I den svenska vÄrdpraxisen ses förÀldrar som en grupp individer som Àr med sitt sjuka barn pÄ sjukhuset. Det finns forskning som visar att förÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sina barn samt att de har förvÀntningar pÄ vÄrdmötet. Syfte med detta arbete Àr att belysa förÀldrars upplevelser nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus. Artiklarna analyserades med grund i Graneheim och Lundmans (2004) analys av kvalitativ forskning. Studien visar att förÀldrarna vill vara delaktiga i vÄrden av sitt barn, samtidigt som det finns för-vÀntningar pÄ förÀldrarna att medverka.

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE, Àr ett perceptuellt test avsett för bedömning av artikulation och nasalitet hos individer med talavvikelser relaterade till strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhÄla och svalg. Syftet med föreliggande studie var att göra en normering av SVANTE i Äldersgruppen 10 Är. Syftet var Àven att undersöka hur typiskt utvecklade 10-Äriga barn, utan nÄgra strukturella eller funktionella avvikelser i munhÄla och svalg, presterar avseende artikulation och nasalitet. I normeringsgruppen ingick 30 barn: 16 flickor och 14 pojkar. MedelÄldern var 9:6 Är. En bedömning av barnens förstÄelighet, velofarynxfunktion, artikulation, klang samt förekomst av nasalitet gjordes.Normeringen visar att barn i 10-ÄrsÄldern har god förstÄelighet och velofarynxfunktion.

Att bli mamma har alltid setts som ett sjÀlvklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades pÄ fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvÀmlighetsurval anvÀndes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhÄllande med en man.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken syn förÀldrar har pÄ den fria lekens betydelse för barns lÀrande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jÀmförs sedan mellan de olika lÀnderna.Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar;? Vad innebÀ begreppet fri lek enligt föÀdrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?? Vad anser förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lÀr sig genom den fria leken?? Vilka tankar och funderingar har förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angÄende deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan?För att samla in material anvÀnde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vÄrt res-lutat kom vi fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i svaren vi fick frÄn förÀldrar angÄende den fria leken jÀmfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. FörÀldrarna till barnen i den svenska skolan nÀmner flera begrepp och förmÄgor som barnen lÀr sig medan förÀldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med.

Att under sin uppvÀxt förlora en nÀra anhörig Àr en svÄr upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjÀlp ifrÄn vuxna i sin nÀrhet för att klara av sorgen.Det hÀr arbetet handlar om var vi som lÀrare kan fÄ stöd i hur vi kan hjÀlpa dessa barn. Vi tror att mÄnga vuxna kan kÀnna sig otrygga i en sÄdan hÀr situation och kan behöva hjÀlp och stöd frÄn nÄgon med mer erfarenhet och kunskap i Àmnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter frÄn olika instanser ta reda pÄ var vi kan hitta denna vÀgledning och hur den i praktiken kan gÄ till.I litteraturgenomgÄngen tas skolans roll i barns sorg, barns förstÄelse av döden i olika Äldrar och nÄgra av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem pÄ sÄ rÀtt sÀtt som möjligt.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Denna studies syfte Àr att jÀmföra hur man arbetar med barns sprÄkutveckling pÄ en etniskt homogen och en mÄngkulturell förskola, dÀr den etniskt homogena förskolan bestÄr av huvudsakligen barn som har svenskan som modersmÄl. För att kunna jÀmföra detta stÀllde vi oss frÄgor som: Hur ser pedagogerna pÄ sprÄk och nÀr anser de att ett sprÄklÀrande sker? Vi undrade ocksÄ hur pedagogerna tog tillvara pÄ barns flersprÄkighet och hur de arbetade sprÄkfrÀmjande pÄ deras avdelningar. VÄr tanke var att dessa frÄgor skulle leda till att se om dÀr fanns nÄgra likheter och skillnader i arbetet beroende pÄ om barnen Àr en- eller flersprÄkiga. Vi anvÀnde oss av kvalitativ metod för att kunna besvara de frÄgestÀllningar vi hade. Det empiriska materialet bestod av 7 intervjuer gjorda med tvÄ olika arbetslag.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilken hjÀlp beskriver pedagogerna att barn i behov av sÀrskilt stöd kan fÄ i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan fÄ för att hjÀlpa barn med sÀrskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov. Det Àr pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvÀrtom detta menar vÄr specialpedagog om vi intervjuade..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleÄldern har diagnoser, vÄra forskningsfrÄgor blev dÀrför följande, vilka diagnoser Àr vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ att barn i tidig Älder fÄr en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med förÀldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i tvÄ olika kommuner. Det vi fÄtt fram Àr bland annat att alla vÄra informanter nÄgon gÄng under sin karriÀr stött pÄ barn i behov av stöd. Vi har Àven fÄtt en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull Àr en diagnos inte viktig, men den behövs för att sÀtta in de resurser som Àr viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas pÄ bÀsta möjliga sÀtt..

