Background: Traditionally defined boundaries and borders between organizations are at present being re-evaluated because of new and tougher demands. Today we can see a trend where these boundaries are being lowered or even eliminated when organizations choose to co-operate instead of compete. Purpose: In order to create an understanding for the partner selection process in the newly founded joint ventures between the companies which are building the Swedish 3G Network, the determining factors are being studied. Delimitation: The studies companies are co-operating as network operators but are at the same time competing as mobile operators. This relationship is in the literature described as co-opetition, which will not be investigated in this paper.

I samband med teknologins snabba utveckling har internetanvändningen ökat drastiskt sedan början av 1990-talet. Under detta decenniums snabba IT-utveckling, då internet blivit mer tillgängligt för de flesta individer, uppkom onlinespel på internet. Många nya företag försöker slå sig in på marknaden vilket har bidragit till en mycket hård konkurrentsatt marknad. De små och nystartade spelbolagen konkurreras dock ut medan de stora spelbolagen bara blir större. Forskarna har under uppsatsens gång forskat fram vilka faktorer som är viktiga för att små onlineföretag skall kunna överleva i denna hårt konkurrensutsatta bransch med hjälp utav ett kundperspektiv.

Specialarbete, 15 hpÄmne: Svenska språketVT: 2013Handledare: Benjamin Lyngfelt.

Konkurrensen på den svenska dagligvarumarknaden är stor. I dagens matbutiker möts konsumenten av ett ofantligt utbud av produkter. Varje vara finns i olika märken, i olika prisklasser och i olika produktutformningar med olika egenskaper. Detta gör att det är svårt för producenter att få in en ny produkt på marknaden och dessutom allt svårare att hålla kvar den där. Därmed kan mervärdesaspekten bli allt viktigare för producenterna eftersom den ger en möjlighet till att differentiera sig från konkurrenterna genom att skapa mervärden som konsumenten efterfrågar.

Detta examensarbete på 30 hp har utförts i samarbete med Creative Entrepreneurs Solutions(CES), en icke vinstdrivande organisation baserad i Ondangwa i norra Namibia. MarieJohansson, grundare av CES, hade identifierat ett behov av energieffektiva grillar för öppnamarknaden då den huvudsakliga energikällan ved utgör en stor del av utgifterna för de som säljertillagad mat på marknaden. Syftet med projektet har därför varit att ta fram ett koncept för attminska vedkonsumtionen.För att förstå problemet och de förutsättningar som gäller i Namibia utfördes en två månaderlång fältstudie. Användarinvolvering har varit en viktig del under arbetets gång och därför harintervjuer och observationer utförda på marknaden i Ondangwa och närliggande städer utgjort enstor del av informationsinhämtandet. För att vidga vyerna har även andra metoder för matlagningän just grillning undersökts både hemma hos privatpersoner och på marknader.

Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk.

I uppsatsen undersöks hur prisområdesstrukturen på Nordpool samt överföringskapaciteter mellan Sverige och Nordpools övriga prisområden påverkar det svenska spotpriset på Nordpools spotmarknad. Problemet med hög grad av marknadskoncentration hos svenska elproducenter motverkas av att Sverige ingår i en större marknad via Nordpool. Uppsatsens frågeställning har besvarats genom att isolera effekten av ansträngda överföringskapaciteter och prisområdesstruktur i en regressionsanalys. Resultatet visar att det svenska spotpriset stiger när storleken på den svenska importen närmar sig den tillgängliga importkapaciteten. Det svenska spotpriset sjunker som en effekt av att Sverige utgör ett gemensamt prisområde tillsammans med övriga Nordpool.

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig på den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. Många butiker som finns på den fysiska marknaden har etablerat sig på Internet och med dessa även de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker är det en majoritet av de virtuella återförsäljarna som enbart kan nås via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sätt att nå ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsättningar för att med rätt kommunikationsmedel inleda och förstärka relationen till konsumenten. Detta innebär att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad från de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och därmed har tillgång till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Det vi vill uppnå med denna kandidatuppsats är att ta reda på hur enhyressättningsprocess fungerar och går till på en nyproducerad fastighet. Ordetnyproduktion kan definieras på olika sätt, i denna rapport har vi valt att definieranyproduktion som ?När den första hyresgästen flyttar in?. I och med denna definition ärdet endast helt nybyggda fastigheter som undersöks. Det vill säga att nyrenoveradefastigheter lämnas utanför denna studie.Syftet med rapporten är att undersöka hur hyressättningsprocessen fungerar förnyproducerade hyresrätter samt om de finns ett standardiserat utförande när hyresvärdarsätter denna hyra.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Syfte/purpose: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska spelmarknaden har påverkats av Internets framväxt. Uppsatsen avgränsas till att se hur Svenska Spel bemöter de nya konkurrenterna på Internet. Det vill säga vilka marknadsstrategier Svenska Spel använder sig av, dessutom undersöks hur spelarna värderar de nya spelmöjligheter som framkommit. / The purpose of this thesis is to investigate how the development of the Internet has affected the Swedish betting market. The thesis is limited to see how Svenska Spel is facing the new competitors on the Internet.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida bolagsstyrning har en påverkan på ett bolags rapportering av CSR på den svenska marknaden. Liknande studier finns utförda i andra länder men det finns ett kunskapsgap i Sverige och förhoppningen är att komma med ett resultat som är mer tillämpbart för svenska förhållanden. Eventuella resultat kan komma till nytta för företag som vill förändra sina CSR policyer.Metod: Vi använder oss av en kvantitativ ansats för att med hjälp av statistiska metoder svara på vår problemformulering. De metoder vi har använt är korrelationsanalys, för att undvika problem med multikollinearitet, och därefter en multipel regressionsanalys för att testa sambandet mellan beroendevariablerna (CSR rapportering) oberoende variablerna (styrelsens sammansättning) och våra kontrollvariabler.Slutsats: Vår slutsats är att en bolagsstyrelses sammansättning påverkar företagets rapportering av CSR. Fler kvinnliga ledamöter i styrelsen leder till en ökad rapportering av både miljömässig och social CSR.

Den svenska alkoholmarknaden har la?nge pra?glats av monopol. Pa? senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med laga?ndringen fra?n 2007 da? privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna laga?ndring har o?ppnat upp mo?jligheten fo?r internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden.

Uppsatsen unders?ker om det finns en generell princip om likabehandling inom f?retagsobligationsmarknadsr?tten i Sverige, med s?rskilt fokus p? regleringen av obligationsinnehavares r?ttigheter i f?rh?llande till emittenter. Genom redog?relse och analys av de r?ttsliga utg?ngspunkterna konstateras det att EU-r?tten ensamt inte f?reskriver likabehandling av obligationsinnehavare ut?ver den l?pande informationsgivningen. D?remot talar den svenska implementeringen av ?ppenhetsdirektivets krav i 18 kap.