Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

NÀr ska man egentligen börja med styrketrÀning för barn och ungdomar? MÄnga stÀller sig denna frÄga, men kan inte svara pÄ den. I denna kvantitativa enkÀtstudie undersöker vi hur det stÄr till med kunskaperna om styrketrÀning för barn och ungdomar hos handbollstrÀnarna i SmÄland-Blekinge Handbollsförbund. GÄr det att urskilja nÄgra likheter eller skillnader i kunskaperna om styrketrÀning i förhÄllande till trÀnarnas utbildningsnivÄ?Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan de utbildade trÀnarna och de trÀnare som saknar en formell trÀnarutbildning frÄn Svenska Handbollsförbundet.

Syftet med uppsatsen Àr att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn pÄ sjukhus. Vi vill uppmÀrksamma att yrket som lÀrare och pedagog strÀcker sig lÀngre Àn inom skolans ramar. Med utgÄngspunkt i litteratur i Àmnet, enkÀter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavÄrd studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen pÄ barns lek. Resultatet visar pÄ att leken enligt informanterna Àr en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan pÄ barn dÄ de hamnar pÄ sjukhus.

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhÀllsmedborgarna Àr ett smÀrtsamt faktum. Att arbeta med denna mÄlgrupp och möta den problematik som vanvÄrd av barn innebÀr, Àr vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien Àr interna samt externa handledare. Resultat frÄn denna studie visar bland annat pÄ hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa pÄverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta kÀnslor av Ängest och frustration.

Detta arbete handlar om barnrÀttigheter och frÀmst om den rÀttighet som barn har att fÄ sina röster och Äsikter hörda..

I Sverige insjuknar varje Är cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna Àr leukemi samt hjÀrntumörer. Trots att forskningen har utvecklats Àr det en fjÀrdedel av de drabbade barnen som inte gÄr att rÀdda. DÄ ett cancersjukt barn vÄrdas palliativt och sedan gÄr bort, pÄverkas en hel familj med förÀldrar och syskon. Att förlora ett barn Àr en fruktansvÀrd upplevelse.

I studien intervjuades sex stycken olika pedagoger frÄn olika förskolor. De intervjuade var förskollÀrare och barnskötare. Syftet var att fÄ reda pÄ vad pedagogerna i verksamheten gör för att hjÀlpa stammande barn samt ta reda pÄ hur viktigt pedagogerna anser att barnens sprÄkutveckling Àr. I intervjun fick pedagogerna bland annat frÄgan om vad de har för erfarenhet av stammande barn, hur dem arbetar med barns sprÄkutveckling och om de har trÀffat pÄ stammande barn under deras tid i förskolan.Intervjuerna skedde pÄ pedagogernas arbetsplatser pÄ en bestÀmd tid som passade pedagogerna som skulle bli intervjuade. Resultatet blev att de flesta av dem intervjuade pedagogerna inte hade stött pÄ nÄgra barn som stammade och pedagogerna som hade gjort det lÀt bara barnet vara utan att göra nÄgra speciella ÄtgÀrder.

Skolan Àr i stÀndig förÀndring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i vÄra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer nÄgra skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svÄrigheter fÄr i jÀmförelse med barn i behov av sÀrskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielÀrarna har att tillgÄ för att stödja dessa barn. Undersökningen Àr kvalitativ och utgÄr frÄn frÄgeformulÀr i form av en enkÀt med öppna frÄgor. Respondenterna som medverkat bestÄr av Ätta mellanstadielÀrare samt tvÄ specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka det kliniska anvÀndandet av melatonin vid sömnsvÄrigheter hos barn och ungdomar pÄ barnpsykiatriska kliniker i Uppsala lÀn.Metod: En tvÀrsnittsstudie genomfördes med en webbaserad enkÀt utformad i Google Forms. EnkÀten sÀndes sedan till urvalsgruppen som var lÀkare (n=29) pÄ barnpsykiatriska kliniker i Uppsala lÀn.Resultat: Resultatet visar att 13 av 14 lÀkare förskriver melatonin och Àven circadin till barn som lider av sömnproblem. De diagnoser som lÀkemedel vanligen förskrivs för Àr frÀmst ADHD, autism och depression. Förskrivning av lÀkemedlen sker till alla Äldersgruppen, vanligast var dock frÄn sju Är och uppÄt.Slutsats: Trots lÀkemedelsverket tveksamma instÀllningar till melatonin för behandling av sömnproblem bland barn förskriver 13 av 14 lÀkare i denna undersökning ut preparatet och anser att det fungerar..

I uppsatsen undersöks hur svenska infinitiver översÀtts till ryska. Som kÀlla har anvÀnts utdrag ur nÄgra skönlitterÀra svenska texter och deras ryska översÀttningar. Undersökningen Àr i huvudsak kvantitativ och hypotesen Àr att infinitiv förekommer oftare i svenska Àn i ryska. Förutom de direkta översÀttningarna av svenska infinitiver udersöks Àven nÄgra fall dÀr ryska har infinitiv utan motsvarighet i svenska. Slutsatsen blir att hypotesen stÀmmer bÄde för de direkta översÀttningarna och Àven nÀr man jÀmför det totala antalet infinitiver i kÀllsprÄks- och mÄlsprÄkstexterna..

Syftet med denna studie var att undersöka om barn Àr sÄ djupt rotade i traditionella genusmönster som samhÀllet och tidigare forskning vill pÄstÄ. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck frÄn syskon pÄverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i Är F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrÄn den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick frÄn bilder, tvÄ genustraditionella, en genusneutral samt tvÄ manipulerade bilder.

SamhÀllet förÀndras och blir allt mer mÄngkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och förÀldrar.I min undersökning intervjuade jag tvÄ pedagoger och fem förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola, dÀr jag gjorde tre observationer. Pedagogerna Àr mycket positiva i sin kommunikation med förÀldrarna. NÀr inte det talade sprÄket rÀcker till anvÀnder man hela sin kropp och tecken, alltsÄ pekar och ritar och ber barnen hjÀlpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det hÀnder att man inte förstÄr varandra och det kan skapa frustration nÀr man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.

The aim of this study is to identify the dominating discourse in Swedish newspapers concerning perpetrators who committed sexual offence against children. The study is based on the idea that the media representation play a significant role to the public opinion and awareness of the perpetrators. The study is based upon a selection of 103 articles published between January 2003 and November 2013, taken from four of the biggest daily newspapers in Sweden; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The methodological and theoretical approach in the study has been the one of discourse analysis through which one dominating discourse along with two subsidiary discourses could be identified. The discourse considered to be dominating is the one who presents the perpetrators through the discrepancy between the actions committed and the description of the perpetrator.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

VÄrt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svÄrigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som anvÀnds i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vÄrt mÄl Àven att undersöka om de utagerande barnens förÀldrar Àr med i pedagogernas arbete, svÄrigheter som kan uppstÄ i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgÀngliga för bÄde de utagerande barnen och pedagogerna pÄ förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgÄngen och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger frÄn olika förskolor i södra SkÄne har vi fÄtt fram svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar dÀr enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna..