I denna undersökning konstrueras fundamentala aktieindex med aktier innefattade av indexetStockholm OMX30 under perioden 1999-04-01 till och med 2009-03-31. Dels konstruerasenskilda index där indexeringen sker efter faktorerna bokvärde, utdelning, försäljning, resultat,kassaflöde och antal anställda, dels ett index där faktorerna sammanvägs. Detta för att undersökahuruvida fundamentala index bättre speglar företags fundamentala värde och därmed genererarhögre riskjusterad avkastning i förhållande till ett marknadsvägt referensindex. De enskildaindexen bokvärde, utdelning, försäljning, antal anställda samt det sammanvägda indexet visarhögre riskjusterad avkastning än referensindexet. Kassaflödes- och resultatindexet presterardäremot markant sämre än referensindexet.

Marknadsförutsättningarna för en utveckling av den svenska marknaden för högavkastande företagsobligationer är idag bättre än någonsin. För första gången är bankerna motiverade att hjälpa svenska företag med marknadsfinansiering via exempelvis företagsobligationer. Tidigare har denna verksamhet setts som konkurrerande till bankernas egen lånefinansiering. Regulatoriska förändringar, såsom Basel III, ligger till grund för denna nya viktiga förutsättning. Det händer saker på bred front och mycket sker samtidigt. Nya aktörer och organisationer har bildats, färdiga marknadsplatser för högavkastande företagsobligationer finns nu att tillgå.

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån.

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att studera sambandet mellan länders utdelningsmönster och corporate governance system samt förklara varför denna koppling ser ut som den gör med hjälp av den teoribildning som finns på området.Till undersökningen har tre EU länder valts. För att kartlägga ländernas utdelningsmönster har finansiell data insamlats för respektive lands samtliga noterade företag. Dessa data har sammanställts till tre nyckeltal gällande utdelningsnivå för varje land och år mellan år 1989 till år 2007.Det finns skillnader mellan länderna både beträffande corporate governance system och beträffande utdelningsmönster. De viktigaste faktorerna inom corporate governance som i uppsatsen visat sig haft störst betydelse för utdelningsmönstrets utseende är ägarstrukturen samt kapitalmarknadens struktur. Störst andel spritt ägande och starkast inflytande från aktiemarknaden återfinns i Storbritannien, följt av Sverige och sist Tyskland som tvärtom kännetecknas av ett mycket koncentrerat ägande och lägre påverkan från aktiemarknaden.

Huvudsyftet med uppsatsen är att se hur ett företags annonsering om återköp av aktier påverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer även en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig från den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen beräknas. En intervju utförs för att bekräfta resultatet.Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning på 0,57 %. Det visade även att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion på en annonsering av ett återköp.

 I uppsatsen undersöks effektiviteten av de tre nordiska aktieindexterminerna OMXS30, OBX och OMXC20 vars underliggande index representerar den svenska, norska respektive den danska aktiemarknaden. Analysen baseras på den svaga formen av den effektiva marknadshypotesen och den närbesläktade random walk hypotesen. Aktieindexterminerna undersöks under perioden januari 1997 till december 2008 samt under perioder då den nordiska marknaden karaktäriseras av bull och bear perioder. Testresultaten av Augmented Dickey-Fuller (ADF) samt Kwiatkowski, Phillips, Schmidt och Shin (KPSS) testet tyder på att aktieindexterminerna följer en random walk och att nordiska aktieindexterminer är effektiva under den undersökta perioden. Då testen utförs för de kortare bull och bear perioderna erhålls motsägelsefulla resultat vilket medför att slutsatser om huruvida aktieindexterminerna är effektiva under dessa perioder ej kan dras. .

Den här uppsatsen behandlar rapporteringstidpunktens betydelse för börsnoterade företag. Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella samband som kan visa på att det har betydelse i vilken ordning som börsbolag inom samma bransch offentliggör sina kvartals- och årsredovisningar. Detta för att på kort sikt få så fördelaktig aktiekursutveckling som möjligt. Vi har utfört en explorativ undersökning då vi genom sekundärdata analyserat fyra svenska börsbolag uppdelat på två konkurrenter inom två olika branscher. De variabler vi undersökt är utfallen av deras rapporter och i vilken ordning de offentliggjorts i förhållande till varandra.

Metod: Denna uppsats undersöker aktierådens grunder och dess argumentation. För att analysera våra data har vi använt oss av en argumentationsanalys. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå hur rådgivarna motiverar sina råd. Slutsats: Slutsatsen i uppsatsen är att aktieråden i regel bygger på ?Gissningar? och ?Känslor?.

Studien undersöker om annonsering av nyemissioner genererar en onormal avkastning på Svenska aktiemarknaden. Studiens avsikt är även att ge bättre förståelse för i vilken grad faktorer som bolagsstorlek och emissionsbelopp påverkar den onormala avkastningen. Undersökningen är av kvantitativ art och genomförs med hjälp av en eventstudie. För att besvara undersökningen beräknas den onormal avkastningen vid annonsering om nyemission. Resultatet visar att bolag som annonserar om nyemission genererar negativ onormal avkastning på eventdagen.

Aktiebolagsformen är i dagsläget den klart vanligaste företagsformen på den svenska marknaden. Aktiemarknaden har till uppgift att bland annat bistå med riskkapital för framtida finansiering av expansion och utveckling. En form att bistå bolagen med riskkapital är genom nyemission, vilket är av stor betydelse för förnyande och utveckling av näringslivet samt för en fortsatt god välfärdsutveckling. De olika företagen har alla sin anledning till att vilja utföra nyemission. Med avseende på anledning för nyemission kommer givetvis företagens aktiekurs att förändras olika.

Problem: Hur påverkar bokfört värde på eget kapital och redovisat resultat, marknadsvärdet för svenska bolag? Är dessa nämnda mått att anse som värderelevanta och i så fall har de blivit mer eller mindre värderelevanta efter införandet av IFRS i Sverige?Syfte: Syftet är att undersöka om redovisningsinformationen som svenska företag publicerar har blivit mer användbar för de aktörer som värdesätter bolagen på aktiemarknaden.Teorier: Vi har i uppsatsen använt oss av teorier som vi anser är relevanta och applicerbara på vår studie. Samtliga teorier är: Definition av värderelevans, Den effektiva marknaden, Externredovisningens uppgift, redovisningens kvalitativa kriterier samt företagens intressenter.Metod: Metoden vi har valt är ett marknadsassociationstest. Mer precist har vi använt oss av två olika statistiska analysmetoder, ett Chow-test samt en multipel regressionsanalys.Resultat: Både korrelationen och den justerade förklaringsgraden har ökat efter implementeringen av IFRS, däremot har lutningskoefficienterna blivit något lägre.Slutsatser: Utifrån resultaten kan vi konstatera att värderelevansen för bokfört eget kapital samt redovisat resultat har ökat efter implementeringen av IFRS i Sverige. Redovisat resultat är det mått som har högst värderelevans dock har bokfört värde på eget kapital totalt sett haft en kraftigare ökning..

This is a qualitative case study of young womens? experiences of blogging about One Direction on the social media/microblogging platform Tumblr. The aim of this study was to find out what fan blogging is and why fans blog. We did this by creating an account on Tumblr where we invited young women between the ages of 16?29, who had active fan blogs dedicated to One Direction, to answer an open-ended questionnaire.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.