Sök:

Sökresultat:

16439 Uppsatser om Svenska miljörätten - Sida 25 av 1096

Svenska som andrasprÄk och svenska i gymnasial utbildning: en jÀmförande studie av de bÄda skolÀmnena

Denna C-uppsats handlar om Àmnet svenska som andrasprÄk i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk skiljer sig frÄn gymnasieÀmnet svenska och varför Àmnet ofta betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska. Jag har ocksÄ velat klargöra bakgrunden till varför svenska som andrasprÄk blev ett Àmne i den svenska gymnasieskolan. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad skiljer Àmnet svenska som andrasprÄk frÄn Àmnet svenska? Kan svenska som andrasprÄk betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska? Varför infördes Àmnet svenska som andrasprÄk som gymnasieÀmne? Jag har kommit fram till att gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk infördes i gymnasieskolan 1 juli 1990.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 - Hur förÀndras den svenska revisionen och den svenska revisorns arbete?

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstÀrka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act Àr till skillnad frÄn den svenska koden för bolagsstyrning lag och gÀller direkt för 12 svenska företag, men Àven för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utlÀndska företag som blir tvungna att tillÀmpa lagen frÄn och med den 15 juli 2006. SÄ hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förÀndrats och hur kommer den att förÀndras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara pÄ ovanstÄende frÄga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, dÀr Ätta propositioner utvecklats frÄn redan existerande teorier sÄsom agentteorin samt organisatorisk inlÀrningsteori.

En jÀmförande studie av elevtexter frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk i Ärskurs 3

I föreliggande arbete undersöks elevtexter frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk i Ärskurs 3. Syftet Àr att jÀmföra första- och andrasprÄkselevers skriftsprÄk. De frÄgor jag har stÀllt mig Àr vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andrasprÄkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter nÀr det gÀller sprÄkliga drag och hur elevernas texter förhÄller sig till det nationella provets skriftsprÄkliga kravnivÄer. Den metod som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Àr kvantitativ textanalys.Resultatet i denna studie tyder pÄ att andrasprÄkselever inte nÄr upp till den sprÄkliga nivÄ förstasprÄkselever befinner sig pÄ, dÄ de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel Àn förstasprÄkselever. AndrasprÄkselever har en högre ordmedellÀngd Àn förstasprÄkselever, medan ordklassanvÀndningen kan sÀttas mer i samband med kön Àn med Àmne.

KÀrlek ? magi eller galenskap? : En kvalitativ undersökning av kÀrleksbegreppets dolda metaforik

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

VÄga,vilja och stÀrka det svenska sprÄket

Swedish as second language: A qualitative Study of Teachers view of pupils learning ability the Swedish language as the second language.

SprÄket, ett verktyg i matematiken : - modersmÄlets betydelse för begreppsuppfattning i matematik

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andrasprÄk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen nÀr andrasprÄkselever genomför uppgifter pÄ sitt modersmÄl respektive pÄ svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andrasprÄkselever i matematik. det fördes Àven samtal med modersmÄlslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. En elevaktivitet med utgÄngaspunkt i matematiska begrepp genomfördes pÄ svenska respektive pÄ arabiska med elever i Är 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmÄlet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andrasprÄkselevernas matematikinlÀrning anvÀnder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrÄn elevernas veklighet och vardag.

Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

LÀrares planeringsarbete inom svenska och matematik pÄ grundskolan

Syftet med denna studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur lÀrare arbetar med planering utifrÄn kursplaner och mÄl samt hur planeringen kan genomföras i Àmnena svenska och matematik pÄ grundskolan. UtifrÄn studiens syfte stÀlls dessa frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder lÀrare skolverkets kursplaner och mÄl i planeringen? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i Àmnet svenska pÄ grundskolan? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i matematik pÄ grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod med utgÄngspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lÀrare som arbetar med svenska och matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggörs att lÀrares planeringsarbete kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt och att de intervjuade lÀrarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

PĂ„ lur i etern

En av Ring P1:s ambitioner Àr att lÄta svenska folket fÄ en röst i etern och i den offentliga debatten. Men Àr det verkligen svenska folkets röst som hörs i Ring P1? Vem Àr det egentligen som ringer in?.

ModersmÄlundervisningens betydelse för andrasprÄksutvecklingen : En kvalitativ studie utifrÄn ett lÀrarperspektiv

Studien inriktar sig pÄ vilken roll modersmÄlsundervisningen har i andrasprÄksutvecklingen och tydliggör Àven om huruvida ett samarbete mellan Àmnet svenska som andrasprÄk och modersmÄlsundervisningen samt den övriga undervisningen Àr möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk. Valet av denna metod gjordes med anledning att fÄ möjligheten att lyfta lÀrarnas egna Äsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssÀtt och pÄ vilket sÀtt modersmÄlet anvÀnds i undervisningen i svenska som andrasprÄk.

