Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i läroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger på åldersgruppen 14-15 år och inriktningen gäller särskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck både vad gäller text som bild. En jämförelse och utgångspunkt i denna analys är diskussionen om människans ursprung så som den beskrivs i framförallt svensk populärvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det är av särskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp är på grund av att den svenska skolans styrdokument är mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa båda begrepp för att på så sätt undvika polariseringar och värderingar av personer utifrån t.ex. kön eller härkomst..

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anställda på Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förändrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor från olika kontor i fackförbundet SEKO:s Värmlandsdistrikt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Vår teoretiska grund bygger på Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsställelse. Vi har även använt oss av några psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nämnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober månad 2005 och analyserades sedan med hjälp av öppen kodning, där cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier.

Denna undersökning behandlar riskkapitalets påverkan på svensk fotboll. Syftet är att undersöka vilka motiv en investerare har när de väljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgått från teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiärer samt avgörande händelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget består främst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby. I analysen jämför vi teorin med empirin och drar därifrån slutsatser kring de aktuella undersökningsfrågorna.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Wikileaks agerande porträtteras i svensk dagspress, om skribenterna tar ställning för eller emot Wikileaks samt om porträtteringen har förändrats efter anklagelserna mot dess talesman Julian Assange.Vi analyserar tio ledarartiklar, framtagna genom ett obundet slumpmässigt urval som publicerats i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under år 2010. Vår teoretiska ram bygger på Lars Nords teori om ledarartiklar, Baldwin van Gorp och Gaye Tuchmans teorier om framing samt Allan Grahams teorier om intertextualitet. Vår metod är en retorisk analys, kompletterat med en komparativ studie i före och efter anklagelserna.Undersökningen visar att Wikileaks porträtteras i svensk dagspress som en organisation vilken måste ta sitt ansvar. Majoriteten av ledarskribenterna tar ingen tydlig ställning för eller emot Wikileaks. Med undantag för två artiklar vars skribenter tydligt uttrycker sina åsikter.

 Denna studie observerar kodväxlingen hos tre gymnasielärare i engelska. Syftet med studien är att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklärares kodväxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker också möjliga orsaker till lärarnas kodväxling. I denna undersökning går det att finna kopplingar mellan frekvensen av lärares kodväxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lärarnas kodväxling när de försöker hjälpa eleverna i deras enskilda arbete.

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna från 28 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har både kvantitativ och kvalitativ metod använts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då utgångspunkten är i teorin. Forskningsansatsen är deskriptiv då vårt syfte är att beskriva och analysera den information som lämnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhället mer mångkulturellt väckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrätt ur ett såväl nationellt som internationellt perspektiv, där resultatet avsågs ställas i relation till svensk IP-rätt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarätt inträder om arvlåtarens barn avlider innan honom eller henne, då arvlåtarens barnbarn ärver istället. Bröstarvingar har alltid en rätt till hälften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

Arbetet är en studie om hur lärarna på en högstadieskola i en skånsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta närmare på detta ämne eftersom det står i skolans styrdokument att varje lärare skall sträva efter att eleverna ska förvärva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta är anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna från en annan historiekultur får sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. Vår tanke är att genom att intervjua lärare på vår intervjuskola som undervisar i historia och fråga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

The aim of this paper is to investigate what part film music plays in the creation of stereo-types in the production of Swedish cinema, in the 1990s and early 2000s. This period of Swedish cinema was largely defined through the visualization of life in the smaller provinces of the country. The results were reached through the analyzing of four important works of this era, representing different provinces and genres. The examined movies have shown frequent use of extreme characters and a somewhat hostile environment in search of an interesting story. The music is used in ways of describing class differences amongst the inhabitants and to set the gen-eral mood of the concerned provinces: an agent often working in the unconscious of the viewer in order to affect the final results..

Forskning visar att naturmiljöer har positiva hälsoeffekter. Gröna rehabiliteringsverksamheter använder sig av natur och trädgård men de har ingen enhetlig utformning. I studien intervjuades samtliga psykologer (n=6) som arbetade eller nyligen hade arbetat med psykisk ohälsa inom svensk grön rehabiliteringsverksamhet. Syftet var att undersöka deras roller inom och erfarenheter av att arbeta med grön rehabilitering. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys.

För att bibehålla en god hälsa under hela livet är fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivån är låg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund än svensk, men orsakerna är emellertid relativt okända. Syftet med studien var attbelysa förutsättningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund än svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och på fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med åtta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund än svensk, där en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehållsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka främst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och Hälsa men även tillfysisk aktivitet på fritiden.

Efter uppdagandet av oegentligheterna i exempelvis Skandia och Systembolaget har förtroendet för bolagsstyrningen i Sverige minskat. Till följd av detta sattes 2003 en kodgrupp samman för att komma tillrätta med förtroendeproblemet för svenskt näringsliv, vilket resulterade i att ramverket Svensk kod för bolagsstyrning presenterades i slutet av 2004. Syftet med detta ramverk är framförallt att förbättra bolagsstyrningen och därmed stärka förtroendet för svenska företag. Förtroende är en viktig faktor vid investeringar i företag, speciellt för institutionella investerare då de förvaltar betydande kapital. Då fondsparandet hos allmänheten ökat, har fondbolagens förvaltare fått en betydande roll då de investerar stora delar av den svenska befolkningens sparmedel. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida investeringsprocessen skiljer sig mellan olika fondbolag beroende på storlek och hur de tar hänsyn till om bolagen de investerar i följer Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare undersöks vad som inger förtroende och hur detta förtroende byggs upp i de bolag fondförvaltare investerar i.

Från och med halvårsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (?Koden?). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrelserna i börsbolag som ännu ej omfattas ser på effekterna av detta. Mer specifikt innebär detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förväntningar det har på arbetssätt samt om man ser ett värde med den. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som gick ut till styrelseordföranden på Stockholmsbörsens Small Cap-lista.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt.