Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

Syftet Àr undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att fÄ ökad kunskap om vilken pÄverkan den har pÄ organisationens interna sÄvÀl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur pÄverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehÄllsanalys av medietexter frÄn en dags- respektive kvÀllstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhÀllet, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vÄr analys och vÄra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som rÄder bestÄr organisationen av en mÀngd identiteter som Àr svÄra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan pÄ organisationens image. Det pÄgÄende arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt sÄvÀl som externt..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur prÀster i nÄgra av Svenska kyrkans församlingar i VÀxjö stift har valt att utforma sitt konfirmandarbete. Studien undersöker hur konfirmandarbetet ser ut avseende rekryteringsarbete samt konfirmandundervisningens innehÄll och upplÀgg. Det undersöks ocksÄ hur detta överensstÀmmer med Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete och forskning kring konfirmanders tankar kring konfirmandarbete. För att genomföra undersökningen har en enkÀtundersökning genomförts bland prÀster i slumpvist utvalda församlingar i VÀxjö stift. Sammanlagt deltar 21 prÀster frÄn 16 församlingar.

Denna uppsats Àr en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prÀsters uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet Àr insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka stÄndpunkter har informanterna i frÄgorna om vigsel och Àktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frÄgorna om vigsel och Àktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frÄgorna om vigsel och Àktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 betrÀffande vigsel och Àktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm Àr centralt för de tvÄ informanter som Àr emot beslutet. De tycker ocksÄ att kyrkan behandlat frÄgan illa.

Uppsatsen behandlar konfirmationen inom Svenska kyrkan och dess förÀndrade teologiska betydelse. Materialet strÀcker sig frÄn handboken 1942 till det senaste nytrycket av "Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete" Är 2000 och utgörs av i första hand kyrkans offentliga dokument. Fokus ligger pÄ konfirmationsgudstjÀnsten och dÀrtill hörande ritual..

Syftet med denna uppsats Àr att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrÄn Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhÀllet och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervÀgande prÀglas av en frustration över oklara direktiv frÄn skollagen och Skolverket i frÄga om konfessionella inslag i den svenska skolan..

I denna uppsats undersöks det hur fem stiftsinformatörer upplever Svenska kyrkans skilsmÀssa frÄn staten. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur kommunikationen hanterades nÀr Svenska kyrkan skiljdes frÄn staten samt hur den kommunikationen hanteras idag. Uppsatsen behandlar Àven Svenska kyrkans kommunikationsstrategi. Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ. Syftet med en kvalitativ undersökning Àr att fÄ en tydlig beskrivning av det fenomen som uppsatsen vill belysa.Min huvudfrÄga Àr MÀrks förÀndringsprocessen fortfarande av inom, och bortom, kyrkans vÀggar, och pÄ vilket vis speglas detta i organisationen? För att försöka besvara frÄgan tillkommer Àven detaljfrÄgor kring hur förÀndringsprocessen kring bytet frÄn statskyrka hanterades, om informatörerna upplever nÄgon skillnad i kommunikationen sedan millennieskiftet, pÄ vilket sÀtt förÀndringen för Svenska kyrkan kommunicerades samt om uppsatsen kan hitta stöd för informatörernas svar i kommunikationsstrategin.Det var en lÄng utveckling som slutligen ledde till att Sverige förlorade sin statskyrka.

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan? som mest sysslar med ?religiösa aktiviteter? har vi nÀstan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sÄdant har upptrÀtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhÀllsengagemang kommit att fÄ allt störreproportioner. I detta samhÀllsengagemang har tvÄ delar blivit tydliga, den ena delen bestÄr idet arbete som sker dÀr en barmhÀrtigt hjÀlpande och omsorgsfull hand rÀcks till fattiga ochflyktingar.

