Arbetet presenterar och jämför synen på församling, gudstjänst och pastoralt ansvar i två olika folkkyrkobegrepp, EinarBillings nådemedelsinstitution samt dagens tjänsteinriktade folkyrkosyn.Genom att jämföra de två, ovan nämnda, folkkyrkosynerna vill detta arbete försöka att svara på frågan om delar av, och i såfallpå vilket sätt, Billings teologiska tankar kring den Svenska folkkyrkan är aktuella även idag.Slutsatsen av arbetet är att Einar Billings tankar kring den Svenska folkkyrkan gällande församling, gudstjänst och pastoraltansvar, inte är speciellt aktuella idag..

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, även när L2 är svenska? Finns det någon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jämfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av språkanvändning respektive språkbehärskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar på dessa frågor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar på tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter både inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen är av annat slag än de som legat till grund för tidigare forskning..

Syftet med vår uppsats är att kartlägga tre av de viktigaste delarna (skivbolag, bokningsbolag och förlag) i den svenska musikbranschen ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom vår kartläggning ämnar vi öka förståelsen för hur den ekonomiska strukturen mellan svenska musikbolag har utvecklats från år 2000 till 2008. Denna jämförelse har vi gjort genom att granska årsredovisningar från de största aktörerna inom respektive del-bransch..

Denna C-uppsats handlar om ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasieämnet svenska som andraspråk skiljer sig från gymnasieämnet svenska och varför ämnet ofta betraktas som ett stödämne till ämnet svenska. Jag har också velat klargöra bakgrunden till varför svenska som andraspråk blev ett ämne i den svenska gymnasieskolan. Frågeställningarna har varit: Vad skiljer ämnet svenska som andraspråk från ämnet svenska? Kan svenska som andraspråk betraktas som ett stödämne till ämnet svenska? Varför infördes ämnet svenska som andraspråk som gymnasieämne? Jag har kommit fram till att gymnasieämnet svenska som andraspråk infördes i gymnasieskolan 1 juli 1990.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstärka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act är till skillnad från den svenska koden för bolagsstyrning lag och gäller direkt för 12 svenska företag, men även för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utländska företag som blir tvungna att tillämpa lagen från och med den 15 juli 2006. Så hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förändrats och hur kommer den att förändras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, där åtta propositioner utvecklats från redan existerande teorier såsom agentteorin samt organisatorisk inlärningsteori.

I äldre svenska bisatser förekommer en rad ledföljdstyper som helt saknas i modernt språkbruk; dels satser där det finita verbet återfinns efter ett objekt och/eller ett infinit verb, s.k. verbfinala strukturer, dels övrig OV-ledföljd där objektet men inte det infinita verbet påträffas högre upp i satsen. Syftet med denna uppsats är att förklara hur och varför bruket av och grammatiken bakom dessa ledföljdstyper förändras i äldre svenska. Materialet består av 32 texter skrivna mellan ca 1290 och 1756 inom ett äldre svenskt språkområde. Ur dessa texter har 4178 bisatser excerperats och analyserats med hjälp av variationslingvistisk metod.Utifrån de empiriska undersökningarnas resultat och uppsatsens teoretiska ställningstaganden ? en kombination av generativ grammtik och variationslingvistik ? postuleras att det vid två tillfällen i svenskans OV-historia inträffar en förändring i grammatiskt system.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, man på ett fruktbart sätt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) användbara i ämnet samhällskunskap A på gymnasiet. Detta test sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial, närmare bestämt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhällskunskap på gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod använts. Den används för att kunna uppnå syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhällskunskap A.

The purpose of this essay has been to do a study on narration as a strategy in history education. By taking a starting point in the perspective that Shulman calls ?wisdom of practice? and other studies I interviewed three teachers that were all experts in narration. This to have an insight in how they looked at the oral narration and on its role in history education. Is there a common view among the interviewed techers and to what extent are the traits and qualities of story telling described in litterature linked to the teachers? answers?My results show that the oral narration is not a straight and exclusive teaching strategy; it differs from teacher to teacher.

I föreliggande arbete undersöks elevtexter från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Syftet är att jämföra första- och andraspråkselevers skriftspråk. De frågor jag har ställt mig är vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andraspråkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter när det gäller språkliga drag och hur elevernas texter förhåller sig till det nationella provets skriftspråkliga kravnivåer. Den metod som har använts för att få svar på frågeställningarna är kvantitativ textanalys.Resultatet i denna studie tyder på att andraspråkselever inte når upp till den språkliga nivå förstaspråkselever befinner sig på, då de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel än förstaspråkselever. Andraspråkselever har en högre ordmedellängd än förstaspråkselever, medan ordklassanvändningen kan sättas mer i samband med kön än med ämne.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rätten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom såväl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera ställt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell ställning, men då debatten varit stor och oense har rått bland kyrkans verksamma tyder det på att det, bland annat, finns präster vars personliga inställning motsätter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svårt att finna stöd i Bibeln, beroende på hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det här på många sätt är en tolkningsfråga som baseras på den enskildes tro och etiska förhållningssätt gör det svårt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan ställa sig bakom. Därför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som används som stöd för de olika åsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Tanken på att skapa en geopark, ett område med geovetenskapliga besöksmål, i Siljansområdet väcktes för flera år sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. Utgångspunkten är det meteoritnedslag som formade landskapet här för 377 miljoner år sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i Siljansområdet är lång och inte helt lätt att förstå, som så ofta när vi försöker tolka det som hänt långt före vår egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner år sedan, då bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten träffade bildades under många årmiljoner.

Swedish as second language: A qualitative Study of Teachers view of pupils learning ability the Swedish language as the second language.

Syftet med arbetet var att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andraspråk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen när andraspråkselever genomför uppgifter på sitt modersmål respektive på svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andraspråkselever i matematik. det fördes även samtal med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk. En elevaktivitet med utgångaspunkt i matematiska begrepp genomfördes på svenska respektive på arabiska med elever i år 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmålet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andraspråkselevernas matematikinlärning använder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrån elevernas veklighet och vardag.

Tanken på att skapa en geopark, ett område med geovetenskapliga besöksmål, i Siljansområdet väcktes för flera år sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. Utgångspunkten är det meteoritnedslag som formade landskapet här för 377 miljoner år sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i Siljansområdet är lång och inte helt lätt att förstå, som så ofta när vi försöker tolka det som hänt långt före vår egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner år sedan, då bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten träffade bildades under många årmiljoner.

I Nacka kommun pågår sedan 2008 ett projekt med att skapa två museer i Fisksätra. De två museerna består dels av ett historiecenter som berättar om Slaget vid Stäket 1719 då svenska och ryska styrkor drabbade samman, dels består det av Fisksätra museum 2.0 där Fisksätraborna får dela med sig av sina egna berättelser från platsen. Syftet med museerna är bland annat att skapa identitet och inkludering i samhället och att locka fler besökare till området kring Stäket och Skogsö. Med hjälp av bland annat modeller, arkeologiska fynd och ett skylt- och guideprogram vill man förmedla Baggenstäkets historia och en basutställning kommer att finnas i Fisksätra Marina. Många utställningar använder sig av texter för att berätta om föremål och företeelser i utställningen.