This thesis will explore how the medium of film is treated in the recently published Swedish textbooks and how these textbooks take into account the four different aspects of Cineliteracy.Cineliteracy is a theory which advocates the necessity of students' increased cinematic knowledge by presenting the four skill areas that should be included when it comes to teaching film in school. The theory implies students´ analytical skills, contextual knowledge and knowledge of the film canon as well as the development of students' skills to produce films. Cineliteracy theory finds support both within Swedish National Agency for Education and in recent Swedish research.This study includes investigation of eight new textbooks, adapted to the criteria for the new Swedish curriculum 2011. The analysis will be limited to textbooks for the course Swedish 1, since it is mandatory regardless of the orientation of the student?s education..

Syftet med denna undersökning är att studera vilka möjligheter barn med annat modersmål än svenska får för att utveckla sina språk i förskolan. Jag har observerat verksamheten på förskolan och sedan utifrån min observation gjort kvalitativa intervjuer med två pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartät stadsdel i en större stad i södra Sverige. Resultatet visar att språkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker både indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmålet är det som lägger grunden för en god språkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med..

Detta är främst en kvantitativ studie men även en kvalitativ sådan. Denna studie jämför satsadverbialanvändningen mellan åtta elever i årskurs nio som läser svenska och svenska som andraspråk. Material utgörs av deras uppsatser i det nationella provet. Syftet är att se skillnader angående satsadverbialanvändningen mellan uppsatser som har fått betyget G och VG för båda elevgrupperna och om betygsskillnaderna beror på dessa skillnader. Analysen av materialet görs framför allt genom satsscheman för både huvudsats och bisats för att avgöra antal, andel och placeringar av informanternas satsadverbial.           Resultatet visar att de informanter som fick betyget G använder fler satsadverbial än de informanter som fick VG gör.

Det här är en studie om språkutveckling med fokus på läsning. Jag har genom en enkätundersökning samlat in underlag för att kunna genomföra studien. Under denna undersökning har jag fått fram överraskande resultat. Genom denna studie har jag fått en större insikt om hur det är att inte ha landets officiella språk som modersmål. Resultaten jag har kommit fram till har varit att förväntade samt en del överraskningar.

Uppsatsen behandlar hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med att bygga upp ordförrådet hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andraspråk) och segregerad klass (svenska som andraspråk). Detta urval har använts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssätten. Följande frågor besvaras och diskuteras: På vilket/vilka sätt arbetar lärare med att bygga upp elevernas ordförråd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger på ordförrådet? Vilka för- och nackdelar kan de båda undervisningsformerna innebära gällande arbetet med ordförrådet?Tidigare forskning berör svenska som andraspråksämnets historia, attityder, andraspråksinlärning, vikten av ett rikt ordförråd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

Background Svenska Spel is a regulated company run by the state and government, where CSR, community and social responsibility is in focus. The highly regulated Swedish gaming market has in recent years become more exposed to competition by foreign unregulated betting companies thru Internet.Problem discussion There are two views regarding CSR and how they are affecting competitive advantage and profitability. On one hand, it suggests that companies foremost shall focus profits and act in the best interest of the shareholders. On the other hand, it connects CSR to be a contributor to competitive advantage that increases the company?s profitability.Problem formulation Svenska Spel is competing with other betting companies who doesn´t act under the same conditions, betting companies that don´t have a responsibility to the state.

Studiens syfte är att undersöka spelaktörers konkurrensförutsättningar över Internet på den svenska spelmarknaden.Den teknologiska utvecklingen har bidragit till ökad tillgänglighet vilket lett till att spelande över Internet vuxit sig starkt. Spelmarknaden är komplex gällande marknadsföring och på grund av att aktörer ska sälja en produkt till konsumenten som samtidigt kan ge negativa påföljder. Spellagstiftningen i Sverige är inte uppdaterad och är orsak till att landet blivit kritiserat av EU-kommissionen. Egentligen ska det råda monopol på den svenska spelmarknaden, men monopolet har blivit utsatt för konkurrens av externa aktörer som kan verka fritt på Internetmarknaden.Teorier som appliceras i denna studie är Internets påverkan på branschstrukturen och teorin om konkurrensutsatta marknader.Slutsatsen är att befintlig reglering med det svenska spelmonopolet kan ses ur olika perspektiv. Det ena är att marknaden kan betraktas som fungerande på grund av det ?Moment 22? läge som uppstått.

Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..

