Denna observationsstudie utgår från elevers bilder så som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat på semiotikens sätt att se på bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med läroplanen för grundskolan och kursplanen för bildämnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat ställs. Tre pedagoger, en från varje skola, är kompletterande informationskällor till elevernas bilder.  Studiens syfte är att försöka belysa hur den visuella yttranderätten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderätt och undervisningens mål kan se ut. I arbetet ställs frågor som: I vilken utsträckning är grundskolan en plats för visuell yttranderätt? Vilken funktion får elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? När blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och får representera en samlad bild av yttranderätten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder på att elevernas bilder har en svag ställning ur kommuni kationssynpunkt, då bilderna i större utsträckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition än som språkligahandlingar.

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet är att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter särskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsättningar som krävs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som undervisar elever som läser efter särskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare åldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det är stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsättningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende på om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny läroplan för grundskolan som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet kreativitet och sätta det i relation till den nya läroplanen, för att försöka förutsäga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att få utrymme i denna. Arbetet med detta kräver att jag även studerar tidigare läroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlägger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat är inte slutliga, i och med att den nya läroplanen inte ännu är presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya läroplanen kommer att ge färre tillfällen för kreativitet och skapande i svensk grundskola än nuvarande läroplan, Lpo 94..

Med denna studie har vi velat gå vidare utifrån tidigare forskning som visat att musikämnet har en lägre status i den Svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolans senare år, undersöka om anledningen kunde härledas från hur dessa lärare såg på kunskap och hur de värderade skolämnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lärare anser att kunskap är värdefull när den fyller en nytta, och att alla utom en lärare rangordnar skolämnen sinsemellan beroende på om ämnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusämnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat är att sådana värderingar av kunskap och ämnen sinsemellan som intervjupersonerna visat på har betydelse för den status musikämnet ges..

Med denna studie har vi velat gå vidare utifrån tidigare forskning som visat att musikämnet har en lägre status i den Svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolans senare år, undersöka om anledningen kunde härledas från hur dessa lärare såg på kunskap och hur de värderade skolämnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lärare anser att kunskap är värdefull när den fyller en nytta, och att alla utom en lärare rangordnar skolämnen sinsemellan beroende på om ämnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusämnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat är att sådana värderingar av kunskap och ämnen sinsemellan som intervjupersonerna visat på har betydelse för den status musikämnet ges..

Mitt syfte med den hör undersökningen är att belysa faktorer som kan styra valet av högläsningsbok bland klasslärare i årskurs tre i grundskolan. Mina frågeställningar var: Vilka böcker används vid högläsning av lärare i årskurs tre i grundskolan som ingår i min studie? Hur beskriver lärarna valet av högläsningsbok? Överensstämmer de studerade lärarnas beskrivning av faktorer som påverkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare än andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som påverkar lärarens val av högläsningsbok är språket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkännande, samt lärarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs tre..

Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden..

Denna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet.Undersökningen är kvalitativ då den syftar till att skapa en förståelse för lärarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom både deltagande observationer och intervjuer har studien också en etnografisk karaktär. Intervjuerna gjordes med två lärare, en kvinna och en man, på en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lärares klasser, årskurs tre och fyra.

Den här uppsatsen handlar om värderingar och om synen på litteratur och litteraturläsning i grundskolan under åren 1980-2011 och syftet är att undersöka dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie där skolans styrdokument i form av läroplaner och kursplaner i ämnet svenska utgör undersökningens primära källmaterial. Frågor som kommer att beröras i uppsatsen är hur synen på litteratur förändrats genom åren och hur introduktioner av nya läroplaner under den aktuella tidsperioden påverkat litteratursynen? Restultat som den här undersökningen ger är att det generellt råder en positiv syn på läsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig från de övriga två läroplanerna genom att det här finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska läsa genom att ge exempel på boktitlar.

Elever i grundskolan ska enligt skollagen ha tillgång till skolhälsovård som innefattar skolsköterska och skolläkare. Skolhälsovården ska arbeta förebyggande. Elever i grundskolan omfattas även av arbetsmiljölagen, där syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Sjukgymnaster har kompetens att undersöka, behandla och förebygga ohälsa. Arbetsområdena för sjukgymnaster är många och en tänkbar arbetsmarknad skulle kunna vara skolhälsovården.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera på handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhållningssätt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning är en semistrukturerad intervjumetod, utförd i två olika kommuner där målgruppen är nio lärare i förskolan samt nio lärare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter är att undervisa, utveckla, utreda samt rådgiva.

Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald.I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den Svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare i moderna språk ser på L2-elevers möjligheter att lära sig ett modernt språk på grundskolan. Utifrån en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lärare i moderna språk på grundskolan. Resultatet visar att lärarna betonar flera olika förkunskaper och förutsättningar för att L2-elever ska få börja läsa och kunna lära sig moderna språk. Dessa är kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra ämnen i första hand. Lärarnas syn på språkinlärning och vem ämnet moderna språk är till för är ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att välja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna får möjlighet till.

Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i grundskolan. Syftet med studienär att jämföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas igrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i grundskolan idag. Utifrån detta syfte hartre forskningsfrågor formats.Detta är en kvalitativ undersökning som utgått från ett induktivt förhållningssätt. Det är i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jämfört dokument från Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även två intervjuer med företrädare för ovan nämnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idé- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering på skilda sätt, där de förra anser att individen bör få utrymme att bestämma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.