Sökresultat:
5453 Uppsatser om Svensk träindustri - Sida 38 av 364
Gester för navigation i anvÀndargrÀnssnitt pÄ mobiltelefoner
AnvÀndandet av mobiltelefoner har blivit en del av vÄr vardag i dagens samhÀlle. Mobiltelefonindustrin Àr en miljard industri med stora företag som Motorola, Nokia och Sony Eriksson. De senaste Ären har det Àven kommit in nya aktörer pÄ marknaden som Apple med sin iPhone och Google med sitt mobiltelefons?operativsystem Android. Dessa aktörer har kommit ut med flera nya mobiltelefonmodeller som anvÀnder sig ut av pekskÀrmar.
JO:s verksamhetsutveckling 1998-2008 och dess inverkan pÄ JO:s förmÄga att uppfylla sina syften
VÄld i nÀra relationer existerar i de flesta samhÀllen och förekommer bland sÄvÀl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har frÀmst Àgnats Ät mÀns vÄld mot kvinnor dÀr offret ofta orsakas stort lidande. Men vÄld som konfliktlösningsmetod Àr inte förbehÄllet mÀn utan anvÀnds Àven av kvinnor. En kartlÀggning av mÀns och kvinnors vÄld i nÀra relationer i en svensk allmÀnpopulation planeras och ett frÄgeformulÀr har sammansatts och översatts frÄn engelska. Denna uppsats ingÄr i valideringsstudien av formulÀret.
Föryngring och produktion av skog pÄ torvmark
Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning Àr undermÄlig. En kunskapslucka som till stor del beror pÄ att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket pÄ det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krÀvs. Det ökade behovet av skogsrÄvara gör att skogsbruket söker nya marker dÀr torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion.Studien Àr en kunskapssammanstÀllning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk pÄ svensk torvmark med fokus pÄ föryngringsprocessen. Finland anvÀnder torvmarker i skogsbruket pÄ ett sofistikerat sÀtt.
Herren Àr en stridsman : VÄld, krig och ritual i Blood Meridian
En undersökning över hur ordet "ansvar" anvÀnts i svensk politik 1991-2013 och den förÀndring ordet genomgÄtt i avsende pÄ argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..
Industriell dynamik och innovation i svensk möbelindustri : En studie av kluster, det lokalas betydelse och konkurrenskraft
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka dels hur stor del problemlösning som eleverna fÄr arbeta med i nÄgra valda lÀromedel samt hur verksamma lÀrare arbetar med problemlösning..
Löneskillnader mellan inrikes och utrikes födda : En surveyundersökning om löneskillnader
Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.
Hur ser mÀn och kvinnor med olika etnisk bakgrund pÄ sig sjÀlva? En studie av unga arbetslösa individers sjÀlvkÀnsla
Denna studie undersöker sjÀlvkÀnslan hos 81 arbetslösa unga kvinnor och mÀn med olika etnisk bakgrund. Syftet Àr att undersöka om sjÀlvkÀnslan hos arbetslösa ungdomar skiljer sig frÄn den hos icke- arbetslösa (arbetande och studerande) ungdomar. Tidigare forskning belyser arbetslöshetens negativa psykologiska konsekvenser för individens vÀlbefinnande och sjÀlvkÀnsla. Respondenternas Älder Àr 19- 25 Är och har svensk respektive utlÀndsk bakgrund dÀr sistnÀmnda syftar bÄde pÄ första- och andragenerationsinvandrare. TvÄ mÀtinstrument anvÀnds: Rosenbergs Self- esteem scale och Irhammars ?Som jag ser mig sjÀlv?.
Högre bemanningsnivÄer? : En studie med avseende pÄ sjöarbetskonventionens intentioner och förvÀntade effekter.
Arbetets syfte var att undersöka intentionen och förvÀntade effekter av den nyasjöarbetskonventionen som nu ska implementeras vad gÀller bemanningsnivÄer ochvilotider pÄ svenska fartyg. Genom att först genomföra en litteraturstudie lades grundenför arbetet. Med anledning av att konventionen inte var implementerad genomfördes enkvalitativ intervjustudie mot tre sakkunniga representanter frÄn svensk sjöfartsnÀring föratt utreda vad konventionens verkliga intention var. DÀrefter genomfördes en kvalitativintervjustudie mot fyra aktörer i den svenska sjöfartsnÀringen för att utreda vad dessaförvÀntade sig för effekter av konventionen, gÀllande bemanningsnivÄer och vilotider.Resultatet av undersökningarna visade pÄ att konventionens intention Àr att höja deninternationella standarden vad gÀller just bemanningsnivÄer och vilotider till en nivÄsom liknar den svenska relativt höga nivÄn. Vad gÀller förvÀntade effekter avkonventionen tror de svenska aktörerna att den svenska sjöfartsbranschen kommer att seganska smÄ förÀndringar om nÄgra alls..
