Uppsatsens syfte Àr att studera bilden av den romersk katolska kyrkan frÄn det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller frÀmmande.Uppsatsens primÀrmaterial bestÄr av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsÀndare. AvgrÀnsningen Àr förlagd till Är 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pÄgÄende.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar Àven om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt nÀrvarande under Andra Vatikankonciliets pÄgÄende.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

SammanfattningRapporten beskriver hur ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) pÄverkar nya miljöer som den blir introducerad till. Ullhandskrabban har mycket lÀtt för att anpassa sig till nya miljöer vilket kan vara ett problem dÄ den följer med fartygs barlastvatten till nya vatten och hamnar. Jag jÀmförde rapporter frÄn olika delar i Europa och USA dÀr ullhandskrabban har hittats. Rapporterna anvÀndes sedan som underlag för att jÀmföra med vad som skulle kunna ske i Sverige.Det troligaste stÀlle som ullhandskrabban skulle kunna reproducera sig pÄ Àr i Skagerrak vid kustremsan utanför Göteborg. Enligt mina berÀkningar skulle detta vara nÀstan omöjligt dÄ temperaturen och salthalten Àr för lÄga pÄ vÄren den tid dÄ ullhandskrabbans larver skall utvecklas och nÄ metamorfos till juvenil krabba.Ullhandskrabban kommer ÀndÄ att finnas hÀr i de svenska vattnen.

I svensk litteratur om företagshÀlsovÄrd (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet bestÀllarkompetens. Det anvÀnds som ett sÀtt att beskriva brister i hur inköp av företagshÀlsovÄrdande tjÀnster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet bestÀllarkompetens gÀllande inköp av arbetsmiljörelaterade tjÀnster sÄsom de tjÀnster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utlÀndsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjÀnster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med tvÄ köpare av arbetsmiljörelaterade tjÀnster samt tvÄ sakkunniga i omrÄdet.Den frÀmsta slutsatsen som dragits Àr att anvÀndandet av begreppet bestÀllarkompetens inte tillför nÄgot till företagshÀlsovÄrdsdebatten och att det dÀrför bör undvikas. Detta dÄ anvÀndandet i sig grundar sig i en skev syn pÄ bestÀllarkompetens som nÄgot som enbart ligger hos bestÀllaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjÀnster.

Detta examensarbete Àr en förundersökning till Glafos undersökning angÄende rening av glasbrukens processvatten frÄn antimon med zeolit.Förundersökningen gick ut pÄ att via experiment ta reda pÄ hur mycket antimon som adsorberas av behandlad (för optimering: dels med NaNO3 och dels med NaCl) och obehandlad zeolit (porstorlek 0.4 nm). pH mÀttes och stÀlldes eftersom det har betydelse för adsorptionen, Ätminstone vid vÀldigt lÄgt pH. NÀr lösningarna hade filtrerats mÀttes den kvarvarande antimonhalten med atomabsorptionsspektrofotometri. MÀtningarna visade att i genomsnitt 53 % av Sb-halten i lösningarna hade adsorberats av zeoliten. Förundersökningen visade att det inte blir nÄgon adsorption dÄ pH Àr vÀldigt lÄgt (under 1).

Syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga vad den svenska nationella identiteten kan sÀgas bestÄ av. Vidare vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom lÀroböcker skrivna för gymnasieskolans SamhÀllskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder frÄn tre lÀroböcker. I en sÄdan analys lÀses bilder pÄ samma sÀtt som text. Vi grundar vÄr analysmodell pÄ Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Svensk kod för bolagsstyrning trÀdde i kraft 1 juli 2005, Sverige var dÄ ett av de sista lÀnderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stÀrka nÀringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta bÄde inom och utanför Sveriges grÀnser. Att koden kom just dÄ hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men ocksÄ med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, dÀr Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 Ärs fÀngelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning Àr alla bolag pÄ A-listan samt de pÄ O-listan med ett marknadsvÀrde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen pÄ A- och O-listan har mottagit koden med avseende pÄ motstÄnd till förÀndring, samt förklara vad motstÄndet beror pÄ. För att besvara syftet skickades en enkÀt ut till samtliga bolag.