Det finns tvÄ sidor av samma mynt : Hur den svenska valutakursen pÄverkar smÄ- och medelstora tillverkningsföretags internationella konkurrenskraft

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur svenska smÄ- och medelstora tillverkningsföretag eventuellt pÄverkas i tider dÄ den svenska valutakursen fluktuerar och förstÀrks kraftigt. Vidare har mÄlet med uppsatsen varit att studera om, och i sÄ fall hur dessa företags internationella konkurrenskraft och strategier pÄverkats som en effekt av den svenska valutakursens fluktuationer. Den teoretiska referensramen inkluderar huvudsakligen teorier som behandlar företags strategi och internationella konkurrenskraft. Dessa teorier har vi anvÀnt med mÄlet att studera och förklara hur företag hanterar den svenska valutakursens fluktuationer för att bibehÄlla sin internationella konkurrenskraft. Vidare sÄ har vi försökt finna samband mellan hur dessa förÀndrats under tid inom företaget och om utvecklingen kan förklaras med utvecklingen av den svenska valutakursen som pÄverkande faktor.

Webbutveckling : spelterminal för Svenska spel AB

Svenska Spel har en programvara för att hantera den spelterminal dÀr kassören matar in kunders köp av spel. Denna terminal har idag sina brister och begrÀnsningar som Svenska Spel hoppas skulle lösas med en webbaserad ersÀttare.Mitt examensarbete har grundats i att undersöka om denna översÀttning skulle vara möjlig samt vilka för och nackdelar detta skulle innebÀra. Rapporten hanterar dÀrför de problem som behövs lösas för att möjliggöra en sÄdan implementation Hur man ska gÄ tillvÀga och vad man bör tÀnka pÄ.Examensarbetet har resulterat i utveckling av en prototyp som har tillrÀcklig implementation för att möta specifikationskraven. I stora drag ser jag vÀldigt positivt pÄ lösningen Àven om det finns delar att ta hÀnsyn till.Rapporten riktar sig frÀmst till Svenska Spel, men ocksÄ till dig som Àr ny inom webbapplikationsutveckling och vill ha en bra start att utgÄ ifrÄn..

LĂ„ngsiktiga samband mellan aktiemarknader : En kointegrationsanalys av den svenska aktiemarknaden och fyra etablerade aktiemarknader

I denna magisteruppsats undersöks eventuella lÄngsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och aktiemarknaderna i Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. Detta sker genom en kointegrationsanalys med Engle-Grangers metod. Undersökningen omfattar Ären 1992-2010 och resultaten visar inga tecken pÄ att det skulle existera nÄgra lÄngsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och nÄgon av de utlÀndska aktiemarknaderna. Resultaten ger dÀrmed indikationer om att den svenska aktiemarknaden tillsammans med de utlÀndska aktiemarknaderna i undersökningen Àr kollektivt effektiva i Ätminstone den svaga formen enligt Fama (1970). DÄ inga lÄngsiktiga samband existerar bör Àven portföljdiversifiering mellan den svenska aktiemarknaden och de utlÀndska aktiemarknaderna i undersökningen fungera effektivt pÄ lÄng sikt..

Varför nivÄgrupperar man i svenska? Kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i grundskolans senare Är

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka uppfattningar om nivÄgruppering i svenskÀmnet pÄ högstadiet som finns hos nÄgra lÀrare med stor erfarenhet av arbetssÀttet. Metoden jag valt Àr kvalitativa intervjuer, och jag har intervjuat sex lÀrare med stor erfarenhet av att nivÄgruppera i Àmnet svenska, som alla jobbar pÄ samma skola. Resultatet visade att beroende pÄ vilken syn lÀrarna har pÄ Àmnet svenska och pÄ sprÄkutveckling sÄ har de ocksÄ olika instÀllningar till nivÄgruppering. Med en mer formaliserad syn pÄ svenska och sprÄkinlÀrning ter sig nivÄgruppering som ett naturligare val Àn om man har en funktionaliserad och kursplansorienterad Àmnessyn. Slutsatser som kan dras frÄn resultatet Àr att svenska passar mindre bra för nivÄgrupperad undervisning och majoriteten av de intervjuade lÀrarna stÀller sig emot eller Àr tveksamma till att anvÀnda arbetssÀttet i svenskundervisningen. Anledningen till att nivÄgruppering ÀndÄ görs Àr att mina informanter upplever pÄtryckningar frÄn skolledningen att arbeta sÄ och för att de kompromissar med kollegor i arbetslaget..

Strategier vid undertextning svenska till svenska ur ett jÀmlikhetsperspektiv

Med hÀnvisning till diskrimineringslagens skÀrpning beslutade SF bio, i syfte att förbÀttra tillgÀnglighet för alla, att alla svenska filmer ska kunna ses med svenska undertexter för hörselskadade. Detta möttes med kritik frÄn flera hÄll. Undersökningen har tvÄ syften. Det första syftet Àr att utreda om det finns fog för kritik som gör gÀllande att undertexter ?stör? och förstör filmupplevelsen.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->