Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med mÀnniskor som tillhör Syrisk - ortodoxa kyrkan och en genomgÄng av litteraturstudier.Syftet Àr att genom intervjuer, litteraturunderstudier och vÄra iakttagelser forska kring identitet och identitetsförÀndringar hos kyrkans medlemmar. För att tydliggöra lite mer syftet med vÄrt arbete Àr att kyrkans medlemmar kommer frÄn lÀnder, dÀr religionen och en del andra traditionella vÀrderingar spelar en betydande roll i mÀnniskornas liv. Sverige pÄ mÄnga olika sÀtt Àr annorlunda inte minst nÀr det gÀller synen pÄ religion, familjen, barnuppfostran Àven synen pÄ demokrati och yttrandefrihet.Meningsskiljaktigheter kring etnisk identitet orsakar splitring bland kyrkans medlemmar medan Seyfo som en gemensam identitetsmarkör skapar tillhörighet. Kyrkans roll, som en enda identitetsmarkör och dess betydelse, hÄller pÄ att förÀndras hos gruppens medlemmar. DÀremot vilken/vilka identiteter kommer att fÄ mest betydelse för kyrkans medlemmar för att skapa gemenskap gÄr det inte med sÀkerhet att hÀvda.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste Ă„ren varit med om ett flertal förĂ€ndringar. En stor förĂ€ndring Ă€gde rum den 1 januari 2001, vilken kom att pĂ„verka Svenska kyrkans redovisning. FrĂ„n och med detta datum kom nĂ€mligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven pĂ„ Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig frĂ„n de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tĂ€nkas leda till en del problem.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att dĂ€refter ta fram en redovisningsmodell som bĂ€ttre kan tĂ€nkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken.Genomförande: En studie av samtliga stifts Ă„rsredovisningar samt tre samfĂ€lligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts pĂ„ samfĂ€llighets- och stifts nivĂ„.

I den hÀr studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien Àr att undersöka diakoners syn pÄprofetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och utmaningar. Slutsatsen Àr att diakonerna Àr mycket positivt instÀllda till profetisk diakoni, men de harsÀllan tid att Àgna sig Ät den ? kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta profetiskt kan varamycket tunga att bÀra och svÄra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2015..

Kap.1 Àr inledning,syfte,metod etc.Kap.2 i den hÀr uppsatsen behandlar syrisk-ortodoxa kyrkans grundande i Antiokia Är 37 dÀr Apostlarna för första gÄngen kallade sig för Kristna /Apg.11:19-20)uppsatsen behandlar ocksÄ det sprÄk (Arameiska/ syriska)som anvÀnds inom alla syrisk-ortodoxa kyrkorna runtom i vÀrlden,den tar upp kyrkans teologi och dogmer kortfattad,kyrkomötena i Nicea Är 325,Konstantinopel 381,och Efesos 431 dÀr beslutades om grunderna för den kristna teologin och tron, och det fjÀrde iCalcedonÄr 451 som delade den kristna kyrkan till tvÄ,vÀst som accepterade tvÄ naturer för Kristus,(gudomlig och mÀnsklig) och de orientaliska kyrkorna som accepterade tvÄ förenade naturer i en enhet, för Kristus.Kap.3 handlar om Syrisk-ortodoxa kyrkans institutioner och stiftelser i medlemmarnas ursprungslÀnder och i emigrationslÀnder,bl.a Sverige.Kap.4 handlar kort om medlemmarnas civila och organisationer..

Denna uppsats huvudsyfte var att studera debatten i den kyrkliga pressen i samband med separationen mellan kyrka och stat Är 2000.  Undersökningen har visat att  genomförandet av separationen mellan kyrka och stat tillsammans med de organisatoriska och juridiska förÀndringar som detta innebar orsakade en stundtals kraftig debatt i kyrkopressen. I min undersökning har jag följt debatten kring fyra av de hetaste debattfrÄgorna och Àven belyst en av de konflikter som uppstod genom det utbredda missnöjet mot kyrkordningen. Studien har visat att det uppstod splittringar inom kyrkan mellan prÀsterskapet och kyrkans högre ledning, framförallt kyrkomötet, och att missnöjet mot separationsbeslutet och kyrkoordningen var utbrett bland denna grupp. Uppsatsen har Àven visat att kyrkan tiden efter undersökningens spektrum har drabbats av en del av de svÄrigheter och motgÄngar, frÀmst genom minskat medlemsantal och försÀmrad ekonomi, som förutspÄddes bland en del av debattörerna under debatten 1995-2000..

