This bachelor thesis airns to examine change in Common Foreign and Security Policy towardsa Normative Power Europe irnplernented in the Treaty of Lis bon. The survey is conductedwith Ian Manners Norrnative Power Europe theory as the basis. U sing norms identified byManners in his article "Normative Power Europe: A Contradietian in Terms?" (2002) as thetools when analysing CFSP-staternents both from before and after ratification of the Treaty of Lisbon. The norms used in the analysis are Peace, Dernocracy and Human Rights.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..

This essay aims to explore the development of the common foreign and security policy within the European Union as well as the recent addition of the post of High representative in the field of the common foreign and security policy. This essay will attempt to achieve this trough exploring the questions; how have the aim of the European foreign policy developed, how the forms of cooperation has within this field developed and finally what impact will the recent addition of a high representative for the common foreign and security have. My aim is to answer these questions with the help of neo-functionalism.The results that came out of this essay point to the direction that the neo- functionalist premise about spill over effects and the notion about increased supranational influence turn out to have some validity in them. The study has shown that during the time the cooperation within the field of foreign and security policy have developed it is possible to see that supranational institutions will gain influence when the scope of integration within a policy area widens and deepens..

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur det kommer sig att medlemslÀnderna i EU ger upp delar av sin suverÀnitet för att ingÄ ett samarbete kring utrikes- och sÀkerhetspolitiska frÄgor (GUSP). För att besvara frÄgan anvÀnds en byrÄkrati- och en diplomatiteori för med utgÄngspunkt i de förÀndringsfaktorer som ligger bakom framvÀxten av GUSP skapa en bred bild av detta unika internationella samarbete. Genom att se till interna drivkrafter och samarbetsvinster visar vi hur samarbetet stÀndigt utvidgats. Som exempel lyfter vi fram ?En Europeisk SÀkerhetsstrategi? frÄn 2003.

Det finns ett sysselsÀttningsgap mellan inrikes- och utrikes födda pÄ arbetsmarknaden vilket Àr en frÄga som har engagerat mÄnga forskare. Denna studie undersöker hur immigrationsÄlder och förÀldrarnas ursprung kan pÄverka utbildningsnivÄ och sysselsÀttning. Materialet som anvÀnds i studien Àr insamlat mellan 2010-2011 och Àr ett representativt urval ur den svenska befolkningen. I syfte att förklara dessa samband anvÀnds immigrationsÄlder och förÀldrarnas ursprung som en proxy för landsspecifikt kapital i form av sprÄkkunskaper och tillgÄngen till sociala nÀtverk. Resultatet visar att förÀldrarnas ursprung har en signifikant inverkan pÄ bÄde utbildningsnivÄ och sysselsÀttning.

Amsterdamfördraget som trÀdde i kraft 1999 hade bland annat som mÄl att, med unionens svagaagerande pÄ Balkan i minnet, reformera och utveckla den gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitikenskapad sex Är tidigare genom Maastrichtfördraget. Denna uppsats syftar till att analysera de förÀndringarsom skedde i EU:s aktörskapacitet inom den andra pelaren i samband med Amsterdamfördraget samtpÄvisa dessa förÀndringar i unionens konkreta arbete i ett fall. För detta ÀndamÄl anvÀnds en modell avGunnar Sjöstedt framtagen för vÀrdering av unionen utifrÄn dess strukturella förutsÀttningar. Detempiriska materialet utgörs till stor del av unionens officiella dokument och fördragstexter men Àven föromrÄdet relevant litteratur har anvÀnts.Analysen visar pÄ den grundproblematik som rÄder inom omrÄdet i form av en intressekonflikt mellangemensamt agerande och medlemslÀndernas inflytande över förd politik. Uppsatsen lyfter fram tvÄförÀndringar som trots denna konflikt stÀrkt unionens förutsÀttningar att agera pÄ det internationellaplanet.

Andelen utrikes födda utgör en allt större del av Sveriges befolkning. MÄnga av dem kommer frÄn lÀnder utanför EU/EES, dvs. tredje land, och har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. Det har visat sig problematiskt för dessa mÀnniskor att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden i linje med deras utbildning och problematiken Àr sÀrskilt utmÀrkande inom reglerade yrkesgrupper. TandlÀkare Àr ett reglerat yrke och personer som flyttar till Sverige, med en tandlÀkarexamen frÄn ett tredje land, mÄste dÀrför genomgÄ prövning och komplettering av sin kompetens för att erhÄlla svensk legitimation.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger pÄ intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgÄr vi frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv och anvÀnder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstÀnkande och frÀmjandet av vÀrderingar sÄsom mÀnskliga rÀttigheter och nedrustning.