Ju Àldre vi blir, desto oftare konfronteras vi med döden. NÄgon eller nÄgra gÄnger under vÄr levnad fÄr de flesta av oss ocksÄ vara med om att bestÀlla en begravning. Alla som har den erfarenheten vet att det finns mÄnga olika begravningsbyrÄer att vÀlja pÄ. Vilken byrÄ vi slutligen vÀljer kan bero pÄ en mÀngd olika saker. Det kan vara ideologiska skÀl som styr, liksom det kan vara tradition, tillgÀnglighet eller rekommendation frÄn nÄgon som tidigare haft god erfarenhet av en viss byrÄ.Lite förenklat uttryckt kan sÀgas att begravningsbranschen i Sverige Àr uppdelad mellan SBF (Sveriges BegravningsbyrÄers Förbund) och Fonus.

En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus pÄ Svenska kyrkan. Motiven studeras frÄn tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lÀra och reflektion, samt 3) De förÀldrar som valt att lÄta döpa sina barn. En stor spÀnning blir synlig i skillnaden mellan dopförÀldrarnas syn pÄ dopet och de övriga tvÄ aktörernas dopsyn. Men Àven mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lÀra finns avgörande skillnader, framförallt vad gÀller synen pÄ mÀnniskan och pÄ dopets eventuella nödvÀndighet. TvÄ möjliga vÀgar framÄt diskuteras; dels vad det skulle innebÀra att tydligare lyfta fram berÀttelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjÀnsten kan ses som ett kommunikativt vÀxelspel..

I uppsatsen undersöks Svenska kyrkans bekÀnnelseskrifter samt tio konfirmandböcker som Àr utgivna mellan Ären 1942 och 2007. Syftet med uppsatsen Àr att, med utgÄngspunkt i Svenska kyrkans bekÀnnelseskrifter, undersöka hur material som under modern tid varit och Àr vanligt förekommande i Svenska kyrkans konfirmandarbete presenterar dopet, dvs. vad som sÀgs och hur det sÀgs, samt om och i sÄ fall hur detta material Äterspeglar bekÀnnelseskrifternas presentation av dopet.Uppsatsen behandlar frÄgorna om hur dopet presenteras i bekÀnnelseskrifterna respektive konfirmandböckerna, om det finns samstÀmmighet mellan dessa samt om det gÄr att se nÄgon förÀndring i samstÀmmigheten över tid. Konfirmandböcker jÀmförs dels gentemot bekÀnnelseskrifterna och dels gentemot varandra.Undersökningen visar att det finns en spÀnnvidd i de konfirmandmaterial som undersökts och den kan ses som ett uttryck för varje tids försök att svara pÄ frÄgan hur kyrkan gör sitt budskap relevant för tidens konfirmander. Undersökningen visar Àven att bekÀnnelseskrifternas funktion som nÄgot som varje tids teologiska reflektion kan ta avstamp i Àr tydlig.

I denna studie har jag fÄtt nÄgra medarbetares syn pÄ sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant dÄ det Àr en multiprofessionell vÀrdeorganisation.  Jag beskriver de förutsÀtt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som prÀster och kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med personalansvar. Luthers kallelselÀra Àr en del av Svenska kyrkans vÀrdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan pÄ arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer.

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan? som mest sysslar med ?religiösa aktiviteter? har vi nÀstan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sÄdant har upptrÀtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhÀllsengagemang kommit att fÄ allt störreproportioner. I detta samhÀllsengagemang har tvÄ delar blivit tydliga, den ena delen bestÄr idet arbete som sker dÀr en barmhÀrtigt hjÀlpande och omsorgsfull hand rÀcks till fattiga ochflyktingar.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: Vilka skÀl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet vÀrdesÀtts av ungdomarna? Vilken, om nÄgon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att vÀlja kyrkans verksamhet Àr i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att fÄ uppger skÀl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i Äldern 16-18 Är i en församling i Göteborgs stift fÄtt diskutera kring varför de vÀljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var dÀr och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: UtifrÄn intervjuresultaten gÄr det att utlÀsa att den frÀmsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten Àr för gemenskapen och för att trÀffa vÀnner. Det tycker det Àr kul att vara dÀr och menar ocksÄ att det Àr enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever nÄgon press att nÀrvara varje gÄng och att det inte finns nÄgra krav pÄ prestationer. I övrigt vÀrdesÀtter ungdomarna att verksamheten Àr Äldersblandad och ger möjlighet att lÀra kÀnna framför allt Àldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfÀr gör att kyrkan kÀnns som en paus frÄn vardagen.