Specialarbete, 15 hpMagisteruppsats i svenska språket, SV 2140VT 2012Handledare: Louise Holmer och Emma SköldbergExaminator: Elisabet Engdahl.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt ordet kultur förändrats i en jämförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska Akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast ägnats intresse åt efterleden i orden. Efterleden från SAOB har jämförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fält har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förändrats från betydelsen ?odling? mot ?bildning?..

Den här uppsatsen undersöker elevers användning av och kunskap om svenska ordlistor samtlärares inställning till ordlistor. Uppsatsen bygger på en undersökning utifrån en enkät, ett testsom en klass i år sex, åtta och nio har genomfört samt intervjuer med de olika klassernassvensklärare. Enkäten visar att eleverna använder ordlistor sällan men att de fått undervisningom ordlistor vilken de flesta anser vara tillräcklig. Testet tar sin utgångspunkt i en allmän del,en del baserad på Libers Stora Ordlista samt en del baserad på Svenska Akademiens ordlista.Resultatet pekar på att eleverna kan hantera ordlistors mest elementära element. Resultatetskiftar däremot bland de mer specifika delarna två och tre på testet.

Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gått mycket fort. Med övergången till en marknadsekonomi följde en våg av nystartade företag. Även utländska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 år efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra länder, däribland Sverige, har blivit ännu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmänhet men speciellt på det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska.

This thesis deals with the question of why the Swedish Academy Dictionary has its own Library when, for almost a hundred years, it has been located at the University Library of Lund. Looking at the library functions: librarian, users, room and books and their external factors: economy, internal actors, external actors and the development of the Swedish Academy Dictionary helped to shed light upon which relations between these factors have been important in the development of the library. The results show that there has not been a conscious plan behind the Library. A large number of the books in the Library was given by those who have worked at the Dictionary and also by their friends and collegues. Another part was given by the Swedish Academy and was partly gathered when the project was still in Stockholm.

I föreliggande uppsats behandlas arbetet med att överföra SAOL13,trettonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista, till en elektroniskversion i cd-format, SAOL Plus, där ?Plus? står för det stora antaletsökmöjligheter och uppvisade böjningsformer. I den tryckta versionenav SAOL ges uppgift om ordens stavning och böjning, men oftast visasendast ett fåtal böjningsformer för varje lemma (uppslagsord). I denelektroniska versionen har i stället formatet utnyttjats till att visasamtliga aktuella böjningsformer för varje lemma. Ett problem med denförsta prototypen av SAOL Plus var dock att de automatiskt genereradeböjningsformerna var alltför många ? en del böjningsformer användsinte medan andra är semantiskt otänkbara.

Satsadverbialen fyller en viktig funktion i språket, både det talade och det skrivna. Enligt Svenska Akademiens Grammatik används de som en kommentar till antingen innehållet i satsen eller till satsens språkhandling. Med hjälp av modala satsadverbial kan man uttrycka sin inställning eller attityd till det som sägs. De konjunktionella satsadverbialen används för att förklara sambandet mellan två påståenden/yttranden. Med de fokuserande satsadverbialen är det möjligt att fokusera på ett satsled, medan de negerande satsadverbialen negerar satsens innehåll.I Svenska Akademiens Grammatik beskrivs de olika satsadverbialens möjliga placeringar, och i denna uppsats har fyra satsadverbial undersökts.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

The essay is about the Nobel Library's investments in fiction, the change of certain linguisticareas since 1904 and the purchase policy of the Library. The paper contains an introductoryhistorical chapter, where I describe the history of the Swedish Academy, the life and willof Alfred Nobel and in conclusion a description of the Nobel library of the Swedish Academy.When writing this essay I have used a combined qualitative and quantitative method, meaningthat I have interviewed the librarians of the Nobel Library, studied the purchase catalogues,and kept statistics over the books.in different linguistic areas purchased since 1904 onwardwith an emphasize on years ending with "4". The outcome of this survey is that the purchaseof books within the different speech areas doesn't vary as much as first expected, and thatthere rises and falls within all the linguistic areas which could be further explored..

Syftet med uppsatsen är att granska framställningen av satslära i fem läroböcker som i dag används i grundskolans senare årskurser. Två av dessa är renodlade grammatikböcker medan tre är icke renodlade grammatikböcker.Min metod är undersökande/klassificerande, och jag jämför mitt resultat med två tidigare studier av grammatikavsnittet i läroböcker.Resultat visar att de renodlade grammatikböckerna skiljer sig från de icke renodlade genom att upprepade gånger ha en ansats i beskrivningssättet som samspelar med "normen", dvs. den språkvetenskapliga beskrivning av det svenska språket som representeras av t.ex. Svenska Akademiens grammatik (1999). De framställningar av satslära som står närmast normen är också vid en del tillfällen inkorrekta och vid flera tillfällen motsägelsefulla.

The purpose of this study was to discover patterns and variations of service requirementsamong various groups of users at the Swedish Academy's Nobel Library. Twenty-nine personswere interviewed and divided into different groups with regard to their purpose of usingthe Nobel Library. The groups of users were members of the Swedish Academy and thepublic. The public were subdivided into the following three groups of users: persons whopursue formalised studies, persons who read as a hobby, persons who work with literature asa profession.The data reveals that the members of the Swedish Academy were very satisfied with theservice at their library and positive to a limited increase of users. Persons who pursue formalisedstudies and persons who work with literature as a profession emphasized that the NobelLibrary is outstanding within its subject field.

Denna studie berör de lösenord som studenterna vid Högskolan i Borås använder sig av, och omdessa är tillräckligt bra för att skydda den information de vill skydda. Den tar upp de problemsom finns med att använda lösenord som autentiseringslösning, samt de egenskaper som skaparett bra lösenord.Ett bra lösenord innehåller fler än fjorton tecken och är en blandning av bokstäver (gemener ochversaler), siffror och specialtecken, och innehåller inga fraser, välkända uttryck eller ord som ståri en ordlista. Lösenorden krypteras ofta med en så kallad hashfunktion, en envägsfunktion somskapar en kontrollsumma. Om man på ett säkert sätt skall spara lösenorden med denna metod börman använda ett så kallat salt, en textsträng som gör själva lagringen säkrare.För att knäcka lösenord kan man använda sig av flera olika metoder: Så kalladedictionaryattacker, som skapar lösenord utifrån en ordlista; brute forceattacker som används föratt slumpa fram möjliga permutationer och sedan jämföra med lösenordet man vill knäcka; samtrainbow tableattacker, en metod där man använder färdiggenererade tabeller som innehåller allamöjliga permutationer.Vi har genom en enkät fått en bild av hur studenterna vid Högskolan i Borås lösenord ser ut. Vihar genom ett experiment bekräftat att dictionaryattacker kan knäcka 34 % av samtliga lösenord,och detta är endast en av metoderna.

Följande är en översikt över mitt kandidatarbete som jag arbetade med under våren 2009. Dokumentets första del beskriver projektets mål, uppbyggnad och slutresultat samt min arbetsprocess. I del II reflekterar jag över mitt arbete och vad jag har lärt mig. Till slut finns en ordlista där en del facktermer förklaras, samt några utdrag ur designdokumentet som var en del av mitt projekt..