Cloud computing spås av många som framtiden för IT och innebär att man över internet hyr datorkraft och programvara istället för att köpa in datorer och mjukvarulicenser till företaget. Då mycket av den forskning som finns syftar till främst amerikansk kontext har den här undersökningen genomförts med fokus på svenska företag. Den här undersökningen syftar till att ta reda på vilka typer av företag i Sverige som har störst respektive minst nytta av cloud computing och har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra svenska IT-företag. I undersökningen framkommer det att det kan vara svårt att hitta en specifik bransch eller storlek av företag som är speciellt väl lämpat för att använda sig av cloud computing, det gäller snarare att utifrån en specifik verksamhet undersöka hur man på bästa sätt kan dra nytta av cloud computing. Däremot finns vissa förutsättningar som skiljer olika företagstyper åt när det gäller cloud computing som presenteras i uppsatsen..

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare arbetar med språkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgått från två frågeställningar som är följande: Hur arbetar lärare språkutvecklande? Hur samarbetar lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare? För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lärare där två undervisar i svenska som andraspråk och två undervisar i modersmålet. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssätt som genomsyrar undervisningen består av språkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, ämnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har också kommit fram till att eleverna som deltar i modersmålsundervisning lyckas ha bättre resultat och att respondenter anser att modermålet är mycket viktigt för all inlärning. Dessutom påvisar min studie att studiehandledning på modersmålet och samarbete lärarna emellan är något som kan gynna flerspråkiga elevers kognitiva och språkliga utveckling dock förekommer sådant samarbete alldeles för sällan. .

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i ämnet svenska från grundskolan tror att detta beror på. Vi har även undersökt om eleverna, enligt dem själva, fått tillräckliga förut-sättningar för att nå målen i ämnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som går på det Individuella programmet (IV) fått ge sin syn på svenskämnet samt vad som gick fel och vad de anser är anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i ämnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna främst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de är utan betyg i svenska.

Uppsatsen analyserar utifrån den allmänna aspektteorin, som först översiktligt presenteras, ett antal utdrag ur Yousuf Idris' roman al-Haram med tillhörande svenska översättning av Ingvar Rydberg. Detta för att se hur arabiskans grammatiskt uttryckta aspektdistinktioner i narrativ kontext kan återges i det svenska verbsystemet..

Bakgrund:Resultatet av olika undersökningar visar att elever med svenska som andraspråk har en försämrad läsförmåga vilket påverkar deras fortsatta skolgång och möjligheter att ta aktiv del i samhället. I vårt kommande yrke ser vi en viktig uppgift i att undervisa elever med svenska som andraspråk till bättre läsförmåga.Syfte:Vårt syfte med denna rapport är att undersöka lärares val av undervisningsmetoder för att lära elever med ett annat modersmål än svenska att läsa. Vårt intresse har riktat sig kring vilka läsundervisningsmetoder lärarna använder och vad de grundar sina val på.Metod:För att undersöka vårt syfte har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer med tolv lärare från sju olika skolor belägna i fyra skilda orter. Lärarnas svar har vi analyserat och sammanställt i oloka teman. Därefter reflekterade vi över resultatet i förhållande till vår litteraturstudie.Resultat:Resultatet vi fick från vår undersökning var att lärarna använder flera läsundervisningsmetoder för elever med svenska som andraspråk.

Bokstaveringar i teckenspråk är lån från skrivna språk, vilka skapas genom användande av ett handalfabet, där varje bokstav representeras av en specifik handform. Det svenska handalfabetet skapades av Pär Aron Borg i början av 1800-talet och sedan dess har det varit möjligt att låna ord från det svenska skriftspråket. Syftet med denna studie är att undersöka vilka typer av lån, i form av bokstaveringar, som görs från skriven svenska till svenskt teckenspråk och från vilka ordklasser inom det svenska språket dessa lån härstammar. Det material som används i studien kommer från Svensk teckenspråkskorpus, vilket den 5 november 2012 innehöll totalt 1 975 förekomster och 304 olika typer av bokstaveringar. De bokstaveringar som analyseras inom ramen för denna uppsats är sådana som förekommer mer än två gånger i korpusmaterialet.

Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för små privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför små privata aktiebolag. Vi undersökte vårt problemområde genom en litteraturstudie och en enkätundersökning samt intervjuer med företrädare för små privata aktiebolag inom Luleå kommun. De båda empiriska undersökningarna gav oss många intressanta resultat.

Utifrån svensk krisberedskap och synen på samverkan i lagstiftning och organisationer, framträder bilden av samverkan som en organisationsöverskridande arbetsform där alla organisationer bidrar till de uppgifter som behöver utföras. Denna syn på samverkan framstår som den optimala arbetsformen samtidigt som den i praktiken är svår att genomföra och kräver både engagemang och resurser. Övning av samverkan har ifrågasatts då det ofta tenderar att omfatta övningar där flera organisationer befinner sig på samma plats men övar de organisationsspecifika momenten sida vid sida. I denna rapport har en samverkansövning som arrangeras i norra Sverige, på utbildningsnivå, mellan blåljusutbildningar studerats i syfte att titta på samverkansformerna mellan studenter och deras syn på samverkan.  Observationerna visar att resultatet ger en gränsöverskridande samverkansövning där studenterna efterfrågar och erbjuder hjälp utanför det egna kompetensområdet. Resultatet genererar en positiv uppfattning om nyttan med samverkan mellan blåljusorganisationer och samverkansövning för studenter. .

De finansiella marknaderna har en otroligt viktig funktion i samhället och det är därför naturligt att de även är förknippade med regleringar. Baselkommittén finns till med syftet att förbättra förståelsen och övervakningen av banksystemet i världen för att skapa ett stabilare finansiellt system. Baselkommittén utger rekommendationer kring bland annat kapitaltäckning som sedan genom EU direktiv implementeras till lagstiftning. Basel I som var de första rekommendationerna innebar att bankerna skulle hålla en kapitaltäckningsgrad om 8 %, beräknad som kvoten av det egna kapitalet genom de riskvägda tillgångarna. För varje tillgångsklass gavs en bestämd riskvikt.

The purpose of this study is to investigate how two elementary schools work with Swedish and Swedish as a second language through four teachers thoughts and perceptions. My issues are: How do the teachers perceive the Swedish classes in the school, and how do they perceive that they are conducting it? Which examples of material for teaching do the teachers show me and how do they use it in each school? Do the work with Swedish and Swedish as a second language in the multi-ethnic school and the more mono-ethnic school differ according to how the teachers perceive they are conducting it? Do the teachers think that the equivalent education that is part of the curriculums values and mission always is maintained and why/why not? My study is performed from a sociocultural perspective. My conclusions are that the teachers from the multi-ethnic school are more aware of how to work with Swedish or Swedish as a second language regardless of the students ethnic or national origins. Some aspects of how the teachers work with Swedish are equal with each others, but there are differences to.

Syftet med examensarbetet är att tillföra ny kunskap inom den svenska earnings management forskningen genom att undersöka kapitalstrukturens eventuella korrelation med earnings management. Uppsatsen har en kvantitativ metodansats, paneldata regressionsanalys används för att genomföra studien. Arbetet grundar sig i tidigare forskning på earnings management området. Vidare prövas Debt-to-Equity teorin mot den svenska marknaden. Den empiriska undersökningen utgår från 231 företag listade på den svenska börsen under tidsperioden 2003-2007 och en negativ korrelation konstateras mellan earnings management och kapitalstruktur.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur arbetar pedagogerna på en Reggio Emilia förskola med flerspråkiga barns språkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska språket hos flerspråkiga barn? Teorin som jag har använt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken får barnen rätt att använda sina ?hundra språk?.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..