Att finna sin plats i flödessamhÀllet : En studie om identitet i regionaliseringens Europa
Syftet med uppsatsen har varit att med utgÄngspunkt i den regionaliseringsprocess som idag Àger rum i Europa, undersöka samt analysera hur regionaliseringens förÀndrade drivkrafter pÄverkar mÀnniskors möjlighet att identifiera sig med denna regionalisering. För att illustrera detta har en empirisk studie av Region SkÄne ur ett aktörsperspektiv genomförts, dÀr fokus har legat pÄ att framhÀva mÀnskliga aspekter som identitet i motsats till de ekonomiska betrÀffande EU:s utveckling och mÄl om sammanhÄllning. För att undersöka detta har intervjuer och litteraturstudier genomförts, dÀr företrÀdare för Region SkÄne samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren utgjort respondenter för intervjuerna. Undersökningens resultat har sedan i uppsatsens avslutande diskussion relaterats till teorier om flödessamhÀllet, regionalisering och identitet. En för uppsatsen central konklusion Àr att bristen pÄ medborgerlig förankring i regionaliseringsprocessen riskerar att skapa en polarisering mellan platsrum och flödesrum.
Svensk ordre public : MÄl om makars förmögenhetsförhÄllanden
Ordre public-förbehÄllet innebÀr att svensk domstol har rÀtt att avstÄ frÄn att tillÀmpa enutlÀndsk rÀttsordning, erkÀnna eller verkstÀlla en utlÀndsk dom, om det skulle leda tillett resultat som Àr uppenbart oförenligt med grunderna för rÀttsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som Àr uppenbart oförenliga med grunderna för rÀttsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. FrÄgan har i stÀllet lÀmnats Ät rÀttstillÀmpningen, frÀmstdomstolen, att avgöra. I förslaget frÄn Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillÀmplig lag samt erkÀnnande och verkstÀllighet i mÄl om makars förmögenhetsförhÄllandenÄterfinns ett ordre public-förbehÄll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillÀmpas Àven om det inte Àr frÄga om lagen i en medlemsstat.
OmöjlighetslÀran i svensk rÀtt
AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.
Hur kan spannmÄlsproducenter skapa kundanpassning? : fallet SöderslÀtts SpannmÄlsgrupp
Marknadssituationen för spannmÄl stÀller inte krav pÄ att producenten mÄste veta vart
spannmÄlen tar vÀgen efter att den har skördats. DÀrför fokuserar spannmÄlsproducenter
pÄ avkastningsvolymen i sina anstrÀngningar att fÄ en sÄ hög intÀkt som möjligt.
Livsmedelsindustrin kan vÀlja mellan de olika kvaliteter, som finns pÄ marknaden, för att
ingÄ i den egna processen. UtifrÄn denna utbuds- och efterfrÄgesituation skapas
marknadspriser pÄ de olika varorna.
Denna marknadsbild hÄller pÄ att förÀndras efter hand som förÀdlingsföretagen inser att
de kan fÄ tag pÄ produkter, som bÀttre passar in i deras produktionsprocesser, om de gÄr
direkt till rÄvaruproducenterna och stÀller krav pÄ dessas produktion. Eftersom denna
situation Àr ny för bÄda parter, uppstÄr en del problem sÄvÀl i förstÄelse för de övriga
aktörernas produktionsförutsÀttningar som i prissÀttningen pÄ produkterna.
Examensarbetet syftar till att identifiera de möjligheter och begrÀnsningar, som
rÄvaruproducenter och industri har för att Ästadkomma en god samordning vid
utformningen av produkter och dÀrigenom öka lönsamheten för bÄda parter. För att
utvÀrdera samordningsmöjligheterna anvÀnds SöderslÀtts SpannmÄlsgrupp sÄsom
fallföretag, och det gÀller dÄ samordningen mellan detta företag och nÄgra av dess kunder
? Meneba, V&S Absolut Spirits och Viking Malt.
Svensk kod för bolagsstyrning : Kan svensk kod för bolagsstyrning frÀmja ett skadat förtroende för nÀringslivet - och i sÄ fall hur?
Ămne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare utifrĂ„n intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats Ă€r abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplĂ€gg. Metoden Ă€r kvalitativ dĂ€r fem intervjuer har genomförts med respondenter frĂ„n Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: DĂ„ uppsatsen bygger pĂ„ Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Ăven förtroendebegreppet behandlas ingĂ„ende och dess betydelse investerare och Ă€gare i företag.
Miljöredovisning : Granskning av Ätta internationella företags redovisning och utveckling
Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.
PÄ systrars initiativ : Dalarnes sjuksköterskeförening 1920-1933
Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan Ären 1920-1933, vilket Àr en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring omrÄdet Falun/BorlÀnge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskÀrma sig frÄn de underordnade som bitrÀden och kÀmpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stÀrka kÄrandan men Àven arbeta för löne- och arbetsförhÄllandefrÄgor, vilket pÄ den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de Àven fÄ till stÄnd en platsbyrÄ för föreningens medlemmar.