Syftet med denna studie var att beskriva vilka behandlingsformer det finns för överviktiga barn och barn med fetma samt vilka effekter de har pÄ kroppsvikten.Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av deskriptiv ansats och sökningen av vetenskapliga artiklar skedde via databaserna PubMed och High Wire Press. Det var 19 stycken studier som svarade mot studiens syfte och frÄgestÀllning och inkluderades i studien.Av de behandlingsformer som presenterades i studien hade kirurgi- och lÀkemedelsbehandling den största effekten pÄ barn med fetma. Studien pÄvisade att de kombinerade behandlingsformerna inriktade pÄ beteende och kostförÀndringar tillsammans med fysisk aktivitet och som involverade hela eller delar av familjen hade den största effekten pÄ barn med övervikt. PÄgick den kombinerade behandlingen mer Àr ett Är kunde man se en positiv viktutveckling med en minskning av BMI pÄ de barn med övervikt som deltog.De övriga behandlingsformerna som presenteras visar var och en av dem en god effekt under behandlingstiden men avtar efter avslutad behandling.Slutsatsen författaren drar av denna studie var att de barn som behandlas tillsammans med familjen under en lÀngre tid och lÀr sig hur man förhÄller sig till kost och fysisk aktivitet, har störst chans att slippa gÄ in i vuxenvÀrlden som överviktig..

Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ om pedagogerna pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor arbetade medvetet med sprÄkutveckling utifrÄn bilder pÄ vÀggarna i innemiljön. Syftet var Àven att undersöka om barnen pÄ avdelningarna fann det intressant att kommunicera med andra barn och pedagoger om de bilder som fanns pÄ vÀggarna och i sÄ fall i vilka situationer samtalen Àgde rum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av relevant litteratur inom Àmnet, observationer i verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. En upptÀckt som vi gjorde i vÄr undersökning var att ingen av pedagogerna anvÀnde sig av bilder pÄ vÀggarna som ett sprÄkutvecklande verktyg. I vÄr undersökning visade det sig att barnen föredrog att samtala om de bilder som de hade en gemensam erfarenhet kring..

Till förskolan kommer allt flera barn med olika livsöden och bakgrunder i bagaget. Flera av dessa Àr barn som oroar förskollÀrarna och Àr mer eller mindre i behov av sÀrskilt stöd. Betydelsen och innebörden av barn i behov av sÀrskilt stöd Àr vÀldigt varierande. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur förskollÀrare resonerar kring behovet av diagnoser av förskolebarn som oroar och utmanar. Genom intervjuer med ett flertal förskollÀrare har vi nÀrmat oss vÄrt syfte med studien.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svÄrhanterliga, presterar under sin förmÄga, har dÄliga relationer till jÀmnÄriga och utvecklar ofta dÄlig sjÀlvkÀnsla. Bristande bemötande och rutiner frÄn omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till Ätminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhÄllning samt positiva stödpersoner i nÀrmiljön stÀrker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. DÀrför Àr det viktigt att stödja förÀldrar i att skapa den miljön för sina barn.Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden Àr en litteraturstudie dÀr artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys.

Till följd av att allt fler barn sondmatas har Àven svÄrigheterna vid övergÄng till oralt Àtande ökat. OmhÀndertagandet av dessa barn görs lÀmpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och lÀkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhÀndertagande av barn med ÀtsvÄrigheter ser ut med fokus pÄ sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vÄrdpersonal som arbetar med barn med ÀtsvÄrigheter. Transkriptionen analyserades, baserad pÄ Grounded Theory, genom meningskodning.

