Undersökningens syfte är att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form är och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden är 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar också upp vilka samtida debatter och samhällsangelägenheter man etablerat den svenska formen i och hur man använt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhällsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berättelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförändrad bild av den svenska formen och dess ursprung.

Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång frångrundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i..

Studien syftar till att förklara hur vägledningssamtal praktiseras inom tre valda verksamheter ? gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen samt Arenan (introduktionsprogram), utifrån verksamma studie- och yrkesvägledares upplevelser. Fokus ligger på (1) hur utformning i form av målsättning, målgrupp och yrkesbeskrivning påverkar samtalet, (2) hur sökandes behov påverkar samtalet samt (3) hur vägledarna motiverar val av vägledningsmetod.Intervjuer genomfördes med verksamma vägledare inom verksamheten och vald analysmetod för data var analys av meningsinnehåll. Teoretiska utgångspunkter för studien var ?samtalstyper? samt fem vägledningsmodeller vilka är välkända inom vägledningsområdet.Resultatet visade att på Arbetsförmedlingen påverkades samtalet starkt av målsättning.

Specialarbete, 15 hpÄmne: Svenska språketVT: 2013Handledare: Benjamin Lyngfelt.

Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk.

I uppsatsen undersöks hur prisområdesstrukturen på Nordpool samt överföringskapaciteter mellan Sverige och Nordpools övriga prisområden påverkar det svenska spotpriset på Nordpools spotmarknad. Problemet med hög grad av marknadskoncentration hos svenska elproducenter motverkas av att Sverige ingår i en större marknad via Nordpool. Uppsatsens frågeställning har besvarats genom att isolera effekten av ansträngda överföringskapaciteter och prisområdesstruktur i en regressionsanalys. Resultatet visar att det svenska spotpriset stiger när storleken på den svenska importen närmar sig den tillgängliga importkapaciteten. Det svenska spotpriset sjunker som en effekt av att Sverige utgör ett gemensamt prisområde tillsammans med övriga Nordpool.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fått ta del av två av klassernas läsloggar. Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det postmoderna, fritidsinriktade samhället krävs en ny allmänhumanistisk kompetens.

Syfte/purpose: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska spelmarknaden har påverkats av Internets framväxt. Uppsatsen avgränsas till att se hur Svenska Spel bemöter de nya konkurrenterna på Internet. Det vill säga vilka marknadsstrategier Svenska Spel använder sig av, dessutom undersöks hur spelarna värderar de nya spelmöjligheter som framkommit. / The purpose of this thesis is to investigate how the development of the Internet has affected the Swedish betting market. The thesis is limited to see how Svenska Spel is facing the new competitors on the Internet.

Infärgning är en form av ämnesintegrering och avser samverkan mellan kärnämnet och karaktärsämnet inom gymnasieskolan. Vi vill se vilka möjligheter och hinder samt vilka lösningar denna yrkesgrupp har för arbetsformen infärgning. Resultatet av studien kan kort sammanfattas med att i möjligheterna såg lärarna att eleverna får en helhets syn och ökad motivation. De hinder lärarna upplever är tidsbrist och relevanta läromedel. Lärarnas lösningar beskrivs i första hand som schema lagd tid för samverkan och genomförande av projekt.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva några gymnasieelevers tankar och uppfattningar kring skolämnet matematik. Vad är det som väcker deras intresse för matematik? Vad är det som motiverar dem? Vilka krafter och omständigheter är betydelsefulla för elevernas inställning till matematik? Jag erkänner att jag hade låga förväntningar grundade på egna förutfattade tankar om svenska elever. Men att träffa de tio eleverna var en överraskande upplevelse för mig. Att lära känna varenda människa fyllde mig med glädje.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan kan indentifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Med en kvalitativ metod intervjuades tre specialpedagoger, en speciallärare och två modersmålslärare där samtliga gav sin syn på hur arbetet och samarbetet fungerade. Resultatet visar att det är svårt att avgöra vad svårigheter hos en tvåspråkig elev beror på eftersom man inte alltid vet hur det ser ut på modersmålet. Därför har modersmålsläraren en viktig roll. Det råder delade meningar om hur samarbetet fungerar men samtliga var eniga om att en förändring måste ske..

Föreliggande arbete är en tematisk studie av existentialism i svenska noveller från 1990-talet. Syftet är att visa att existentialismen fortfarande är en viktig inspirationskälla för dagens författare. Undersökningen baseras på de existentialistiska tankarna kring ?en tudelad tillvaro?, ?relationer till andra?, ?gudlöshet? och ?frihet? och hur dessa har uttryckts i noveller av Ninni Holmqvist, Hans Gunnarsson och Peter Törnqvist. Analyserna visar att en tät relation mellan filosofi och litteratur gör sig gällande hos dessa svenska novellförfattare..

En innehållsanalys av Aftonbladet och Svenska dagbladets nyhetsförmedling av inebördeskriget i Libyen.

I följande arbete redovisas olika metoder på hur man lär ut svenska som andraspråk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det är att undervisa i detta ämne på gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning på olika nivåer? Arbetet inriktar sig på lärare som undervisar svenska som andraspråk. Vad vill lärare uppnå för mål med undervisningen samt vilka svårigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjälp av intervjufrågor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andraspråk, beroende på ålder samt intresse för att lära sig ett nytt språk.