Den svenska modeindustrin spÄs en ljus framtid och har trots 2000-taletslÄgkonjunktur nÄtt nya exportrekord. Den tuffa inhemska konkurrensen har gjort attetablering pÄ utlÀndska marknader blivit avgörande för de svenska modeföretagen.Det finns dock endast begrÀnsad kunskap om internationaliseringsprocessen för dennabransch.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka metoder som anvÀnds av smÄ ochmedelstora svenska modeföretag vid internationalisering och de bakomliggandeorsakerna till dessa metoder.Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning av fem svenska modeföretag som sedananalyserats med ett teoretiskt ramverk av internationaliseringsprocesser.Resultatet visar att det inte finns en applicerbar modell för branschensinternationalisering. De studerade företagen har alla inlett internationaliseringen medetableringar pÄ enstaka nÀrliggande, lÄgriskmarknader. Företagen har dÀrefter Àndratriktning i sin internationaliseringsprocess dÄ marknader lÀngre bort penetrerats. Vidvalet av dessa marknader har tidigare erhÄllen intern kunskap och nÀtverk, varitavgörande.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

En uppsats gĂ€llande HushĂ„llningssĂ€llskapets projekt mellan 1870-1910. Kvalitativt om skördeutfall, kreatursutfall, och förĂ€ndrade metoder inom jordbruket som förvĂ€ntades ge högre avkastning i Örebro lĂ€n. Samt kvantitativt om befolkningsmĂ€ngd, kreaturshĂ„llning, jordĂ€gare och jordbrukare i Askersunds landsförsamling, Viby- och LerbĂ€ck socken..

Att sÀtta personalen i fokus en modell om att möjliggöra för medarbetare? En fallstudie av Svenska MÀssan.

Bakgrund: Sverige blev EU-medlem 1995 ? lĂ„ngt efter de flesta vĂ€lfĂ€rdsstaterna i Europa.Åsikterna om vart EU-samarbetet bör leda Ă€r mĂ„nga gĂ„nger starka, vilket bl.a. kan ha satt sin prĂ€gelpĂ„ vilka vĂ€rderingar om EU som har förmedlats i lĂ€roböcker i samhĂ€llskunskap.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i tvĂ„ svenska lĂ€roböcker i samhĂ€llskunskap ?en skriven före och en efter det svenska EU-medlemskapet ? undersöka vilka vĂ€rderingar av EUsom dĂ€rigenom har förmedlats och pĂ„ vilket sĂ€tt dessa vĂ€rderingar har förĂ€ndrats.Metod: Med en kvalitativ textanalys och komparativ analys undersöks tvĂ„ svenska lĂ€roböcker isamhĂ€llskunskap, en frĂ„n 1982 och en frĂ„n 2007, med hjĂ€lp av ett frĂ„geschema.Resultat: LĂ€roboken frĂ„n 1982 har ett mer kritiskt förhĂ„llningssĂ€tt gentemot EU (EG) ochförmedlar framförallt negativa vĂ€rderingar om EU Ă€n lĂ€roboken frĂ„n 2007 som visar en positivinstĂ€llning till EU och som Ă€ven uppmuntrar till ett fördjupat samarbete med organisationen. BĂ„dalĂ€roböckerna talar dĂ€rmed framförallt för en bestĂ€md syn pĂ„ EU (EG) och presentationen av Ă€mnetförfaller dĂ€rför ensidig.

Övergripande frĂ„gestĂ€llning i studien har varit; pĂ„ vilket sĂ€tt och hur blir en muslimskimmigrant pĂ„verkad av integrationen till det svenska samhĂ€llet? Studien bygger pĂ„ sexintervjuade muslimska immigranter i Ă„lders gruppen arton till femtiofyra, bĂ„de mĂ€n ochkvinnor har blivit intervjuade. Resultatet har visat att muslimska immigranter uppleveren stor frihetskĂ€nsla av att komma till Sverige och ser det svenska samhĂ€llssystemetsom ett ?perfekt? system. Personerna som intervjuades berĂ€ttade om hur de har varitutsatt för diskriminering och negativa fördomar.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med och anvÀnder sig av lÀromedel i undervisningen i svenska som andrasprÄk. Studien Àr kvalitativt utförd och fyra lÀrare, verksamma vid tre olika skolor i en mellanstor kommun i Sverige. De har intervjuats om lÀromedel samt hur de anvÀnder dem i undervisningen. Denna studie visar att lÀroboken Àr det lÀromedel som dominerar under lektionerna samt att alla lÀrare inte har ett baslÀromedel. I undersökningen har det Àven framkommit att lÀrarna har en stor tilltro till tryckta lÀromedel men en mer negativ instÀllning till internetbaserade tjÀnster.