Det pÄgÄr mÄnga diskussioner kring mat i dagens samhÀlle. Temat för det hÀr examensarbetet Àr svensk/regional mat i offentlig upphandling. Arbetets syfte har varit att göra en kartlÀggning av Ätta kommuner i MÀlardalen. KartlÀggningen handlar om hur det ser ut i dagslÀget angÄende inköpta volymer och belopp nÀr det gÀller olika produkter. KartlÀggningen omfattar ocksÄ information om produkterna Àr svenska/regionala samt hur nuvarande avtal med leverantörer ser ut nÀr det gÀller livsmedel inom den offentliga upphandlingen.

Den hÀr uppsatsen analyserar svensk storstadspress representationer av alkoholforskning. I synnerhet finns ett intresse för att analysera hur dessa representationer konstruerar alkoholkonsumtion, framförallt alkoholberoende, som en sjukdom. HÀr anvÀnder vi oss om de teorier om medikalisering som Peter Conrad och andra utvecklat med inspiration frÄn framförallt Michel Foucault. Med hjÀlp av de diskursanalytiska verktyg som utvecklats av bland andra Norman Fairclough, Vivien Burr och Roger Fowler sluter vi oss till att det sprÄk som tidningarna anvÀnder nÀr alkoholforskning diskuteras reproducerar en bild av alkoholberoende som maktlösa och anonyma, och förstÀrker och döljer maktskillnader mellan forskare och beroende..

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Studiens syfte Àr att belysa hur de mest omsatta bolagen pÄ Stockholmsbörsens A-lista har valt att tillÀmpa svensk kod för bolagsstyrning. Detta utförs genom att kartlÀgga eventuella avvikelser frÄn koden samt dess motiveringar Vidare studeras samband mellan bolagens tillÀmpning av koden, och hur Àgarstrukturen i bolagen ser ut. För att Ästadkomma detta anvÀnds exit- och voiceteori. Informationen har inhÀmtats genom en omfattande granskning av berörda bolags Ärsredovisningar samt bolagsstyrningsrapporter. Resultatet visar pÄ att tillÀmpningen av koden varierar mellan olika bolag.

Inom gemenskapsrÀtten har en princip om förfarandemissbruk vÀxt fram pÄ mervÀrdes-skatteomrÄdet. Den har tydligast befÀsts genom rÀttsfallet Halifax. DÀr uttalade EG-domstolen att formellt riktiga transaktioner som vidtagits i syfte att uppnÄ skattefördelar som inte överrensstÀmmer med direktivets syften utgör förfarandemissbruk. Det krÀvs dock att det ska utgÄ av de objektiva omstÀndigheterna att det huvudsakliga syftet med transaktionen var att uppnÄ en skattefördel. I och med detta ska förhÄllandena omdefinieras sÄ att de verkliga förhÄllandena upprÀttas.

I ett samhÀlle med ökad globalisering blir regler angÄende den internationella privat- och processrÀtten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka gÄr att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel Àr lagvalsfrihet. Det finns dock bestÀmmelser i konventionen som inskrÀnker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler Àr ett exempel pÄ detta och Àr Àven uppsatsens huvudÀmne.

I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rÀttslÀget gÀllande uppsÀgningar frÄn arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment nÀr arbetsgivarens frihet begrÀnsas i ett uppsÀgningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som mÄste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna sÀga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gÀller inför en uppsÀgning och de formerna av anstÀllningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsÀgning. Slutsatsen av undersökningen Àr att svensk och rysk arbetsrÀtt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror pÄ att lÀndernas regleringar utgÄtt frÄn samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar ocksÄ pÄ betydande olikheter. Exempelvis saknar nÄgra av de regler som utgör sjÀlva kÀrnan i det svenska anstÀllningsskyddet vid uppsÀgningar nÄgon motsvarighet i rysk arbetsrÀttslagstiftning. Dessutom bidrar den brist pÄ enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i frÄga om anstÀllningsskydd uppstÄr till nackdel för arbetstagare.