Sök:

Sökresultat:

16541 Uppsatser om Svenska Ardennerhästen - Sida 24 av 1103

LikvÀrdigt utvecklingssamtal : tolk eller inte vid utvecklingssamtal och skrivande av IUP

Det hÀr arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta tolk anvÀnds vid utvecklingssamtal och skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har nÄgon betydelse för elever med svenska som andrasprÄks resultat i skolan. FörÀldrars delaktighet i sina barns skola Àr en viktig faktor för att stÀrka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvÀrdighet i skolan och dÀrför Àr det viktigt att förÀldrar som inte behÀrskar svenska ska ha samma förutsÀttningar att hjÀlpa sina barn som förÀldrar till barn med svenska som modersmÄl. EnkÀtstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. NÄgra skolor hade mÄnga elever med svenska som andrasprÄk, andra hade nÄgra fÄ.

Hur den svenska aktiemarknaden pÄverkas av makrovariabler : En kvantitativ studie av de 30 mest omsatta aktierna pÄ den svenska aktiemarknaden

Den hÀr studien Àmnar studera sambanden mellan makrovariabler och aktieavkastning pÄ densvenska marknaden. Studien fokuserar pÄ den svenska aktiemarknaden de senaste elva Ärenoch makrovariablerna Àr inflation, rÀnta, arbetslöshet och vÀxelkursen EUR/SEK. För att mÀtapÄverkan frÄn de makrovariablerna variablerna undersöks indexet OMXS30 och en multipelregressionsanalys utförs. Det finns sedan tidigare flertalet forskningsstudier inom omrÄdetmed olika variabler vilka har gett resultat som bÄde motsÀger och styrker Fisher-hypotesenoch diskuteras i resultaten av denna studie. Majoriteten av de tidigare studierna Àr utförda pÄandra Àn den svenska marknaden och kommer sÄledes att fungera som en grund för dennastudie.

Kirunametoden-JÀmförelse emot en konventionell injusteringsmetod

AbstractWith increasing population and increasing demands for comfort and thus an increase in energy demand, it is necessary to examine various energy-efficiency measures. This work deals with the ability to control the flow through the heating system to achieve the desired comfort with as little energy as possibleA heating system contains of different parts, roughly speaking, you can divide it to three main components: Heat source, Distribution and Heat emitters. All components are working together to bring heat to the building. What is examined in this report are different ways of adjusting the flow and supply temperature and how it affects comfort and energy use in a building.At today ?s date the conventional method is to use a high flow through the heating system, which affects pressure drop and cooling of the fluid.

Vad avgör rörliga bolÄnerÀntor? : En kvalitativ studie om vad som pÄverkar svenska rörliga bolÄnerÀntor

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som pÄverkar de rörliga bolÄnerÀntorna pÄ den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information frÄn Riksbanken. Vi har Àven undersökt sambandet mellan Riksbankens reporÀnta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 mÄnader) bolÄnerÀntor över en tioÄrsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. VÄr undersökning visar att de viktigaste faktorerna som pÄverkar rörliga bolÄnerÀntor Àr: bankernas upplÄning, regleringsstandarder, klimatet pÄ finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsÀttningar samt lÄntagarens förutsÀttningar.

En hÄllbar utbildning

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

Utveckling och konstruktion av glidbelag till pulkor

I denna rapport presenteras produktutvecklingen av glidbelag till friluftspulkor Ät företaget Segebaden. Arbetet Àr genomfört som ett examensarbete inom Produktutveckling- konstruktion under vÄren 2012 pÄ MÀlardalens Högskola. Glidbelag Àr skenor som sitter under friluftspulkor vars syfte Àr att minska slitaget pÄ pulkan samt minska friktionen mot underlaget. Belagen som finns pÄ marknaden idag Àr tillverkade i plast och Àr dÀrför inte speciellt slitstarka. Pulkorna Àr ofta tungt packade och dras ibland över sten och grus. Detta ger en kraftig nötning pÄ belagen som med tiden fÄr högre friktion mot snön.

VÀlkomna till högstadiet! En undersökning om organisation och nivÄbestÀmning av elever i svenska som andrasprÄk pÄ tre högstadieskolor

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..

Svenska som andrasprÄk : - i en skola för alla

Studien behandlar hur Àmnet svenska som andrasprÄk ges plats i skolan. FrÄgor som besvaras i uppsatsen Àr följande: Hur organiseras Àmnet svenska som andrasprÄk i de för studien utvalda skolorna? och PÄ vilket sÀtt frÀmjas elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin bestÄr av intervjuer och observationer dÀr den kvalitativa forskningsmetoden har tillÀmpats. TvÄ rektorer och tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare intervjuas i tvÄ olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslÀrare och svenska som andrasprÄkslÀrare sker under fyra veckor i dessa skolor.

ALBA : Ett regionalt integrationsprojekt med goda förutsÀttningar?

