BakgrundI leken utvecklas bland annat språket och tänkandet, samspelet och den sociala förmågan. I lekens värld återskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sätta samman erfarenheter på ett nytt sätt. När yngre barn lär, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att påverka sin vardag och där skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lärande stimuleras och utmanas.

Magnetresonanstomografi (MRT) är en avbildningsteknik som ger informativa bilder av kroppens inre strukturer. En av de stora fördelarna med denna teknik är möjligheten att manipulera kontrasten i bilden. Genom att styra den tid vävnaden ges för att relaxera kan skillnaderna i relaxationstid utnyttjas för att få en bild med tydlig kontrast. Bilden sägs vara viktad beroende på vilken effekt som framgår tydligast. Tre vanliga typer av bilder är: T1-, T2- och protontäthets-viktade bilder.

   SAMMANFATTNING Lina Högemark?Jag bor på Spanien?En studie om hur tvåspråkighetsutvecklingen av det svenska språket kan se ut i Spanien ?I live at Spain?A study on the bilingual development of the Swedish language might look like in Spain Antal sidor: 47  Studiens syfte är att belysa olika aspekter av tvåspråkighet och ge en fördjupad kunskap inom ämnet. Den empiriska studien syftar till att se hur fyra olika pedagoger som undervisar i svenska i Spanien ser på tvåspråkighet och vad som krävs av pedagoger och föräldrar för att det svenska språket skall utvecklas. Stort intresse ligger i huruvida ett språk måste introduceras före en viss ålder för att utvecklas optimalt samt om det finns några generella språkfel och bakomliggande orsaker till detta fenomen. Observationer med två svensk/spansktalande barn har utförts för att ge studien en djupare inblick i ämnet.

Att en bild säger mer än tusen ord är ett känt uttryck, att bilder talar till läsaren och innehåller väldigt mycket information som inte framkommer i ord är inget nytt. Bilden fyller många funktioner där den informerar, suggererar, pläderar och manar (Fridell, 1982, s. 12). Edwards kallar bildspråket för ett av våra allra första språk, vi börjar rita så fort vår hand kan greppa en krita, oavsett vilket modersmål vi har (Edwards, 2008, s. 93).

Den läroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att föräldrar har förhållandevis stor möjlighet att påverka sina barns skolgång. Läroplanen lyfter också fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. Frågan som fokuseras i den här examensarbetet är hur föräldrar till barn i de högre skolåren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie och en kvantitativ enkätundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag även kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av två föräldraintervjuer.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  Både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys har använts och materialet som studerats är Rapports huvudsändning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013.Syftet är att få syn på vilka förändringar som har skett under 20 år, kommer barnen till tals oftare än tidigare och vilka ämnen får de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.  Resultatet visar att barn får större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast både 1993 och 2013 är att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet från 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/våld/katastrofer.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Mitt syfte är att utveckla en förståelse för hur pedagoger i en specialförskola arbetar samt tänker kring hörselskadade och döva barns språkutveckling. Min huvudfrågeställning är: Hur arbetar pedagogerna i en specialförskola för att utveckla hörselskadade barns och CI-barns språk, nämligen teckenspråket och det talade respektive skrivna svenska språket? De metoder som jag använt mig av är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt observation av dessa pedagogers arbete före och efter intervjuerna. Slutsatsen av mina frågeställningar är att pedagogerna mest använder sig av det talade svenska språket i verksamheten med barnen. Teckenspråket använder man vid specifika tillfällen då barnen tillbringar tid med döv personal.

Vi går mot en tid med fler och fler bonusfamiljer, där halvsyskon och bonusbarn är någotvanligt och ibland förväntat. Att det ska vara svårt och kräver en del jobb är nog de flestamedvetna om, men hur blir det med kärleken mellan parterna som en gång blev förälskade?Uppbackningen från samhället är liten, samtalsforumen få och litteraturen begränsad (om änökande). Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur denvuxna kärleksrelationen påverkas av att leva med bonusbarn. Undersökningspopulationenbestod av fem kvinnor som lever med en man och hans barn från en tidigare relation.Frågeställningarna är: Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om relationen tillmannen? Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om sin relation tillbonusbarnen? Analysmetoden är en narrativ analys där kvinnornas berättelser återges i formav citat och i en berättande form.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

När det gäller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) är evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstånd. Medan det finns få bevisvarken för eller emot tillämpningen av ISTDP på barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fått författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbättre val än att börja forska om tillämpningen av ISTDP tekniker på barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig från dem som används med vuxna. Dennalitteraturstudie är ett teoretiskt förslag för att använda ISTDP med fokus påmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. När det gäller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvändigheten att fästa blicken på andra evidensbaserade metoderockså när det gäller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP är en sådan evidensbaserad metod.

I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten..

Sjukvården i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha språk, kultur och religion som skiljer sig från vårdgivarens. Detta kan skapa svårigheter för vårdgivaren i det tvärkulturella vårdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv på det tvärkulturella vårdmötet är sällsynt. Därav denna studie.Syftet är att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vårdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtätaste audionommottagningar.

Syftet med denna undersökning är att studera vilka möjligheter barn med annat modersmål än svenska får för att utveckla sina språk i förskolan. Jag har observerat verksamheten på förskolan och sedan utifrån min observation gjort kvalitativa intervjuer med två pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartät stadsdel i en större stad i södra Sverige. Resultatet visar att språkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker både indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmålet är det som lägger grunden för en god språkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med..

Syfte: Studiens syfte är att synliggöra några pedagogers förhållningssätt, strategier och metoder kring barn som beskrivs ha samspelssvårigheter i förskolan. De frågeställningar studien utgår ifrån är: ? Vilken förståelse och kunskap har pedagogerna när det gäller barn i samspelssvårigheter? ? Hur ger pedagogerna barnen stöd i att bli mer delaktiga i lek och vardagliga aktiviteter i interaktion med andra barn och vuxna? ? Hur beskriver pedagogerna sin samverkan till vårdnadshavarna?? Hur beskriver pedagogerna det externa stödet gällande arbetet med barn i samspelssvårigheter?Teori: Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, där man ser att den rådande kulturen och de sociala miljöförhållandena påverkar barns inlärning ? utvecklingsprocess. Imsen (2006) skriver att Vygotskij anser att den intellektuella utvecklingen och tänkandet tar sin utgångspunkt i social aktivitet. Han menar att inget lärande sker utan att individen samspelar med den sociala omgivningen, både i och utanför skolan (Imsen, 2006).