Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbättras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket påverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan få på de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav är nödvändigt för att banker skall ha tillräckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lågkonjunktur.

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning gjorts gällande kopplingen mellan stresshanteringsbehov och taktik/stridsteknik i svenska normativa taktikdokument. Den svenska försvarsmakten skall kunna verka vid olika klimat och motståndare. Svenska militära chefer skall kunna bemästra ålagd uppgift oavsett rådande omständigheter. Akut stress är något som dagens chefer kan komma att ställas inför, hur individen reagerar är inget som går att förutse. Det är dock avgörande hur chefen agerar ur ett taktiskt perspektiv, vilket i sin tur leder till hur framgångsrika uppdragen blir.

Bakgrund: Under början av 2000-talet inträffade bolagsskandaler som har fått stor uppmärksamhet världen över. Detta ledde till att många länder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stärka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av självreglerande system, där bolagen antingen ska ?följa eller förklara? hur de tillämpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillämpas idag av de största noterade bolagen.

Denna studie undersöker den svenska pressens rapportering om barnsexturism åren 2000-2007. Genom kvantitativ innehållsanalys studeras avsändare bakom budskapet i artiklarna, aktiva aktörer och huvudsakligt innehåll. Analysen har sin grund i teorier om mediernas dagordning och om medielogik. För att öka förståelsen för den svenska rapporteringens förutsättningar görs en liknande men mindre omfattande studie för engelskspråkig press i Kambodja. Likaså genomförs kortare intervjuer med för ämnet relevanta personer.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger på Åland arbetar med detsvenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Meningen är att få kunskapom vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av för att främja det svenska språket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för språkutvecklingen. Studiengenomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjälpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarnträdgårdslärare. Utgångspunkten för analysen är det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna använde sig av rim, ramsor och sånger för attstimulera språket.

Syftet med vår studie är att analysera ett antal elevlösningar från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 samt att analysera hur några lärare som undervisar i de tidiga skolåren förhåller sig till elevers läsförmåga i årskurs 3. Ett ytterligare syfte är att jämföra lärarnas syn på elevers läsförmåga med de utvalda elevlösningarna. Våra frågeställningar berör vilka uppfattningar några lärare har om elevers läsförmåga i årskurs 3, vilka svårigheter som går att iaktta i de elevlösningar som vi samlat in samt vilka didaktiska konsekvenser som går att dra mellan lärarnas syn på elevers läsförmåga och elevernas fortsatta läsutveckling.Genom att bearbeta ett befintligt datainsamlat material som vi fått ta del av från Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet och genom att vi intervjuat fyra verksamma lärare om hur de ser på elevers läsförmåga har vi kunnat få svar på våra frågor. Resultatet visar hur viktigt det är att eleverna har en god läsförmåga för att nå måluppfyllelse för årskurs 3. För att eleverna ska kunna vidareutveckla sin läsförmåga har vi i vårt resultat sett hur stor inverkan både hemmet och skolan har t.ex.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk samverkar med yrkeslärare på gymnasiet på några utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lärarna är att höja elevernas motivation att läsa det gymnasiegemensamma ämnet svenska som andraspråk. Jag har utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp från praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag använt mig av en kvalitativ metod.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer. Viktiga slutsatser som har varit möjliga att dra i denna undersökning är att en migreringsstrategi är att föredra för svenska offentliga arkiv. Det kan även vara lämpligt för svenska offentliga arkiv att frångå OAIS- modellen och lagra teknisk metadata dels i informationspaketet och dels i en separat referensdatabas.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Utifrån frågeställningarna "Vilka författare finns representerade i läroböckerna och hur ser representationen ut med avseende på texternas genre och originalspråk, författarnas kön och när texterna är skrivna?" och "I vilka sammanhang används skönlitteraturen i läroböckerna?" undersöks det skönlitterära texturvalet och dess sammanhang i två läroböcker i svenska för gymnasieskolans svenskämne, Svenska etc. och Svenska timmar genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet vad gäller det skönlitterära urvalet i de undersökta läroböckerna visar att det kvantitativt sett finns en stark manlig norm och ett ännu starkare västerländskt perspektiv samt att de flesta skönlitterära texterna hör till genren lyrik men att epiken får större utrymme per utdrag. Dramatiken är underrepresenterad som genre i båda läroböckerna och kvinnliga dramatiker saknas helt.

Bakgrund till uppsatsens tillkomst är sista decenniets omvärldsförändring och Sveriges allt ökande engagemang internationellt med förband och officerare i multinationella staber. Uppsatsen avhandlar huruvida den svenska operativa underrättelsebedömandemodellen skall förändras mot bakgrund av hur USA:s Joint Intelligence Preparation of the Battlespace (JIPB) är uppbyggd. Uppsatsen utgår från hypotesen att JIPB är mer detaljerad och penetrerar djupare fler områden än den svenska motsvarigheten. Uppsatsen inleds med en beskrivning av de två modellerna. Härvid är den amerikanska modellen beskriven relativt ingående.