Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Uppsatsens syfte är att belysa kommunikationsmedel som fyra högstadielärare i ämnet svenska som andraspråk använder i sin undervisning för att kommunicera med andraspråkselever samt att lyfta fram tillvägagångssätt som dessa lärare använder för att eleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket.  Frågeställningarna är: Med vilka kommunikationsmedel kommunicerar lärarna med andraspråkseleverna i ämnet svenska som andraspråk? samt Vilka tillvägagångssätt använder lärarna i ämnet svenska som andraspråk för att andraspråkseleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket? Undersökningens empiri består av fyra narrativa intervjuer utifrån två öppna frågor. Det empiriska materialet analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys och redovisas genom både huvud- och underkategorier. Resultatet gällande kommunikationsmedel visar att samtliga fyra respondenter använder verbal-, icke-verbal-, bild/symbol- och individanpassad kommunikation samt kommunikation med understöd av elevernas modersmål. Resultatet angående respondenternas tillvägagångssätt visar att samtliga respondenter använder individanpassade aktiviteter och uppgifter samt att de flesta respondentera dessutom använder grupparbeten, klasskamraternas kunskaper och elevernas modersmål.

För en investerare finns flera olika typer av investeringar att välja mellan där två av dessa är investmentbolag samt aktiefonder. Avkastningen för de båda alternativen bör avspegla risken vilken respektive investering besitter.Denna uppsats undersöker vilket investeringsalternativ, svenska investmentbolag eller svenska aktiefonder, som ger bäst avkastning i relation till risken för investeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns någon skillnad i risk och avkastning mellan svenska börsnoterade investmentbolag och svenska aktiefonder samt vilket av dessa två alternativ som genererar högst avkastning i förhållande till risken.Uppsatsen har valt att avgränsas till 16 stycken Sverigefonder samt 4 stycken svenska investmentbolag under perioden 1999.01.01 ? 2008.12.31. De data som använts i uppsatsen är främst kvantitativ i form av sekundärdata, men även kvalitativ i form av en intervju.

Den 7 oktober 2001 anföll en koalition ledd av USA, Afghanistan för att döda eller tillfångata ledare och medlemmar av terrornätverket Al-Qaeda som skyddades av talibanregimen som styrde i landet. Sedan 2006 har Sverige lett återuppbygnadsprojektet vid PRT Mazar-e Sharif. En av de mest inflytelserika teoretikerna inom upprorsbekämpning (COIN) är den franske officeren David Galula som i mitten av 1900-talet formulerade sin teori om upprorsbekämpning och vikten av att skaffa sig civilbefolkningens stöd för att genomföra en lyckad COIN-operation. Studien använder sig av Galulas teori om COIN och hans åtta punkter som analysverktyg vid studien om den svenska insatsen i Afghanistan. Av studien framgår att den svenska insatsen skiljer sig mot Galulas teori på flera punkter.

Hur åldersstrukturen i ett land påverkar den ekonomiska tillväxten i Sverige är en aktuell fråga, då den svenska befolkningen håller på att bli allt äldre. Det kommer att påverka ekonomin på flera sätt. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förändringar i den svenska åldersstrukturen har påverkat den ekonomiska tillväxten i Sverige, samt försöka ge en fingervisning om hur de framtida förändringarna kommer att påverka den ekonomiska tillväxten. En regressionsanalys med förklarande demografiska variabler genomförs för att utreda hur den svenska åldersstrukturen har påverkat den svenska ekonomiska tillväxten. Regressionsanalysen är gjord efter inspiration av en Solow-modell som har utvecklats med demografiska variabler.Resultatet visar att olika åldersgrupper påverkar den ekonomiska tillväxten på skilda vis.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avståndsstimulansen kan ha haft en inverkan på svenska direktinvesteringsflöden under åren 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjälp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mäter faktorerna som påverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstånd till investeringarnas tilltänkta mottagarland. Våra resultat visar att under denna tidsperiod har länder som har uppfattats vara psykiskt avlägsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar än de som har upplevts som psykiskt närbelägna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avståndsstimulansens inverkan på investeringsbesluten bör kunna minskas med hjälp av kunskaps- och erfarenhetsrika nätverk.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål.

