Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Uppsatsen undersöker hur barnkonventionens rättigheter tillgodoses under ensamkommande flickors flykt, från att de passerar EU:s yttre gräns fram till att de erhåller ett asylbeslut i Sverige. Uppsatsen är gjord i samarbete med Unicef Sverige och består av två delar. Den första delen är en rättslig analys som syftar till att undersöka hur rättigheterna som stadgas i barnkonventionen tillgodoses inom svensk lagstiftning och EU-rätt. Den andra delen består av en kvalitativ analys av intervjuer med 15 ensamkommande flickor, de flesta boende på HVB-hem runt om i Sverige. Med utgångspunkt i flickornas erfarenheter undersöks sedan i vilken utsträckning deras, i barnkonventionen stadgade, rättigheter tillgodoses i svensk och europeisk myndighetsutövning.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkänna användandet av det tillväxtreglerande preparatet Moddus 250 EC från Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga stråsädesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrätten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt är inte den svenska kvarnarindustrin beredd på att ta emot spannmål som är tillväxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle påverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagändring som inte går att utnyttja vid odling av spannmål till humankonsumtion då svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmålen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i ämnet samt kompletterande intervjuer med öppna frågor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade på att frågan länge varit aktuell och debatterats sedan 1987 då den första restriktionen om stråförkortning kom. Denna gällde alla sädesslag utom råg som var undantaget p.g.a.

En person som omfattas av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet kan under vissa förutsättningar bli ersatt av det allmänna för gränsöverskridande vård, det vill säga för utgifter för tand- eller sjukvårdsbehandlingar som erhålls utomlands. Det gäller främst inom Europa, men även för vissa utomeuropeiska länder, de så kallade konventionsländerna. Formerna för ersättning ser olika ut. Ibland krävs att förhandstillstånd beviljas för att ersättning skall utgå. Personen kan bli ersatt före eller efter genomförd behandling och olika regelsystem tillämpas när ersättningen bestäms, till exempel förordning (EEG) nr.

The aim of this thesis is to examine how the Swedish Film Institute?s arguments regarding file sharing, copyright and the Internet relates to the changes made in the Swedish copyright law during 2003 and 2007, using the current debate about surveillance versus liberty on the Internet as a backdrop. The theory used is based on Lawrence Lessig?s ideas about how a network such as the Internet can be controlled, and what regulating forces a government can use to constrain a certain behavior such as illegal file sharing. By examining referral statements made by the Swedish Film Institute to five different communications from the Swedish government regarding copyright and film politics an idea analysis is being used as a method to answer the following sub-questions: 1.) How has the Swedish copyright law evolved during the latest years? 2.) What arguments are being used by the Swedish Film Institute in issues regarding file sharing, copyright and the Internet? 3.) Are the arguments being used by the Swedish Film Institute regarding these issues changing during the examined period? The findings of the study show that the Swedish Film Institute has been eager to support a more powerful expansion of the copyright laws, often suggesting more powerful solutions than the Swedish government itself.

Debatten om det svenska skattetilläggsförfarandet och dess överensstämmelse med dubbel­bestraffningsförbudet i EKMR tog ny fart 2009 då ED genom domen i Zolotukhin mot Ryssland, som avgjordes i stor kammare, gick emot sin tidigare praxis. Före Zolotukhin utgick domstolen från brottets identitet för att avgöra idem-momentet i dubbelbestraffningsförbudet och ansåg därmed inte dubbelbestraffning föreligga om det i de båda processerna var fråga om olika brottsrubriceringar. Denna slutsats kom ED till i Rosenquist mot Sverige som är den senaste domen som berört det svenska skattetilläggsförfarandet. I och med ED:s nya praxis anser domstolen numera att det istället är gärningens identitet som ska vara avgörande. Detta innebär att det avgörande är om bedömningarna i de båda målen grundar sig på samma eller väsentligen samma omständigheter.I Sverige föreligger oenighet i frågan om betydelsen av domen i Zolotukhin för svenskt vidkommande.

Sveriges djurskyddslagstiftning är en av världens hårdaste, men för att kunna upprätthållaen lagstiftning behöver man också veta var problemen finns och det är vi inte alltid lika brapå. Ett område där man vet att det föreligger djurskyddsproblem är hos övergivna katter,utöver det vet man väldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett område som man vetsärskilt lite om är ladugårdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugårdar, som intehar tillgång till att gå in i ett bostadshus och i de flesta fall har till främsta uppgift att fångaråttor. Enligt tidigare utlänska studier förekommer flera hälsoproblem hos ladugårdskatter,såsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande målen för svenska som andraspråks- och svenskundervisningen på svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andraspråk 1 och Svenska 1 samt frågor ur ett läromedel för respektive kurs. De läromedel som har analyserats är Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andraspråk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara på frågan ?Går det att samordna undervisning som uppfyller mål och kunskapskrav för ämnena svenska som andraspråk och svenska enligt Gy11??.

