Denna uppsats behandlar konfirmationens förändring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder från fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, från att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frågeställningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen då från nu? Vad står konfirmationen för idag till skillnad från då Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen är en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av något annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

Denna kandidatuppsats tar upp tankar kring hur de svenska biograferna kan komma att förändras i framtiden. Uppsatsen innehåller en historisk bakgrund om biografen, en enkätundersökning om film och biografvanor i Skövde och intervjuer med ett flertal personer inom den svenska filmbranschen. Uppsatsen fokuserar sig i grund och botten på tankar kring hur biografen kommer att förändras för biografpubliken där visningsförhållanden och tillgång till film är två viktiga aspekter. Uppsatsen lägger extra stor vikt vid vad som kommer att förändras i och med att den svenska biografen går in i en ny digitaliseringsera..

Sverige har en lång tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag ställs svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer än de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotståndare som har andra drivkrafter, medel och metoder än vad motståndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte är att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen äranpassad för denna motståndare. D.v.s. erhåller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod..

Sammanfattning. Syftet med den här studien var att ta reda på vad en grupp elever i skolår 6 visste om sina resultat i ämnet svenska i skolår 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var också att försöka ta reda på om de hade någon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjälp av en enkät med både fria och fasta alternativ. Alla elever i två klasser, 31 elever, svarade på enkäten.

Det här arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta tolk används vid utvecklingssamtal och skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har någon betydelse för elever med svenska som andraspråks resultat i skolan. Föräldrars delaktighet i sina barns skola är en viktig faktor för att stärka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvärdighet i skolan och därför är det viktigt att föräldrar som inte behärskar svenska ska ha samma förutsättningar att hjälpa sina barn som föräldrar till barn med svenska som modersmål. Enkätstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. Några skolor hade många elever med svenska som andraspråk, andra hade några få.

Den här studien ämnar studera sambanden mellan makrovariabler och aktieavkastning på densvenska marknaden. Studien fokuserar på den svenska aktiemarknaden de senaste elva årenoch makrovariablerna är inflation, ränta, arbetslöshet och växelkursen EUR/SEK. För att mätapåverkan från de makrovariablerna variablerna undersöks indexet OMXS30 och en multipelregressionsanalys utförs. Det finns sedan tidigare flertalet forskningsstudier inom områdetmed olika variabler vilka har gett resultat som både motsäger och styrker Fisher-hypotesenoch diskuteras i resultaten av denna studie. Majoriteten av de tidigare studierna är utförda påandra än den svenska marknaden och kommer således att fungera som en grund för dennastudie.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som påverkar de rörliga bolåneräntorna på den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information från Riksbanken. Vi har även undersökt sambandet mellan Riksbankens reporänta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 månader) bolåneräntor över en tioårsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. Vår undersökning visar att de viktigaste faktorerna som påverkar rörliga bolåneräntor är: bankernas upplåning, regleringsstandarder, klimatet på finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsättningar samt låntagarens förutsättningar.

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt i de diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling..

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) är alla forskare i svenska som andraspråk och de är överens om att ett villkor för att eleverna ska få optimal undervisning i svenska som andraspråk är att läraren gör en bedömning av vilken språklig nivå eleven befinner sig på. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur ämnet svenska som andraspråk organiseras på tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara på hur förutsättningarna ser ut för lärarna att språkligt kunna nivåplacera elever med svenska som andraspråk. Genom att intervjua de lärare som undervisar i svenska som andraspråk på högstadiet och komplettera med enkäter till mellanstadielärarna i samma ämne och i samma kommun så har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av ämnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som på skolorna spelar en direkt roll för lärarnas möjligheter att nivåplacera eleverna efter språkbehärskning: lärarnas utbildning och kunskaper i ämnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielärare, att undervisningen inte organiseras som lärarna önskar och skolledningens inställning till ämnet..

Studien behandlar hur ämnet svenska som andraspråk ges plats i skolan. Frågor som besvaras i uppsatsen är följande: Hur organiseras ämnet svenska som andraspråk i de för studien utvalda skolorna? och På vilket sätt främjas elevernas språk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin består av intervjuer och observationer där den kvalitativa forskningsmetoden har tillämpats. Två rektorer och två svenska som andraspråkslärare intervjuas i två olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslärare och svenska som andraspråkslärare sker under fyra veckor i dessa skolor.

Denna C-uppsats har två syften. Det ena är att studera samrådsprocesserna i den svenska miljörätten och i plan- och bygglagen (PBL) för att se hur dessa samrådsprocesser i dagsläget tillgodoser allmänhetens möjligheter att medverka i och att påverka miljöärendena. Det andra syftet med uppsatsen är att studera hur olika alternativa konfliktlösningsmetoder (ADR) har tillämpats i USA vid konflikter med allmänheten och i synnerhet vid konflikter som rör miljön. Tanken är att därefter diskutera möjligheterna att implementera de amerikanska lärdomarna till svensk miljörätt. Metoden för att studera dels den svenska miljörätten dels de amerikanska ADR- metoderna har varit deskriptiv.

Det här examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen påverkat den svenska fotbollen. Det utreds även om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjälp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det råder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens påverkan på svensk fotboll.

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska språket skiljer sig utifrån deras språkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras språkattityder och deras språkfärdighet, språkinlärning och språkanvändning. Nittioen enkäter delades ut och 89 svarade, varav 14 män och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utländsk bakgrund som läser svenska språket på Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att invandrare med låg landstatus har mer positiva attityder till svenska språket än invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till språkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med språkinlärning och språkanvändning.

Syftet med detta arbete är att jämföra International Baccalaureate Diploma Programme (IB), med svenska SP och NV program. Detta görs genom att besvara frågan hur innehållen i matematikkurserna på IB programmet skiljer sig från matematikkurser som ges i de svenska programmen. Inte enbart innehållet i kurserna jämförs utan även timplanen granskas för att undersöka om arbetsbördan i programmen skiljer sig åt. Den lättaste matematikkursen som undervisas i IB programmet, Mathematical Studies är mest lik de svenska Matematik A-C kurserna. Den andra IB kursen, Mathematical Methods täcker framförallt Matematik A-E kurserna medan den tredje kursen, Mathematics Higher Level stämmer bäst överens med Matematik kurserna A-F och Matematik-diskret.