Uppsatsens syfte är att undersöka några grundskoleelevers syn på ämnet svenska som andraspråk utifrån dess bakgrund som ett stödämne. När ämnet introducerades i Lgr 80 syftade det till att vara ett nybörjarstöd, vilket går att utläsa i ämnets kursplan. Som en följd av detta har det funnits delade uppfattningar om huruvida ämnet ska vara självständigt med egen kursplan eller om kursplanen i svenska ska följas. Frågan omdebatterades flitigt under 90-talet och påverkade implementeringen av ämnet i samband med etablerandet av Lpo 94. Med tanke på ämnets historia har det varit av uppsatsförfattarnas intresse att närmare studera dagens kursplan som återfinns i Lgr 11.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppen genre och texttyp används i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielärare i svenska tolkar begreppen och ser på begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskämnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lärarnas förståelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningsläget. Lärarna har även en skiftande syn på huruvida begreppen är relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses väsentlig är att elever bör kunna förstå att olika texter har olika funktion.

Syftet med denna uppsats är att studera elevers tvåspråkiga användning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vänner. 41 elever i årskurserna 4-9 har fyllt i en enkät som behandlar ämnet tvåspråkighet. Dessa elever går i en tvåspråkig skola och utifrån deras svar har jag försökt att ta reda på i vilka sammanhang eleverna talar respektive språk samt om det finns någon skillnad på pojkars respektive flickors val av språk beroende på situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkäten.Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget är med föräldrar, där de flesta informanter talar finska.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.

I denna studie undersöks effekterna av en minskning av den svenska kärnkraften på elpriset för svenska hushåll på den nordiska elmarknaden. En grafisk modell som är baserad på utbudskurvan för elkraft och en ekonometrisk modell har används i analysen. Den ekonometriska modellen bygger på tidsseriedata över perioden 1970-2013 för sex variabler som historiskt kan antas ha påverkat elpriserna. Studien har avgränsats till insamling av datamaterial från Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultatet från den grafiska modellen visar att en 20 procents minskning av den svenska kärnkraftsproduktionen skulle leda till en höjning av hushållens elpriser med drygt 9 procent.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader på tre olika nivåer. (1) På den nationella nivån framhålls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrätten och den generösa sjukförsäkringen som potentiella orsaker till att sjukfrånvaron är högre i Sverige än i Danmark. (2) På den organisatoriska nivån konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt på hälsa och välbefinnande samt använder formella policys i större utsträckning än man gör på de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades även på den individuella nivån. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anställda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frånvaropolicyn uppfattas.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmål än svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. Frågor vi använt oss av i studien är hur barn och elever med annat modersmål än svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollärares och lärares pedagogiska arbete med språkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi går mot ett mer mångkulturellt samhälle tycker vi detta är ett högst relevant ämne att undersöka inför våra kommande yrkesliv där vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med studien är att få en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmål än svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi få mer kunskap om hur vi som verksamma lärare och förskollärare ska arbeta med dessa barn på bästa sätt för att stödja deras språkutveckling, på våra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gällande barn med annat modersmål än svenskas, ser ut både i förskolan och grundskolan är att få en insikt i varandras arbete.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger gör de val kring litteratur som eleverna på grundskolans senare år läser i ämnet svenska som andraspråk. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger från två olika skolor. I arbetet får läsaren inblick i pedagogernas verklighet och det dras kopplingar till relevant forskning kring ämnet. I resultatet framkommer det att de främsta skälen bakom pedagogernas litteraturval handlar om textens innehåll och språkliga nivå samt elevernas erfarenheter, förförståelse och språkliga nivå. Det är viktigt att textens och elevernas repertoarer samspelar för att eleverna ska kunna ta till sig och känna igen sig i en text.