Idag produceras hälften av världens IT tjänster i Indien. Svenska företag ligger ungefär tre år efter sina brittiska och amerikanska kollegor vad gäller att köpa IT tjänster från Indien.Capgemini är ett globalt IT tjänsteleverantörsbolag som idag producerar en stor del av sina IT tjänster i Indien. Men bara en liten del av deras produktion i Indien riktar sig mot den svenska marknaden. Capgemini undrar vad det beror på. Uppsatsen syfte blir därav att ta reda på hur svenska företag ser på leveranser av IT tjänster från lågkostnadsländer och ta reda på vilka drivkrafter och hinder som existerar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att titta närmare på vad som ligger bakom när Svenska företag beslutar om att internationalisera sig. Närmare bestämt titta närmare på vilka faktorer som är drivkraften i internationaliseringen, och varför väljer företaget det land de gör i Asien.Metod: Jag har samlat in två typer av data för min undersökning, dessa är:? Litteratur? IntervjuerResultat & slutsats: Utlåtandet blir att Svenska företag i Asien väljer land efter vart de tror gynnar dem mest. Företagen vet att det är kulturella skillnaderna och för att minska dessa och de språkliga skillnaderna anställer de inhemsk personal. De politiska faktorerna ser företagen inte som en faktor som påverkar valet av land då det är ett problem som är snarlikt i alla länder i Asien.

Uppsatsen handlar om hur samhällslärare arbetar med att bemöta de svårigheter som finns i samband med undervisning på gymnasiet, i klasser där ett fåtal elever som har svenska som andraspråk ingår. Studien riktar sig särskilt in på undervisning andraspråkselever som integrerats i svensk grundskola under högstadiet. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med tre samhällslärare, verksamma inom samma gymnasieförbund. Frågeställningarna riktar sig in mot vilken kompetens läraren har, vilket stöd som finns i organisationen, samt lärarens planering och genomförande av undervisningen. Resultatet av studien visar att de deltagande samhällslärarna, trots att de arbetar inom samma gymnasieförbund, jobbar under olika förutsättningar.

ProblemVilka anledningar finns det för att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyråerna och hur överensstämmer det med Scanias incitamentsprogram?SyfteSyftet är att beskriva likheter och skillnader för anledningar till att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyråerna jämfört med Scania AB.Metod Vi har gjort en multipel fallstudie på grund av att vi har studerat flera organisationer.  Vi har samlat in information till empiri genom litteratur, artiklar, årsredovisningar och intervjuer. Intervjuerna har genomförts på revisionsbyråer. Gällande vårt jämförelseobjekt Scania AB har vi genomfört en telefonintervju, för att ta reda på vilka anledningar det finns att ha incitamentsprogram för svenska företag.SlutsatsVi kan konstatera att det finns fem anledningar för ha incitamentsprogram i svenska företag enligt revisorerna och dessa är: Rekrytera och behålla kompetens inom företaget, att fördela risken mellan ägarna och ledningen, att få ledningen att investera i projekt som gynnar företaget på långsikt, att styra ledningen till önskat beteende och att motivera de anställda till att prestera bättre. Det finns en likhet mellan revisorerna och Scania AB och den är att rekrytera och behålla kompetens inom företaget..

Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser.Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14.

Syftet med studien är att se om det finns samband mellan hur lärare uppfattar att deltagare på sfi tillägnar sig svenska språket bäst och hur deltagarna upplever att de lär sig bäst. Förhoppningen med undersökningen är att resultatet ska leda till eventuella förbättringar av sfi-verksamheten. Resultatet visar att lärarna uppfattar att deltagarna endast har lite kontakt med svenskan utanför skolan och deltagarna bekräftar detta. Lärarnas uppfattningar om att innehållet i undervisningen är adekvat överensstämmer med deltagarnas önskemål och behov, men deltagarna efterlyser fler möjligheter till diskussion i klassrummet. Beträffande frågan om det finns faktorer som påverkar inlärningen menar lärarna att vissa faktorer påverkar mer än vad deltagarna själva upplever men saknaden av familj och vänner kan påverka inlärningen..

Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s lojalitetsplikt gentemot bolaget. Då det i svensk rätt i princip saknas explicit reglering av området kompareras det svenska rättsläget med det engelska och amerikanska för att studera och jämföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker därmed besvara huruvida utländska tankesätt inom förevarande område kan tillämpas även inom den svenska rätten.I utredningen av lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frågan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jäv. Fokus ligger här på så kallad självkontrahering, eller self-dealing på engelska. Med detta avses förenklat att en medlem av bolagsledningen själv ingår avtal med bolaget.