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svÄrt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsÀttningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger pÄ sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, pÄ 3-5Ärsavdelningar, pÄ tvÄ skÄnska förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att ge utökad kunskap om hur man kan fÄ med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten pÄ en förskola. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptÀcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur pÄverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet Àr en förutsÀttning för att barn ska kunna leka, det Àr vÀsentligt att barn fÄr gott om tid pÄ sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan pÄ barns lek och att pedagoger kan hjÀlpa leksvaga barn genom att sjÀlva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Syfte:MÄlet med studien var att undersöka om prevalensen av hyperopi (och inducerad hyperopi) och astigmatism skiljer sig mellan barn med dyslexi och barn med ospecifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Blir de hjÀlpta av eventuell korrektion?Metod:Skolpedagoger i Kalmar, Nybro och MörbylÄnga lÀmnade ut inbjudan för synundersökning till barn med lÀs-och skrivsvÄrigheter.Synundersökninanra genomfördes pÄ C-optik synklinik i Kalmar.Tjugofyra barn med ospecefika lÀs- och skrivsvÄrigheter och nio barn med dyslexi deltog i undersökningen . En tid efter synundersökningen kontaktades förÀdrar för en uppföljningsintervju.Resultat: JÀmförelse mellan grupperna visade ingen skillnad med avseende refraktion. Alla barn som deltog förutom ett, ordinerades korrektion för hyperopi.

Denna studie undersöker barns trovÀrdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen pÄ barn som mindre trovÀrdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovÀrdighet samt om hur trovÀrdighet hanteras i social interaktion. Materialet bestÄr av utdrag ur Ätta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i Äldrarna 5-8 Är och 9-12 Är. Studien anvÀnder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovÀrdighet genom tre typer av trovÀrdighetsarbete.

Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ om barn med svenska som andrasprĂ„k var medvetna om sin sprĂ„kutveckling i skolmiljö. Jag ville Ă€ven undersöka hur barnen kĂ€nde att deras sprĂ„k utvecklades i skolan. Jag tog del av forskning kring Ă€mnet sprĂ„kutveckling och fann en hel del rapporter kring pedagogernas tankar och Ă„sikter om sprĂ„kutveckling, men fĂ„ som beskrev sprĂ„kutveckling ur barnperspektiv. Jag blev dĂ€rför intresserad av att undersöka barnens egna erfarenheter och tankar kring sin sprĂ„kutveckling i skolmiljön. Studiens frĂ„gestĂ€llningar: Är barn med svenska som andrasprĂ„k medvetna om sin sprĂ„kutveckling i skolmiljö? NĂ€r upplever barnen att deras sprĂ„kutveckling frĂ€mjas i skolmiljön? Jag genomförde en kvalitativ undersökning pĂ„ tio barn.

Dopstatistiken i Sverige sjunker, men Ànnu vÀljer en stor del av den svenska befolkningen att döpa sina barn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka dopsynen bland ett urval prÀster i Svenska kyrkan och bland ett urval förÀldrar som valt att döpa sina barn. Metoden jag anvÀnt mig av Àr den kvalitativa fallstudien med djupintervjuer. Mina frÄgestÀllningar innefattar hur dopets innebörd tolkas av Svenska kyrkans prÀster, samt kyrkligt och icke-kyrkligt aktiva förÀldrar. För att upptÀcka förÀndring eller kontinuitet över tiden har jag jÀmfört resultatet av min studie med resultat i studier genomförda i början av 1970-talet och början av 1990- talet.