In this thesis, the conditions of using the maintenance method live work at the Swedish TSO, Svenska KraftnÀt has been analyzed. The study is limited to only include live work on 220 and 400 kV. The live work method is a type of maintenance that can be done, on lines or stations, even though they are still energized. The purpose of this thesis has been to map the present live work situation at these levels in Sweden. The study is based mostly on interviews with people who have specific field competence with in live work but also with personnel at Svenska KraftnÀt.

Our purpose was to research the new reform amendment" Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlÀnda invandrare", and whether the establishment of the reform is good and if it was a necessary amendment. For that reason, we have chosen to answer our purpose in these issues with this question formulation; how can the change of the law establishing operations influence the newcomers in the labour market, the problems the law intends to address, how the new change in the law is different from when the municipality "kommun" was responsible, and how the law can be discussed based on theories of social capital and weak ties. The method used in this study is from a adductive approach where the research is based on both empirical evidence and existing theory that interact between these two. The results that emerged in our work was that the newcomers within the labour market has been remote, the way the municipality?s addressed the problem did not work and the result of this was a new reform amendment, where a new participant established.

I det nutida vÀsterlÀndska samhÀllet Àr frÄgor kring etnicitet, identitet och vithet stÀndigt aktuella. Politiska framgÄngar i mÄnga europeiska lÀnder för högerextrema partier lyfter Äterigen fram frÄgor kring etnisk tillhörighet och vad detta faktiskt innebÀr och fÄr för konsekvenser i samhÀllet. Denna undersökning syftar till att undersöka hur fyra unga kvinnor med sitt eget eller sina förÀldrars ursprung i ett annat land upplever processer av identitetsskapande utifrÄn förestÀllningar om etnicitet och vithet. Genom intervjuer med dessa kvinnor analyseras om de upplevt etnicitet som viktigt i identifikationsprocessen, hur de upplevt utanförskap och hur de ser pÄ framtiden i ljuset av denna politiska utveckling. Slutsatsen av denna undersökning Àr i korthet att etnicitet inte alltid varit viktigt för dem, men att det gjorts viktigt av samhÀllet nÀr de blev Àldre.

Syftet med studien Àr att belysa vad man som lÀrare bör tÀnka pÄ i mötet och i undervisningen med andrasprÄkselever för att de ska fÄ ett rikt svenskt sprÄk. Ytterligare ett syfte Àr att fÄ en insyn i hur tvÄ mÄngkulturella skolor arbetar med mÄngfalden och hur man som lÀrare bemöter andrasprÄksförÀldrar. Jag har anvÀnt mig av 11 intervjuer för att fÄ kunskap om informanternas tankar om arbetet med andrasprÄkselever. Det informanterna har pÄtalat som viktigt Àr att andrasprÄkselever ska en god bas och utbyggnad av förstasprÄket. DÀrför Àr modersmÄlsundervisning och studieverkstÀder viktiga organisationer.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

En studie av vilka kroppsideal som rÄder i svenska modebloggar..

Internationella studier visar att elever i alla stadier har stora brister i evolutionskunskap ochhar svÄrigheter att lÀra sig evolution. Denna uppsats ger en översikt överevolutionsundervisningen i den svenska skolan och försöker klarlÀgga varför evolution Àr sÄsvÄrt att förstÄ och lÀra ut.Styrdokumenten för den svenska skolan betonar inte övergripande evolutionskunskaper,och i de flesta lÀroböcker har evolution litet utrymme. Svenska elevers kunskaper i evolutionÀr svaga, och Àven mÄnga svenska biologilÀrare verkar ha bristande förstÄelse.Evolutionsprocessen Àr svÄr att förstÄ, den krÀver ett helt annat tÀnkande ÀnvardagstÀnkandet. De flesta elever tillÀmpar vardagstÀnkande i sina förklaringar av evolution,och har dÀrmed ingen verklig förstÄelse av processen. Denna insikt mÄste finnas med iutformningen av evolutionsundervisningen, och lÀraren mÄste fÄ eleverna att tÀnka pÄ ett nyttsÀtt för att de verkligen skall förstÄ evolution..

Grammatikundervisningens plats i skolan har förÀndrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen Àr viktigare Àn nyttan för elever med svenska som modersmÄl i grammatikundervisningen pÄ gymnasieskolan idag. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning utreds gymnasiepedagogers syn pÄ ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om sprÄkets uppbyggnad, sprÄkets struktur och en medvetenhet om sprÄkriktighet.