AbstractEssay in Political Science, autumn 2010. ?ALBA ? A regional integration project with good conditions?? Autor: Anna Sjögren. Course: Political Science, C-level, Tutor: Sten Berglund An essential part of the political science research on regional integration has been about why states join economic unions and what forces drive the process of integration. This essay is a case study on the Latin American regional integration project called ALBA.

Den svenska miljörÀtten och ADR: en studie i att finna metoder som kan förbÀttra medborgarinflytandet i miljörÀtten

Denna C-uppsats har tvÄ syften. Det ena Àr att studera samrÄdsprocesserna i den svenska miljörÀtten och i plan- och bygglagen (PBL) för att se hur dessa samrÄdsprocesser i dagslÀget tillgodoser allmÀnhetens möjligheter att medverka i och att pÄverka miljöÀrendena. Det andra syftet med uppsatsen Àr att studera hur olika alternativa konfliktlösningsmetoder (ADR) har tillÀmpats i USA vid konflikter med allmÀnheten och i synnerhet vid konflikter som rör miljön. Tanken Àr att dÀrefter diskutera möjligheterna att implementera de amerikanska lÀrdomarna till svensk miljörÀtt. Metoden för att studera dels den svenska miljörÀtten dels de amerikanska ADR- metoderna har varit deskriptiv.

Det engelska arvet: Ett examensarbete om hur den engelska fotbollen pÄverkat svensk fotboll och om det finns en rÄdande diskurs i Fotbollskanalen Europa

Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

Attityder till svenska sprÄket hos invandrare i Sverige

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska sprÄket skiljer sig utifrÄn deras sprÄkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras sprÄkattityder och deras sprÄkfÀrdighet, sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning. Nittioen enkÀter delades ut och 89 svarade, varav 14 mÀn och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utlÀndsk bakgrund som lÀser svenska sprÄket pÄ Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att invandrare med lÄg landstatus har mer positiva attityder till svenska sprÄket Àn invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till sprÄkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning.

Matematikundervisningen i IB, International Baccalaureate, programmet. En jÀmförelse med svenska program.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra International Baccalaureate Diploma Programme (IB), med svenska SP och NV program. Detta görs genom att besvara frÄgan hur innehÄllen i matematikkurserna pÄ IB programmet skiljer sig frÄn matematikkurser som ges i de svenska programmen. Inte enbart innehÄllet i kurserna jÀmförs utan Àven timplanen granskas för att undersöka om arbetsbördan i programmen skiljer sig Ät. Den lÀttaste matematikkursen som undervisas i IB programmet, Mathematical Studies Àr mest lik de svenska Matematik A-C kurserna. Den andra IB kursen, Mathematical Methods tÀcker framförallt Matematik A-E kurserna medan den tredje kursen, Mathematics Higher Level stÀmmer bÀst överens med Matematik kurserna A-F och Matematik-diskret.

Vilken svenska? : En jÀmförande analys av kursplaner i svenska under de senaste femtio Ären

I denna studie analyseras vilken Ă€mnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan Ă„r 1962 och 2011. Detta görs genom tvĂ„ separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrĂ„n utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgĂ„r istĂ€llet frĂ„n svenskĂ€mnesuppfattningarna svenska som fĂ€rdighetsĂ€mne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsĂ€mne, svenska som erfarenhetspedagogiskt Ă€mne samt svenska som personlig utveckling.Analysen visar hur synen pĂ„ svenskĂ€mnet förĂ€ndrats över tid dĂ„ utvecklingen inom utbildningsfilosofier gĂ„tt frĂ„n en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk Ă€mnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn pĂ„ svenskĂ€mnet i Lpo 94 och slutligen Ă„ter till en progressivistisk syn pĂ„ svenskĂ€mnet i Lgr 11. Analysen utifrĂ„n svenskĂ€mnesuppfattningar visar hur Ă€mnessynen gĂ„tt frĂ„n att handla frĂ€mst om ett fĂ€rdighetsĂ€mne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt Ă€mne i Lgr 80, via en jĂ€mn blandning av Ă€mnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt Ă€mne i Lgr 11.Ämnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltsĂ„ varierat kraftigt över tid.

Att lÀsa för att lÀra : Om ordförstÄelse i Àmnet historia hos gymnasieelever med svenska som andrasprÄk

Denna studie undersöker brister i ordförstÄelsen i Àmnet historia hos elever med svenska somandrasprÄk. ForskningsfrÄgorna Àr:Vilka ord tycker eleverna, bÄde elever med svenska som andrasprÄk och elevermed svenska som modersmÄl, Àr svÄra i historieboken?Vilka ord tror lÀrarna att eleverna har svÄrt med?Hur korrelerar lÀrarnas uppfattningar med elevernas?Sjutton elever med svenska som andrasprÄk lÀste tvÄ textutdrag ur tvÄ lÀromedel i historia A.De markerade ord som de inte förstod. För undersökningen valdes text 2 ut. För att ta reda pÄhur lÀrare tÀnkte om vilka ord som var svÄra i Àmnet historia fick dessutom fyra lÀraremarkera vilka ord de trodde att eleverna hade svÄrt att förstÄ.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->