Uppsatsen ska ge en bild av de olika förhÄllningssÀtten till gudstjÀnsten som finns inom Svenska kyrkan som i sitt uppdrag har att föra ut evangeliet. Det Àr gudstjÀnstens förhÄllande till den Augsburgska bekÀnnelsen, hÀr frÀmst inriktat pÄ den IV, V och den VII av de förnÀmsta trosartiklarna som ska utlÀggas. Vilka konsekvenser fÄr dÄ de skilda synsÀtten som rÄder i gudstjÀnstens utformning och gestaltning? NÄgra av de modeller som finns kommer att redovisas, frÄn den renodlade högkyrkliga till dagens aktuella former som bestÄr av en blandning av tidigare inriktningar tillsammans med nya koncept. Slutligen stÀller jag ocksÄ frÄgan om Svenska kyrkans uppgift och betydelse för dagens mÀnniska och hur hon lever upp till sin önskan och vision att nÄ ?alla? mÀnniskor med evangeliet.Sv.kyrkan Àr en evangelisk-luthersk bekÀnnelsekyrka och min frÄgestÀllning i denna uppsats Àr hur och om Sv.kyrkan lever upp till detta ideal eller inte.

Uppsatsen behandlar frÄgan om hur ÀmbetsbÀrare inom Svenska kyrkan anvÀnder timbreringar i deras heraldiska vapen. Detta bruk jÀmförs sedan med bruket Church of England samt Romersk katolska kyrkan, vilka har en reglerad heraldik, i motsats till Sverige, och Svenska kyrkan.I uppsatsen lÀmnas Àven förslag till timbreringar för Svenska kyrkan..

The Swedish government ratified on May 1 2009 an amendment of marital law, resulting in same-sex marriage becoming legalized. With the rights of the Christian Swedish state church to officiate weddings originating from the same law, the church was thereby faced with two options: Either officially include same-sex couples in the Christian concept of holy matrimony and keep the right to officiate weddings; or give up the right to officiate weddings altogether. An official decision to accept the terms was reached on October 22 2009, but not without being preceded by an agitated medial debate.This research attempts to analyze the arguments of the debate in three stages: In the first stage the arguments are categorized according to their respective ideological standpoint. In the second stage these categories are examined from post-modern, social constructivist and socialization theory perspectives. Based on this, the third stage sees the arguments analyzed from a viewpoint based in the Copenhagen school concept of securization.The research concludes that the debate does not only simply feature two sides with differences of opinion; but rather that the arguments of the two opposing sides are founded in a common view of the other side as a fundamental threat to ones conception of a sound society..

Jag har skrivit om barnen och deras situation i samhÀllet. Min tanke Àr att barnen överöses av krav under hela sin uppvÀxt och att de sÀllan finner tid för att finna sig sjÀlv. Min tanke Àr att kyrkan skulle kunna hjÀlpa barnen att finna denna tid, men frÄgan kvarstÄr om ens de hinner med detta. I mitt första block tar jag upp dessa frÄgor i min inledning och har Àven en metoddel för att visa vilken litteratur jag tagit del av för att genomföra arbetet. Mitt andra block tar upp barnens situation idag, bÄde inom den egna familjen och inom skolan samt det övriga samhÀllet.

Syftet med uppsatsen Àr att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, fÄ en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser pÄ frÀlsningens innebörd och rÀckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebÀr för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlÀngningen ett försök att uttyda vad synen pÄ Kristus kan innebÀra för kyrkans framtid.De i syftet stÀllda frÄgorna som jag har sökt svar pÄ Àr:Vilka skillnader finns med avseende pÄ Kristus betydelse i den kristna tron?Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företrÀder stÀllningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?Resultatet av undersökningen visar att det inte finns nÄgon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instÀmmer i samma trosbekÀnnelse, samt att det finns bÄde ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid..

StudieobjektSvenska kyrkans branschanpassning av Ärsredovisningen.SyfteSyftet Àr att undersöka om och i vilken utstrÀckning församlingar och samfÀlligheter inom Svenska kyrkan tillÀmpar rekommendationerna i branschanpassningen och rekommendationen frÄn 2005 om ÀndamÄlsbestÀmda gÄvor i upprÀttandet av Ärsredovisningen.MetodStudien har skett med en kvalitativ metod. HuvudkÀllan har varit sekundÀrdata i form av Ärsredovisningar som har anvÀnts för att kunna besvara problemstÀllningen samt en komplettering med primÀrdata genom intervjuer. Den data som framkommit har sedan resulterat i en analys och tolkning som sammankopplar med teorin.SlutsatsEfterlevnaden av branschanpassningen bland församlingar och samfÀlligheter var pÄ vissa punkter bristfÀllig. Det var stora variationer i tillÀmpningen av branschanpassningen. De flesta bristerna kunde ses i förvaltningsberÀttelse och tillÀggsupplysningar medan resultatrÀkning, balansrÀkning och kassaflödesanalys höll relativt god standard.