Forskning har visat pÄ goda effekter hos barn som har djur i sin omgivning. Barn som har en hög tillgivenhet till djur i hemmet visar bland annat en större empati och mer prosociala beteenden Àn barn som har lÀgre tillgivenhet till sina djur eller barn som inte har djur i hemmet. Denna effekt har Àven visat sig hÄlla i sig till vuxen Älder. Studier visar att en hunds nÀrvaro i ett klassrum kan pÄverka eleverna sÄ att de fÄr högre kognition, större empati, visar mindre aggressivitet och blir bÀttre socialt interagerade. Kombineras hundnÀrvaro med social trÀning för barnen blir effekten att barnen visar Ànnu mindre aggressivitet Àn om barnen endast fÄr social trÀning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

MÄnga elever i förskolan Àr flersprÄkiga, vilket kan fÄ konsekvenser för personalens arbete för deras behov av ökade kunskaper. För att dessa möten skall vara berikande för barnens utveckling krÀvs en medvetenhet hos personalen genom att de skapar ett arbetssÀtt som stödjer barnen i att utveckla tvÄ sprÄk och blir delaktiga i tvÄ kulturer. LÀrarna behöver dÀrför ta hjÀlp av andra metoder Àn bara talsprÄket för att kunna göra sig förstÄdda. En sÄdan arbetsmetod Àr TPR.Syftet med detta arbete har varit att jÀmföra TPR metoden med de strÀvandemÄl som ges i lÀroplanen för förskolan angÄende sprÄkutveckling hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. DÀrför gjorde vi en sammanstÀllning av de strÀvandemÄl angÄende sprÄk som ges i lÀroplan för förskolan stÀllda mot empirin samt litteratur.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera barns lÀrande genom lek i utemiljö. ForskningsfrÄgorna som legat till grund för studien lyder: Hur lÀr sig barn nÀr de leker och vistas i utemiljö? Samt; Hur tÀnker pedagogerna om utomhuspedagogik och om barns lÀrande i utemiljö? Studien grundar sig pÄ deltagande observationer av barns aktiviteter under sin vistelse pÄ en förskolas utegÄrd, samt pÄ intervjuer med förskolelÀrare vid samma förskola. Resultatet redovisades i berÀttande form dÀr barnens lek beskrivs i löpande text. Ur dessa berÀttelser beskrivs pÄ ett tematiskt sÀtt barnens lÀrande i utemiljön.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsÀttning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptÀcktes under uppsatsens gÄng och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade pÄ de olikariskerna som barn med funktionsnedsÀttning kunde utsÀttas för och i vilken utstrÀckning.Riskerna varierade frÄn psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ÀmnesomrÄdet söka, granska och sammanstÀlla befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsÀttning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jÀmförelse till barn utan funktionsnedsÀttning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur personalen pÄ förskolan arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilken stöd och hjÀlp personalen fÄr i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod anvÀndes och Ätta personer intervjuades. UtifrÄn det förskolepersonalen beskrivit framtrÀder ett arbetssÀtt i förskolan dÀr barnen inkluderas i gruppen och att de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte ska kÀnna sig annorlunda. Miljön Àr en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar dÀrför miljön efter barnens olikheter och mÄngfald. De mest framtrÀdande metoderna som personalen anvÀnder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder.

Sammanfattning:Denna uppsats handlar om barnsexturism och hur spridningen ser ut vÀrlden över. Uppsatsen tar upp ett kÀnsligt Àmne, barnsexhandel dÀr barnsexturism ingÄr. Barnsexturism innefattar nÀr en person reser frÄn ett land till ett annat för att begÄ övergrepp mot barn mot ersÀttning som gÄr till barnen sjÀlva eller till nÄgon annan. Barnsexturister kallas de personer som begÄr dessa brott mot barn och en barnsexturist kan vara vem som helst. En barnsexturist kan innan resan ha som syfte att ha sex med en minderÄrig.

Vad sÀger litteraturen samt barn sjÀlva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vÀnskap och vilka kÀnslor finns med nÀr barn leker? Vi tycker det Àr intressant och kommer att belysa detta utifrÄn vÄr problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i Äldrarna fyra och fem Är. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken Àr för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna Àr för barn. VÄra teoretiska grunder vilar pÄ Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.