Syftet med studien har varit att kartlÀgga varför de nordiska staterna Sverige, Norge och Danmark har valt olika stÀllningstaganden i Irakkonflikten. Studien Àr en komparativ undersökning som besvarar frÄgorna om vilka bakomliggande faktorer som pÄverkat stÀllningstagandena. I undersökningen av dessa har fem variabler med förankring i de teoretiska utgÄngspunkterna; system- och statsnivÄ studerats. Följande variabler har studerats: FN, EU, NATO, Inrikespolitiska förhÄllanden och Beslut till krig.Sverige och Norge hÀvdade att invasionen inte hade en folkrÀttslig förankring. Synen pÄ FN som garant för smÄ staters suverÀnitet och strÀvan efter multilaterala överenskommelser var vÀgledande för beslutet.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som pĂ„verkat processen för att fĂ„ ett arbete för undersköterskor som Ă€r kvinnor och som kommit till Sverige frĂ„n Asien, Afrika, Centralamerika, Sydamerika eller Östeuropa i vuxen Ă„lder. Vi ville sĂ€rskilt undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt deras sociala nĂ€tverk har pĂ„verkat denna process. FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r: Vad beskriver utrikes födda kvinnor som Ă€r undersköterskor har pĂ„verkat deras process för att fĂ„ ett arbete? PĂ„ vilket sĂ€tt har deras sociala nĂ€tverk pĂ„verkat processen? Kvinnor frĂ„n valda lĂ€nder har en relativt lĂ„g sysselsĂ€ttningsgrad och dĂ€rför har vi med vĂ„r studie undersökt hur processen sett ut för dem som har etablerats pĂ„ arbetsmarknaden. Metoden som anvĂ€nds i studien Ă€r kvalitativa intervjuer med sex kvinnor.

Denna uppsats undersöker om anvÀndandet av stark hjÀlpinformation kan ge ökad precision i skattningarna i undersökningen Lastbilstrafik ? Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar som utges av Trafikanalys. Förutom att en ökad precision Àr önskvÀrd i sig, kan det ocksÄ möjliggöra ett minskat urval. Detta innebÀr i sin tur att uppgiftslÀmnarbördan minskas.Tre parametrar undersöks: totalt antal körda kilometer, total lastad godsmÀngd och totalt transportarbete. För dessa finns precisionskravet att för den skattade Ärstotalen fÄr den relativa osÀkerhetsmarginalen vara högst fem procent (den relativa osÀkerhetsmarginalen definieras som halva konfidensintervallets lÀngd dividerat med punktskattningen).

Den hÀr uppsatsen behandlar svensk vÀpnad styrka som sÀkerhetspolitiskt instrument.Trots ett sÀkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt lÀge syns Sveriges vilja, förmÄga och beredskap att anvÀnda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka Àr de miljöer och yttre omstÀndigheter dÀr FM: s resurser Àr avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen Àr att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tÀnkbar doktrin förinsats med svensk vÀpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta Àr att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som pÄbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som anvÀndshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsen syfte vÀl.Internationella insatser Àr ett bra uttryck för en praktisk politik.

Den övergripande frÄgestÀllningen i den hÀr undersökningen Àr den om pÄ vilket sÀtt realism ochliberalism kom till uttryck i den officiella politiken gentemot Irak under hösten 1990.I uppsatsen framgÄr att president Bush beskrev det som hÀnde under hösten 1990 genom enkombination av bÄde realistiskt och liberalistiskt fÀrgade skildringar. HÀr framkommer ocksÄ attolika sÀtt att lösa situationen presenterades och att dessa innehade inslag av de bÄdaidétraditionerna liberalism och realism. PÄ samma sÀtt pÄvisas i uppsatsen att presidenten beskrevUSA:s roll utifrÄn samma typ av blandade argument.Vidare framkommer att Bush i huvudsak förhöll sig till den historiska traditionen avseendeamerikansk utrikes- och sÀkerhetspolitik men att han pÄ en vÀsentlig punkt avvek frÄn denna. Iuppsatsen konstateras att President Bush talade om den nya vÀrldsordningen, dÀr USA sades ha ettledande ansvar för spridningen och försvaret av demokratisk liberalism globalt.Motivet till varför undersökningen gjorts Àr att slutsatserna frÄn analysen tydligt har pÄvisat huramerikansk utrikes- och sÀkerhetspolitik under förberedelserna för Kuwaitkriget sÄg ut. Iuppsatsen ges prov pÄ hur hoten mot Amerika utmÄlades och hur lösandet med olika medel avdessa indikerades, samt vilken roll USA uppfattats ha eller borde ha haft i det internationellasystemet..

Leken har ett vÀsentligt utrymme nÀr det gÀller barnens tid i förskoleverksamheten. Det Àr viktigt att utrymme för lek ges dÄ den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan Àr det intressant att undersöka de förutsÀttningarna som det fysiska rummet erbjuder nÀr det gÀller barns möjlighet till lÀrande genom lek. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lÀrande genom lek. Med det fysiska rummet avses sÄvÀl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.