The aim of this thesis is to examine possibilities concerning subject access to fiction film, i.e. appropriate ways to describe fiction film for subject retrieval. Problems regarding subject indexing in general, and subject indexing of fiction film in particular, are identified, as well as the uniqueness of fiction film and film genres. Four types of subject aspects are discussed: form and genre, fictitious characters, setting, and general topics. Several guidelines, form- and genre lists, and subject headings lists are examined and treated as potential indexing tools.

I uppsatsen studeras de femton filmer som som vunnit en Guldbagge för bästa dokumentärfilm 2000-2014. Filmernas uttrycksform har analyserats med stöd av Bill Nichols teoretiska modell om olika modus inom dokumentärfilmen. En jämförande studie av trender inom den internationella dokumentärfilmen visar hur de svenska filmerna förhåller sig till dokumentärfilm i omvärlden och till det senaste decenniets nya uttrycksformer, som olika former av interaktiva dokumentärfilmer. Då filmerna är utvalda som bästa dokumentärfilm under respektive år bör en analys av filmerna ge en bild av vilka kvaliteter som premierats av nomineringsgruppen och juryn för Guldbaggen under 2000-talet. Uppsatsens resultat är att filmskaparnas val av uttrycksform varierar under tidsperioden, men att ett modus dominerar, samt att det utifrån de uttrycksmedel som filmskaparna använder går att se ett genomgående mönster i de filmer som belönats med en Guldbagge..

Denna uppsats har som mål att undersöka begreppet kvalitetsfilm och dess användning med utgångspunkt i marknadsföringskanalerna public relations, marketing management och filmfestivaler i Sverige. Uppsatsen definierar marknadsföring och beskriver hur den kan praktiseras i filmindustrin. Begreppsanalysen av kvalitetsfilm refererar till Pierre Bourdieus sociologiska texter och har en kort historisk genomgång av hur begreppet kvalitetsfilm myntades i Sverige. Sedan följer en genomgång av kvalitetsfilm i förhållande till europeisk konstfilm samt hur begreppet influerat den svenska filmbranschen idag. Uppsatsen innehåller analyser utifrån tre kvalitativa intervjuer med anställda som i någon form arbetar med kvalitetsfilm, samt litteratur kring marknadsföring av film och kvalitetsbedömning..

Uppsatsen handlar om cineliteracy; att öka sin kompetens att tillgodogöra sig rörliga bilder. Jag undersöker huruvida brittiska filminstitutets femstegsmetod är en fungerande modell för att stimulera elevernas lärandeprocess av komplex film. Som exempel använder jag mig av Jacques Tatis film Play Time..

Syftet med denna uppsats är att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för värdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fält och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen är en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsår, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film ? regissör, manusförfattare, skådespelare, samt eventuell förlaga ? har klassificerats och kvantifierats utifrån en bedömning om relevans i förhållande till Bourdieus fältteori.

The aim of this thesis is to examine how the Swedish Film Institute?s arguments regarding file sharing, copyright and the Internet relates to the changes made in the Swedish copyright law during 2003 and 2007, using the current debate about surveillance versus liberty on the Internet as a backdrop. The theory used is based on Lawrence Lessig?s ideas about how a network such as the Internet can be controlled, and what regulating forces a government can use to constrain a certain behavior such as illegal file sharing. By examining referral statements made by the Swedish Film Institute to five different communications from the Swedish government regarding copyright and film politics an idea analysis is being used as a method to answer the following sub-questions: 1.) How has the Swedish copyright law evolved during the latest years? 2.) What arguments are being used by the Swedish Film Institute in issues regarding file sharing, copyright and the Internet? 3.) Are the arguments being used by the Swedish Film Institute regarding these issues changing during the examined period? The findings of the study show that the Swedish Film Institute has been eager to support a more powerful expansion of the copyright laws, often suggesting more powerful solutions than the Swedish government itself.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena..

Syftet med den här studien är att ta reda på hur genuspresentation ser ut i animerad barnfilm. Utifrån en hermeneutisk utgångspunkt har jag gjort en innehållsanalys av sex stycken filmer. Inspirationen till studien har jag fått genom studier inom genus och genusrepresentation, samt utifrån ett vardagsperspektiv när jag själv har sett filmer. Mer konkret går frågeställningarna ut på att studera hur manliga och kvinnliga karaktärer representeras samt hur maktrelationer gestaltas i filmerna i ett genusperspektiv. Valet av filmer baseras på de mest sedda animerade filmerna mellan 2005 och 2007 enligt Svenska Filminstitutet.

SammanfattningAtt investera i långfilmprojekt är riskfyllt. Därför är det mycket sällsynt att en långfilm i Sverige produceras utan ekonomiskt stöd från det Svenska Filminstitutet, SFI. Branschen har hamnat i en beroendeställning vilket gjort att makten koncentrerats hos Institutet. För att höja totala publiktillströmningen och filmkvalitén bestämde SFI år 2006 att öka storleken på stöden, men att detta skulle ske på bekostnad av ett mindre antal produktioner. Utvecklingen innebär att färre bolag i framtiden kommer ha en ekonomisk möjlighet att producera långfilm, att färre anställda behövs och att filmernas mångfald försämras - alla dessa är händelseförlopp som SFI en gång grundades för att motverka.

SammanfattningAtt investera i långfilmprojekt är riskfyllt. Därför är det mycket sällsynt att en långfilm i Sverige produceras utan ekonomiskt stöd från det Svenska Filminstitutet, SFI. Branschen har hamnat i en beroendeställning vilket gjort att makten koncentrerats hos Institutet. För att höja totala publiktillströmningen och filmkvalitén bestämde SFI år 2006 att öka storleken på stöden, men att detta skulle ske på bekostnad av ett mindre antal produktioner. Utvecklingen innebär att färre bolag i framtiden kommer ha en ekonomisk möjlighet att producera långfilm, att färre anställda behövs och att filmernas mångfald försämras - alla dessa är händelseförlopp som SFI en gång grundades för att motverka.

Masteruppsats, SVA240, 30 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: Vt-2015Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Benjamin Lyngfelt.

Specialarbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: VT 2014Handledare: Sofia Tingsell.

Den ryska marknaden intresserar många svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet där. Vad påverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som är viktiga för de svenska företag som jobbar på den ryska marknaden. Genom att studera några svenska företag kommer författarna fram till några viktiga synpunkter som kan hjälpa att förstå hur den ryska markanden ser ut från de svenska företag perspektiv..

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..