i storstadspressen oftare än andra. Vi har undersökt hur källanvändningen förändrats över tid.För att avgränsa vår undersökning har vi valt att titta på vilka som får komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur källanvändningen har förändrats över trettio år. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Länstidningen Östersund och Östersundsposten.Metoden vi har använt oss av är kvantitativ innehållsanalys, detta för att kunna göra uträkningar och besvara frågor om hur källanvändningen ser ut över tid, vilken typ av källor som används och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av källor.För att förklara vilket inflytande medierna har på sin publik använder vi oss av McCombs dagordningsteori som går ut på att medierna till stor del styr över vilka frågor som uppfattas som viktiga av allmänheten. Därför är det relevant att studera vilka som får komma till tals i medierna.Vår analys visar att förekomsten av elitkällor har minskat, men att de fortfarande är den dominerande typen av källa i alla fyra tidningarna.

Att enskilda politiker och partier väljer att använda sig av sociala medier i valsammanhang blir allt vanligare. I denna uppsats granskades de svenska riksdagspartiernas twitteranvändning inför det svenska riksdagsvalet 2010. Genom en social- och innehållsmässig analys kring twitteranvändandet kunde enskilda partiers kommunikationsmönster anas. Den sociala analysen baserades på relationen mellan en användares följare och följande, den innehållsmässiga på de taggar nätverkets mikroblogginlägg märkts med.Bland annat identifierades två partier med en ren tvåvägskommunikation, och ett parti med en klar envägskommunikation. Två av de undersökta partierna hade även tendenser till att rikta sin kommunikation mot en inre grupp av politiska twittrare.

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta på Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Särskild fokus ligger på hur skolorna hanterar eventuella önskemål om deltagande från främlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer på skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begränsa tillträdet till att endast gälla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att på olika sätt delta på skolorna och i skolornas undervisning.

Vänster-högerskalan har alltid varit nära knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det är också ur dessa som våra egna svenska partier är sprungna. Svensk politik har kännetecknats av konflikter mellan vänster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat ägande. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är de av våra riksdagspartier som bäst kan beskrivas med begreppet vänster. Moderaterna och Kristdemokraterna är de av dessa som uttrycket höger bäst passar in på.

Diskussionen kring mediernas partiskhet är en ständigt pågående debatt. Från vänsterhåll brukar det heta att svenska medier är högervridna eftersom de flesta tidningar är privatägda och har liberala eller borgerliga ledarsidor. Från högerkanten menar man i stället att journalistiken är vänstervriden eftersom de flesta reportrarna inom den svenska journalistkåren har vänstersympatier. Medierna, partiska eller inte, har en stor inverkan på vilka frågor människor tycker är viktiga och även i vilken utsträckning dessa frågor används av medborgarna när de bedömer sina politiska ledare eller partier.I den här uppsatsen ville vi försöka ta reda på hur rapporteringen av Sveriges två största politiska partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, sett ut under fyra fall under mandatperioden 2006?2010.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur vallöftesgivandet ser ut påkommunal nivå. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfärdade av olika partier. Jämförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivån.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat på dennationella nivån men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts på de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgår ifrån ?på en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest från kommunala partier i tio kommuner inom VästraGötalandsregionen studeras.

Vid inträde på nya marknader kommer företag att agera under andra förutsättningar än de är vana vid. Under denna process är det viktigt för företag att bygga nätverk och skapa relationer till politiska aktörer. I Kina är relationer till politiska aktörer särskilt viktigt då landets affärsliv präglas av statlig kontroll. För företag som etablerar sig i Kina kommer nätverksoch relationsbyggandet till politiska aktörer att skilja sig från andra länder, då relationer i landet karaktäriseras av fenomenet guanxi. Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur svenska företag upplever och hanterar relationer till politiska aktörer i Kina med avseende på guanxi.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om parlamentariska och utomparlamentariska villkoren för de svenska partiernas rekryteringsarbete. Sex olika partier undersöks, tre av dem finns med i riksdagen och tre av dem sitter utanför riksdagen. Den ekonomiska styrkan och medlemsantalet är centrala bestämningsfaktorer i undersökningen. De demokratiska principerna hotar enligt uppsatsen att sättas ur spel då partiernas möjligheter att rekrytera nya medlemmar beror på om de redan är riksdagspartier. Undersökningen om partiernas möjligheter att rekrytera medlemmar visar att riksdagspartierna blivit mindre beroende av sina medlemmar och att professionaliseringen inom dessa är på framfart.