I dagens samhälle är nästintill alla människor, bosatta i så kallade industriländer, medlemmar på något socialt nätverk. Människor i olika åldrar, 13 år och uppåt, registrerar sig på sociala medier för att hålla kontakten med familj, vänner och bekanta eller för att knyta nya kontakter. De flesta av oss har sett rutan som ska klickas i och länken till användarvillkoren, men är det någon som egentligen läser villkoren? Hur många av oss har inte bara klickat acceptera och fortsatt skapa sin användare? Syftet med denna uppsats är att, med tillämpning av rättsdogmatisk metodik, granska användarvillkoren hos en av dem, i dagens samhälle, mest populära sociala medierna, Facebook. Uppsatsen innehåller även en förklaring av den svenska och den amerikanska avtalsrätten som består av lagstiftning, principer och praxis, adekvat för den sagda granskningen.

Den grundlagsstadgade näringsfriheten är av stor betydelse för Sveriges välstånd. Den får därför endast inskränkas av i huvudsak lagstiftning som skyddar angelägna allmänna intressen. Antitrustregleringen, som är en stor del av konkurrensrätten, utgör en sådan lagstiftning som motiveras bland annat med hänsyn till att den fyller en funktion i enlighet med allmänintresset, nämligen att bevara och främja konkurrensen. Regleringen får dock inte alltid konkurrensfrämjande resultat, då följderna av regleringen kan bli att företag på grund av alltför omfattande påföljder efter en överträdelse inte själva kan styra sin verksamhet i enlighet med näringsfriheten. Särskilt omfattande torde konsekvenserna vara för de mindre ekonomiskt bemedlade företagen.Analysen av konsekvenserna i nedanstående framställning är teoretisk, vilket innebär att det är omöjligt att göra en intresseavvägning då omfattningen av de praktikska konsekvenserna inte är utredd.

Utgångspunkten för denna rättskomparativa uppsats grundar sig i det Svenska och Finska djurskyddet. Arbetet bygger på en traditionell juridisk metod, med vilande tyngdpunkt på lagstiftningen och dess motiv. Sverige har sedan 1988 besuttit ett av världens starkaste djurskydd och har även varit en influens i skapandet av Europeiska Unionens och andra länders djurskyddslagstiftning. Oaktat att Finland är ett av Sveriges grannländer, har de en helt annan syn på djurskydd och framförallt hållandet av djur. Detta visar sig i de två olika lagstiftningarna, även om de influeras av EU-lagstiftning.

Utgångspunkten i denna uppsats koncentrerades till författningarna kring skyddet mot könsdiskriminering och religionsfrihet med anledning av det så kallade ?handskakningsfallet?. Syftet var att kartlägga hur lagstiftningen kring dessa två diskrimineringsgrunder korresponderade, i ett fall där rättigheterna upplevs kollidera med varandra. Grunderna för könsdiskriminering och en definition av begreppet ?kön? finns tydligt reglerat både i lagstiftning och praxis, dock är det ett faktum att det inte existerar något enhetligt begrepp för vad religion egentligen är, varken i nationell eller internationell lagstiftning.

I Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott där denne redan blivit slutligt dömd eller frikänd. Det innebär alltså i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen också benämns ? ?ne bis in idem?. Detta förbud har flera gånger varit föremål för prövning i såväl Europadomstolen som i nationella domstolar. Målen har gällt allt från rattfylleri till miljösanktioner.

Idrotten fyller en värdefull funktion i vårt samhälle, den verkar som en inspiration och är främjande för den allmänna folkhälsan. Idrotten har även en uppfostrande egenskap för unga i samhället och sysselsätter många människor som få andra företeelser kan mäta sig med. Det är därför av vikt att elitidrotten framstår som ett föredöme, eftersom dess värderingar genomsyrar hela den svenska breddidrotten. Våld inom sport, och i synnerhet inom ishockey, är vanligt förekommande i dagens samhälle. Faktum är att det inte existerar någon lagstiftning som reglerar att den idrottsliga verksamheten skulle vara undantagen från de allmänna lagreglerna om skadestånd och straffansvar.