The purpose of this study is to investigate how two elementary schools work with Swedish and Swedish as a second language through four teachers thoughts and perceptions. My issues are: How do the teachers perceive the Swedish classes in the school, and how do they perceive that they are conducting it? Which examples of material for teaching do the teachers show me and how do they use it in each school? Do the work with Swedish and Swedish as a second language in the multi-ethnic school and the more mono-ethnic school differ according to how the teachers perceive they are conducting it? Do the teachers think that the equivalent education that is part of the curriculums values and mission always is maintained and why/why not? My study is performed from a sociocultural perspective. My conclusions are that the teachers from the multi-ethnic school are more aware of how to work with Swedish or Swedish as a second language regardless of the students ethnic or national origins. Some aspects of how the teachers work with Swedish are equal with each others, but there are differences to.

Syftet med examensarbetet är att tillföra ny kunskap inom den svenska earnings management forskningen genom att undersöka kapitalstrukturens eventuella korrelation med earnings management. Uppsatsen har en kvantitativ metodansats, paneldata regressionsanalys används för att genomföra studien. Arbetet grundar sig i tidigare forskning på earnings management området. Vidare prövas Debt-to-Equity teorin mot den svenska marknaden. Den empiriska undersökningen utgår från 231 företag listade på den svenska börsen under tidsperioden 2003-2007 och en negativ korrelation konstateras mellan earnings management och kapitalstruktur.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur arbetar pedagogerna på en Reggio Emilia förskola med flerspråkiga barns språkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska språket hos flerspråkiga barn? Teorin som jag har använt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken får barnen rätt att använda sina ?hundra språk?.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Undersökningens syfte är att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i läromedel i svenska som andraspråk. Dessa läroböcker är för många vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige då böckerna inte bara ger information om språket utan också om svenska traditioner, levnadssätt och hur man klarar sig i samhället.I resultatet framgår att läroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invånare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del är relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer också vilket kan vara ett problem då läsaren, d.v.s. invandraren får en skev och vinklad bild av verkligheten..

Uppsatsen behandlar den svenska Försvarsmaktens reformering från invasionsförsvar till insatsförsvar utifrån ett teoriprövande perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att förklara reformering eller om det är tillräckligt att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen? Uppsatsen visar på att realismens och konstruktivismens teoretiska förklaringskraft till reformeringen är tillfredställande samt att den svenska säkerhetspolitiska retoriken domineras utav en nyttomaximerande logik. Därav är slutsatsen att det inte krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att förklara den svenska försvarsmaktens reformering utan det räcker att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen..

Många invandrare i Sverige har en akademisk utbildning från sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare så kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien är att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljära Sfi- skolan.

Varje år träder ca 50 000 människor ur Svenska kyrkan och avsäger sig därmed rätten att begravas i Svenska kyrkans ceremoniella ordning och lokaler. Man träder ut ur kyrkans ordning, och ut ur kyrkans rum, men man träder inte in i något annat. Mitt kandidatarbete är ett försök att visa på en annan ordning och andra rum. .

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ?praktiskt-estetiskt? ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

I denna uppsats kommer jag att studera problemet med det minskade intresset för utövandet av orientering i Sverige, och undersöka hur Svenska Orienteringsförbundet har förhållit sig till detta problem, samt hur de har jobbat med kommunikationsfrågor för att möta denna negativa trend. Jag vill också samla och återge kunskap om hur engagemang i ideellt föreningsliv har för drivkrafter, samt dess roll i samhället med fokus på socialt kapital.Vad finns det för olika faktorer som bidrar till det minskande intresset för orientering i Sverige?Hur förhåller sig Svenska Orienteringsförbundet till denna negativa trend, och h.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar svenska som andraspråkselevers motivation att lära sig svenska som andraspråk på gymnasiet. Forskningsfrågorna är: 1. Hur motiverade är eleverna i undersökningsgruppen att lära sig svenska? 2. Finns det någon som helst giltighet i de förklaringar till motivationen som forskningen redan har fört fram? 3.